Inga mag- och tarmbesvär i avlägsen dalgång

Han berättar att han under nio år har arbetat i en dalgång i Himalaya. Människorna där – som i princip är isolerade från civilisationen – har en oerhört god fysik. Skillnaden är stor mot i England. McCarrison säger att han under sin tid som läkare i Himalaya inte har stött på ett enda fall av dålig matsmältning, magsår, mukös kolit [liknar det vi idag kallar IBS] eller av cancer, trots att han genomförde i genomsnitt 400 större operationer per år.

Han menar att man kan identifiera orsaken till magproblemen genom att studera olikheterna i livsstil. Befolkningen i Himalaya lever på naturens ”osofistikerade” föda: mjölk, ägg, spannmål, frukt och grönsaker.   

Kontrasten är stor mot den västerländska maten, som är mald, polerad, picklad och konserverad. Vitt bröd har ersatt fullkornsbröd, margarin har ersatt smör och när man väl äter grönsaker är de sönderkokta.

Och socker – som är helt fritt från vitaminer – äter man i kvantiteter som var otänkbara för hundra år sedan, säger McCarrison år 1921. Han uppskattar att man under en enda dag gör av med lika mycket socker på ett medelstort amerikanskt hotell, som man importerar till dalgången i Himalaya under ett helt år.

När det gäller barnen är McCarrison extra orolig. De får i sig alldeles för lite näringsrik mat, som kött, mjölk, ägg och färska grönsaker.

År 1933 blev McCarrison adlad för sina insatser inom nutritionsvetenskapen. Hans tal finns att läsa i den medicinvetenskapliga tidskriften Jama.

Det är inte bara livslånga tarminflammationer som ökar bland dagens unga, utan även tjock- och ändtarmscancer kryper ner i åldrarna. Nedan ser du ökningen de senaste 50 åren hos personer som är under 50 år.

Hur länge ska vi låta detta pågå?

Inlägget Allt fler barn får kroniska tarminflammationer dök först upp på Ann Fernholm.

”Små barns matvanor har förbättrats jämfört med för tjugo år sedan.” Det är en av många slutsatser kring småbarns matvanor som Livsmedelsverket har dragit från sin undersökning ”Riksmaten småbarn”. Enligt myndigheten äter småbarn mer grönsaker och frukt, och mindre socker än tidigare. De har också kommit fram till att det ”inte är så många som ger sina barn klämmisar.”

När jag läste Livsmedelsverkets slutsatser hade jag svårt att förstå hur de fick ihop sin världsbild. Under samma tid som småbarns matvanor alltså skulle ha förbättrats, har övervikt ökat kraftigt och allt fler har fått fetma. Från skolköken kommer också vittnesmål om att allt fler barn behöver specialanpassad mat – chicken nuggets, pannkakor och hamburgare – eftersom de endast äter ett fåtal livsmedel.   

90 procents bortfall i Riksmaten småbarn

Glädjande nog har Dagens Nyheters reportrar nu satt tänderna i ”Riksmaten småbarn”. De har pratat med ett antal experter som dömer ut Livsmedelsverkets slutsatser.

Det stora problemet är att alldeles för få föräldrar har fyllt i de enkäter som Livsmedelsverket skickade ut. I åldrarna 1,5 och 4 år svarade endast en av tio föräldrar på hur deras barn åt. Bortfallet är alltså hela 90 procent. En av experterna säger till DN att:

”Hade det varit 50 procent svar hade jag varit mindre tveksam, men det här är väldigt lågt. Helhetsintrycket är att det här är en undersökning som har stora problem.”

Eftersom barn och mat är ett känsligt område finns det skäl att misstänka att föräldrar med matglada barn gärna fyller i enkäterna, medan de som har barn som lever på pasta och pannkakor prioriterar att göra annat.

Livsmedelverket lyfter inte svagheterna i Riksmaten småbarn

När Livsmedelsverket skriver om undersökningen på sin sajt, yppar de inte ett ord om att det finns en risk att resultaten är snedvridna. Till DN säger en annan expert:

”Risken med den här kommunikationen från myndigheten är att beslutsfattare slår sig till ro och tror att inga fler hälsofrämjande åtgärder behövs, trots att behoven kan vara stora i de grupper som inte svarat.”

Jag rekommenderar dig att läsa granskningen. Du hittar den via denna länk. Sättet som Livsmedelsverket försvarar undersökningen på är högst märkligt. Det är illa att en myndighet som är så viktig för folkhälsan hanterar vetenskapen så vårdslöst.

Inlägget DN granskar Livsmedelsverkets undersökning ”Riksmaten småbarn” dök först upp på Ann Fernholm.

Den 25 juni 2023 skickade jag in ett klagomål på baren ovan till Helsingborgs kommun. Ordet ”fitness” betyder enligt Svensk ordbok ”god kondition och fysisk styrka”, men det finns ingen vetenskaplig grund för att påstå att en sockersötad bar med crunchy caramel-smak kan förbättra vare sig vår kondition eller styrka. Grundlösa hälsopåståenden är olagliga i butiken. Därför anmälde jag baren.

Kreativ argumentation från Nestlé

I januari 2024 beslutade Helsingborgs kommun att förbjuda den och andra bars (med smak av choklad och röda bär) som marknadsfördes med begreppet fitness. Då anlitade Nestlé advokatbyrån Mannheimer Swartling och överklagade beslutet. Först till Länsstyrelsen och sedan till Förvaltningsrätten.

Advokaterna hävdade att ordet fitness på dessa produkter inte var något hälsopåstående. De menade att ordet endast fanns på förpackningen för att underlätta för oss konsumenter att identifiera produkten och särskilja den från liknande produkter.

Kreativ argumentation, tycker jag. Ingen av rättsinstanserna köpte den, utan de gick på Helsingborgs linje och avslog överklagan.

Så nu är produkten förbjuden. Nestlé får producera barsen fram till 30 juni 2026 och sedan sälja vad de producerat.

Livsmedelslagstiftningen fungerar illa

Samtidigt som jag klagade på fitness-baren, skickade jag bland annat in ett klagomål på Healthy & Co:s ”wafer bar” med chokladsmak. Den här produkten:

Det är svårt att se hur en sörja av kokosolja, sötningsmedel, vetemjöl och lite annat smått och gott, skulle kunna vara hälsosamt och en källa till ungdom. Det klagomålet tog Lunds kommun inte ens upp, vilket visar hur illa livsmedelslagstiftningen fungerar. Vissa kommuner gör sitt jobb och granskar bolagen. Andra ligger på latsidan. Men nu ska vi inte tänka på det, utan glädja oss över att ännu ett olagligt hälsopåstående försvinner från butiken

Tillägg: texten har tillfogats en rättelse. Tidigare stod det att Nestlé har fram till 30 juni på sig att avlägsna barsen från butiken, men det är produktionsstopp det datumet.

Inlägget Nestlé marknadsför bar med olagligt budskap dök först upp på Ann Fernholm.

Jag skrollar regelbundet igenom den forskning som görs på sockerarten fruktos. Allt fler forskare menar att den delen av det vita sockret direkt kan skada oss. Denna gång fick en artikel i tidskriften Nature mig att haja till. I studier på möss har amerikanska forskare kartlagt hur höga doser fruktos påverkar hjärnans tidiga utveckling.

Att de gjorde studien beror på att vissa kartläggningar av våra matvanor har visat på ett samband mellan en hög sockerkonsumtion och ett sämre mående, bland annat en ökad risk för ångest. Det finns också studier som har kopplat tillsatt socker och kvaliteten på mammans mat under graviditeten, till barnets kognitiva förmågor. Forskarna undrade därför om en hög sockerkonsumtion direkt kan förändra den tidiga utvecklingen av vår hjärna.

Outnyttjade nervceller behöver städas bort

När vår hjärna skapas bildas alltid ett stort överskott av nervceller. En del av alla dessa kommer aldrig att börja användas. Sådana celler självdör och behöver städas bort. Det jobbet sköter hjärnans immunceller, kallade mikroglia.

Undanrensningen av döda nervceller är viktig. Blir cellerna kvar kan de störa hjärnans fortsatta utveckling, visar djurstudier. Det kan påverka förmågan att lära sig saker och djuren kan få ett mer ångestliknande beteende. Forskarna ställde sig därför frågan om fruktos kan påverka den här processen.

Fruktos påverkar de celler som städar i hjärnan

Vi ska inte gå in på alla detaljer, men de har gjort ett väldigt noggrant arbete och svaret tycks vara ”ja”. Om de dräktiga mushonorna fick 15 procent av alla kalorier från sockerarten fruktos, hade det effekt på en del av hjärnan som kallas prefrontala cortex. Den delen är viktig för bland annat vår impulskontroll, problemlösningsförmåga, vårt sociala beteende och arbetsminne.

När forskarna analyserade hjärnvävnaden hos de relativt nyfödda mössen, hade de färre mikrogliaceller i prefrontala cortex än normalt och mikrogliacellerna var förändrade. De hittade också fler döende nervceller som låg kvar i hjärnan.

För att bättre förstå förloppet, kartlade forskarna också mikrogliaceller från både möss och människor i cellodlingar. Deras försök visar att fruktos kan förändra ämnesomsättningen hos mikrogliaceller på ett sätt som försämrar deras förmåga att städa bort döda celler.

Mössen fick stora mängder fruktos

I artikeln skriver forskarna att de inte tror att en hög fruktoskonsumtion direkt kan orsaka ångest hos människor, men att det skulle kunna göra oss känsligare för ångestproblematik. Mängden fruktos som forskarna använde var dock hög. Livsmedelsverkets rekommendation är att vi maximalt ska få 10 procent av våra kalorier från tillsatt socker. Det motsvarar ungefär 5 procent fruktos. I studien använde forskarna 15 procent fruktos. Det är mycket, men personer som dagligen dricker läsk och äter mycket godis kan komma upp i de nivåerna. I en amerikansk studie på barn med fetma, konsumerade barnen ungefär så mycket socker.

En annan invändning mot studien är att den är genomförd på möss och möss är inte människor. Dessvärre är det väldigt svårt att studera mänsklig hjärnvävnad, speciellt under fostertiden. Att be mammor dricka stora doser läsk och äta godis för att se om deras barn får sämre kognitiva förmågor är också ett otänkbart experiment.

Så vad ska vi dra för slutsatser av den här studien?

Det är omsorg att strunta i godiset och läsken

Under de senaste åren har det kommit en rad välgjorda studier på möss som visar att vår höga sockerkonsumtion kan vara skadlig på många vis. I musstudier främjar fruktos till exempel tillväxten av tarmcancer, bröstcancer, malignt melanom och livmoderhalscancer. Personligen anser jag att samhället borde ha agerat mot vår historiskt höga sockerkonsumtion för länge sedan – på samma sätt som vi har gjort mot rökning. Vi skulle aldrig få för oss att hälla läsk i våra hundars vattenskålar, eller ta med katten till Hemmakväll för att köpa en hink med godis. Vi tänker att våra djur skulle bli sjuka om vi behandlade dem så. Det är dags att vi visar samma omsorg om våra barn.

Inlägget Kan socker påverka hjärnans utveckling? dök först upp på Ann Fernholm.

I februari i år skickade konsumentföreningen Äkta vara och jag in ett klagomål till Stockholms stad på företagen Barebells, Tyngre, No Carbs Company och Vitamin Well, som alla är systerbolag. I förra veckan kunde du läsa om hur No Carbs Company, som säljer drycken Nocco, behöver ändra sin marknadsföring eftersom den är olaglig.

Barebells produkter har olagligt märkning

Även Barebells och Tyngre har brutit mot livsmedelslagstiftningen. I fallet med Barebells handlar det om att det har stått ”Approved by Tyngre” på deras produkter:

Tyngre är ett starkt varumärke inom styrketräning och hälsa. På deras sajt skriver olika hälsoprofiler om träning och kost, och många litar på företaget. När Barebells märker sina produkter med ”Approved by Tyngre”, räknas det därför som ett säljande uttryck.

Enligt lagstiftningen måste ett säljande uttryck förklaras för konsumenten. Varför anser Tyngre att dessa bars skulle vara bättre än andra bars? Någon sådan förklaring finns inte på Barebells produkter och därför menar Stockholms stad att märkningen är vilseledande. De har skickat krav till Barebells att åtgärda detta.

Tyngre lyfter systerbolag på olagligt vis

På sin sajt lyfter Tyngre inte bara Barebells, utan även Nocco på ett vilseledande vis. De kallar dessa två företag för ”betrodda partners” och skriver att de jobbar med dem: ”eftersom vi vill att du ska kunna lita på dina tillskott, drycker, proteinbars…”

På detta vis antyder Tyngre att Barebells och Nocco skulle vara ovanligt bra på att tillverka vitamin- och proteinberikade produkter. Dessutom indikerar Tyngre att andra företag, som säljer liknande produkter, inte är att lita på. Stockholms stad har slagit fast att detta är olagligt, eftersom de aldrig klargör varför just Barebells och Nocco skulle vara så mycket bättre än andra företag i branschen.

Tyngre påstår också följande på sin sajt:

Formuleringen ”Kvinnor, män, unga, gamla, och motionärer ska samtliga har rätt till produkter av högsta kvalitet utan suspekt innehåll” bryter också mot lagstiftningen, eftersom även det indikerar att andra liknande produkter inte är att lita på.

När Tyngre hävdar att deras kosttillskottsprodukter skulle göra ”träningslivet lite enklare för dig” går de också en bra bit över gränsen för vad lagstiftningen tillåter. För att få skriva något sådant måste de motivera hur träningslivet skulle bli enklare. Motiveringen måste också vara grundad i något av de hälsobudskap som EU har godkänt (och mig veterligen finns det inget sådant hälsobudskap.)

Det tredje påståendet som Tyngre fälls för syns här:

De menar att Nocco skulle vara en ”funktionell dryck.” För att få skriva det måste de motivera varför drycken skulle vara funktionell. Motiveringen måste också, precis som ovan, grunda sig i de hälsopåståenden som EU har godkänt.

Äkta vara och jag anmälde även ett fjärde påstående på Tyngres sajt:

Det gick ut på att drycken ”Nobe aloe vera” skulle ha en läkande effekt och kunna dämpa sötsug. Detta tog Tyngre bort innan Stockholms stad hann granska det. Kanske insåg de själva att de hade fabulerat lite väl vilt?

Tyngre säljer dyra och lågkvalitativa produkter

Tittar man på de produkter som Barebells och Tyngre säljer ur ett större perspektiv, är det märkligt att någon ens vill köpa dem. De är hysteriskt dyra. En Barebells proteinbar kostar 29 kronor på Tyngre sajt. För dessa pengar får du visserligen 20 gram protein, men i övrigt är produkterna till stor del skapade med hjälp av billiga tillsatser, exempelvis det fuktighetsbevarande medlet glycerol, den syntetiska fibern polydextros, olika uppsättningar av sötningsmedel.

För 29 kronor kan du i stället köpa sex hyfsat schysst producerade ägg. När du äter dessa ägg får du i dig åtminstone 45 gram protein. I övrigt innehåller äggen mängder av vitaminer och mineraler som är superfunktionella för kroppen. Det gula ämnena i äggulan – lutein och zeaxantin – kan kroppen till exempel skicka upp till ögats gula fläck. Där skyddar de ögonen mot UV-strålningen från solen.

Ägg är så klart bättre för en tränande kropp än proteinbars. Hur Tyngre kan tycka att Barebells tillverkar ”produkter av högsta kvalitet utan suspekt innehåll” är för mig en stor gåta.

Inlägget Företagen Barebells och Tyngre vilseleder konsumenter dök först upp på Ann Fernholm.

I februari i år skickade konsumentföreningen Äkta vara och jag tillsammans in ett klagomål till Stockholms stad på företaget No Carbs Company. På sin sajt marknadsför de drycken Nocco med en rad hälsopåståenden som saknar grund. Nu har livsmedelsinspektören i Stockholm granskat ärendet och kommit fram till att Nocco bryter mot lagstiftningen. Företaget behöver därför ändra och förtydliga flera formuleringar.

Påståenden måste vara grundade i vetenskapen

Om du som läser detta ska förstå hur Nocco har brutit mot lagstiftningen, behöver vi först gå igenom vilka krav som lagstiftningen ställer på hälsopåståenden. Så här är det: Ett företag får endast påstå att ett livsmedel kan en effekt på vår hälsa om hälsopåståendet är granskat och godkänt av EU. Det finns en databas med alla godkända hälsopåståenden (du hittar den här). Exempelvis får ett företag skriva att ”zink bidrar till immunsystemets normala funktion” på ett livsmedel som innehåller en viss mängd zink. Sedan kan företaget också skriva ”immune boost” eller något liknande på förpackningen. ”Immune boost” räknas då som ett allmänt hälsopåstående. Alla allmänna hälsopåståenden måste vara grundade i specifika och godkända hälsopåstående för att vara lagliga.

Påståendet att Nocco är bra vid träning saknar grund

På sin sajt har Nocco haft en rad allmänna hälsopåståenden, bland annat att deras drycker skulle ”passa bra att dricka i samband med träning”. De har motiverat detta med att:

1. Dryckerna är berikade med vitaminer
2. Dryckerna innehåller vissa fria aminosyror, kallade BCAA och BCAA+
3. Dryckerna innehåller koffein

Livsmedelsinspektören i Stockholms stad har bedömt att varken punkt 1 eller 2 är godkända hälsopåståenden. Det finns till exempel ingenting som talar för att BCAA påverkar träningen. När det gäller punkt 3 har Nocco formulerat påståendet på ett vis som inte är lagligt. Det allmänna hälsopåståendet att Nocco skulle vara bra för träning saknar alltså grund i specifika och godkända hälsopåståenden. Därför är det olagligt.

Vad i Nocco gör drycken funktionell?

På sin sajt skriver No Carbs Company även att drycken skulle vara ”funktionell” och att det är en ”funktionsdryck”. De motiverar detta med att drycken är sockerfri och innehåller olika vitaminer, fria aminosyror (BCAA) och koffein. 

Återigen menar Stockholm stad att dessa förklaringar inte räcker för att kalla Nocco för en ”funktionsdryck”. När det gäller koffein så finns det vissa hälsopåståenden som företag får använda, men No Carbs Company har uttryckt dem på ett felaktigt vis.

Nocco behöver ändra på sin sajt

No Carbs Company har alltså brutit mot livsmedelslagstiftningen. Efter Stockholms stads kontroll har företaget genomfört vissa ändringar. För att göra en lång historia kort har Äkta vara och jag skickat in klagomål även på dessa. Vi återkommer till det vid ett senare tillfälle.

Personligen tycker jag att det är problematiskt att livsmedelsföretag som bryter mot lagstiftningen inte straffas med någon form av böter. Min upplevelse är att företagens marknadsföring ofta granskas först när en konsument klagar på den. Då räcker det att företagen åtgärdar olagligheterna, så är allt okej sedan. De har därför inga incitament att självmant följa lagstiftningen.

Så om du undrar varför så många företag bryter mot livsmedelslagstiftningen är svaret att kostnaden för att lura oss konsumenter – så som Nocco har gjort – är minimal. Ett företag kan vilseleda hundratusentals personer i åratal och tjäna miljardbelopp på detta. De kommer ändå undan.

Avslutningsvis: Ett stort tack till alla er som stöttar mitt arbete via Patreon. Klagomål likt det jag skickat in ovan är ideellt arbete. Genom att stötta det ger du mig möjlighet att lägga mer tid på att granska livsmedelsbranschen!

Inlägget Nocco säljs med olaglig marknadsföring dök först upp på Ann Fernholm.

Bidrar järnbrist till den epidemin av psykisk ohälsa som pågår bland unga? Det är en fråga vi måste börja ställa oss. Järn är en viktig kugge i kroppens maskineri. Förutom att bidra till blodbildningen, krävs järn för att skapa må-bra hormoner som dopamin och serotonin.

Under arbetet med boken Fejkmaten intervjuade jag barnläkaren Staffan Berglund, vid Umeå universitet. Han berättade att vår kropp prioriterar blodbildningen. När järnet tryter märks det alltså först och främst i hjärnan. Många blir trötta och orkeslösa. Andra får koncentrationssvårigheter, huvudvärk och blir nedstämda. I flera studier har järnbrist också kopplats till adhd.

Vanligt med järnbrist bland unga kvinnor

Brist på järn kan alltså göra att vi mår dåligt. Därför är det allvarligt att ännu en studie nu visar att unga inte får i sig vad de behöver. I studien, som publicerades i tidskriften European Journal of Nutrition, mätte svenska forskare halten ferritin i blodet hos 475 gymnasietjejer i Malmö och Lund. Ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen, så det är ett mått på hur stora järndepåer kroppen har.   

Enligt WHO ska vårt ferritin ligga på minst 15 μg/L, men det är ett relativt lågt värde. För att säkerställa att ingen lider brist på järn har vi i Skandinavien ett högre gränsvärde för ferritin: 30 μg/L. Så hur mycket järn hade då tjejerna i Malmö och Lund i kroppen?

38 procent av dem hade ett ferritinvärde som låg under WHO:s gräns och hela 72 procent låg under gränsvärdet vi använder i Skandinavien. Det är hiskeligt många!

Resultaten visar också att järnbristen var som störst bland vegetarianer och veganer. Deras medelvärde för ferritinet var endast 10,9 μg/L, medan de som åt kött hade en medelnivå på 19,6 μg/L.

Är det dags att screena unga för järnbrist?

Detta är dessvärre inte den första studie som visar på allvarliga problem med järnbrist hos unga kvinnor. När Livsmedelsverket genomförde undersökningen Riksmaten ungdom år 2016–17 hade 26–30 procent av tonårstjejerna ferritinvärden som låg under 15 μg/L. Det är anmärkningsvärt att den undersökningen inte ledde till åtgärder från samhällets sida. Tjejer borde screenas för järnbrist i både högstadiet och gymnasiet. Om de som har låga järnvärden får hjälp att få upp dem, skulle det förmodligen stärka mångas psykisk hälsa.

Miniferrum utvecklar ett bättre tillskott

Samhället gör för lite mot järnbristen, men det finns företag som försöker göra något åt saken. Jag vill – utan reklamersättning – tipsa om två av dessa som jag tycker gör väldigt bra saker. Det första är Miniferrum, som har utvecklat hemjärnsbaserade tillskott för både små barn och vuxna. De flesta andra tillskott är baserade på icke-hemjärn. Det är en form av järn som kroppen har svårt att ta upp. Mycket av järnet hamnar därför i tjocktarmen och kan orsaka förstoppning. Hemjärn tar kroppen upp lättare. Så det motverkar järnbrist effektiv, utan att ge samma jobbiga biverkningar. En win-win alltså!

Spannmål med lättillgängligt järn

Det andra företaget – Hidden in Grains – har precis gått ihop med Warbo Kvarn och startat ”Good Grains”. Företaget bygger på en svensk innovation där forskare har utvecklat en metod för att bryta ner fytinsyra i spannmål. Fytinsyra är ett ämne som hindrar kroppen från att tillgodogöra sig järn. När fytinsyran bryts ner, blir järnet i spannmålet tillgängligt för kroppen. I nuläget kan du köpa en kornbulgur från Hidden in Grains hos Warbo Kvarn. De arbetar på att ta fram fler produkter!

Det finns mycket att skriva om järnbrist, men det är ett av våra mest onödiga folkhälsoproblem. En del mår dåligt i åratal utan att förstå varför. Med hjälp av kostförändringar och tillskott skulle de snabbt kunna må bättre. Sprid gärna detta inlägg, så att fler får upp ögonen för att psykisk ohälsa i vissa fall kan orsakas eller förstärkas av järnbrist.

Inlägget Epidemi av järnbrist bland unga – kan bidra till psykisk ohälsa dök först upp på Ann Fernholm.

För någon månad sedan anmälde jag och föreningen Äkta vara en rad företag som säljer energidrycken NOCCO, eftersom deras marknadsföring bryter mot lagstiftningen. Ett av företagen vi anmälde var Nordic Wellness. Nu har Miljöförvaltningen i Göteborgs stad granskat webbshoppen där de säljer NOCCO. I ett mejl skriver livsmedelsinspektören:

Miljöförvaltningen i Göteborg har gjort en utredning av ert klagomål om livsmedelsinformation om NOCCO. Vi har granskat informationen på Nordic Wellness webbshop och konstaterar att det finns otillåtna hälsopåståenden. Vi har beslutat om förbud att använda de allmänna ospecifika hälsopåståendena ”funktionell dryck”, ”används under träning” och ”används efter träning” om NOCCO, utan att de åtföljs av ett specifikt godkänt hälsopåstående.

Nordic Wellness måste använda godkända hälsopåståenden

Om livsmedelsföretag använder svepande hälsopåståenden, som att NOCCO skulle vara en ”funktionell dryck”, måste de alltså förklara varför det är så för konsumenten. Den förklaring som företagen ger måste också vara godkänd som ett hälsopåstående av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Skälet till detta är att hälsopåstående måste ha evidens.

Det är förbjudet att lura konsumenter att tro att ett livsmedel har hälsofördelar som det inte har. Om ni frågar mig borde NOCCO klassas som en dysfunktionell dryck, eftersom dryckens låga pH kan orsaka permanenta frätskador på tänderna.

Detta är det första beslutet vi har fått efter vårt klagomål. Det kommer att komma fler!

Inlägget Nordic Wellness säljer Nocco med förbjudna budskap dök först upp på Ann Fernholm.

Låt oss börja med bakgrunden: Karragenan, E 407, är ett förtjockningsmedel som finns i tusentals olika sorters livsmedel, allt från chokladmjölk och lågfettgrädde, till glass, vaniljsås och bredbara färskostar (mer om det längre ner).

De senaste åren har forskare börjat misstänka att karragenan kan bidra till inflammatoriska tarmsjukdomar och eventuellt även insulinresistens (förstadiet till typ 2-diabetes). När Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), som godkänner alla livsmedelstillsatser, granskade dokumentationen för karragenan hittade de också en rad frågetecken kring tillsatsen.

Nedbrytningsprodukter av karragenan är skadliga

Ett problem är att karragenan kan brytas ner i mindre delar. Dessa nedbrytningsprodukter tycks kunna skada kroppen. I studier på råttor och apor har nedbrytningsprodukter av karragenan orsakat en inflammation i tarmarna. Apornas tarmar skadades så mycket att de fick blod i avföringen. En studie på möss visade också att djuren blev insulinresistenta av karragenan, enligt EFSA:s genomgång.

Problemet är att livsmedelsindustrin i dagsläget har dålig koll på hur mycket av dessa nedbrytningsprodukter av karragenan som finns i olika livsmedel. EFSA har därför gett livsmedelsindustrin i uppdrag att ta reda på det. Industrin ska även utreda hur karragenan påverkar inflammatoriska tarmsjukdomar och om det kan bidra till utvecklingen av insulinresistens.   

Ny studie visar att karragenan kan påverka tarmarna

Med detta som bakgrund är det intressant att forskare nu har sett att karragenan verkar kunna påverka våra mänskliga tarmar. I slutet av förra året publicerade de en studie där 20 unga och friska män under två veckor fick äta 250 mg karragenan på en osötad yoghurt, morgon och kväll. De fick även äta ett placebopulver under två veckor, som kontroll. Studien var blindad, så männen visste inte under vilka veckor de åt vad. 

Forskarnas primära mål var att undersöka om tillsatsen påverkade männens insulinresistens, men de såg inga sådana generella effekter (vilket inte är så konstigt eftersom studien endast pågick i två veckor). Däremot såg forskarna tecken på att männens tarmar började läcka. Försöksdeltagarna fick dricka laktulos, ett ämne som normalt ska gå rakt genom kroppen och ut i avföringen. Efter att männen hade ätit karragenan kunde forskarna påvisa laktulos i deras urin. Det innebär att laktulos måste ha tagit sig in i blodomloppet, vilket indikerar att tarmarna läcker.

Kan karragenan få tarmarna att läcka?

I nästa steg undersökte forskarna hur mycket av ett ämne som heter zonulin som deltagarna hade i blodet. Zonulin påverkar de molekylära fogar som finns mellan våra tarmceller. Normalt ska fogarna fungera som ett tätskikt mellan blodbanan och allt skräp vi har i tarmarna. Zonulin kan dock öppna fogarna vilket gör att tarmarna läcker.

I studien hade männen en något förhöjd nivå av zonulin i blodet efter att de hade ätit karragenan, vilket alltså tyder på att tarmarnas genomsläpplighet har ökat något.

I cellförsök såg forskarna också tecken på att karragenan kunde trigga immunceller och driva en inflammation.

Läckande tarmar är kopplat till sjukdom

Studien ovan har stora begränsningar. Den är väldigt liten och effekterna är små. Att den bekräftar vad forskare har sett i djurstudier är dock inte bra. Läckande tarmar har kopplats till en rad olika autoimmuna sjukdomar, bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar (ulcerös kolit och Crohns sjukdom). Det är också kopplat till bukfetma och typ 2-diabetes.

Karragenan är en populär tillsats

I Norge uppmanade föräldrar för några år sedan till bojkott av chokladmjölk till barn. Skälet var att chokladmjölken innehöll potentiellt skadligt karragenan (läs mer via denna länk). Det ledde till att vissa livsmedelsproducenter började ta bort tillsatsen från sina varor.

Här i Sverige är karragenan dock en vanlig tillsats. Enligt den databas vi använder för appen Matchecken finns karragenan i närmare 2 700 svenska livsmedel. Här är några exempel:

• Olika former av glass, exempelvis GB, Triumf, Ben & Jerry, Choice, Ica, Vienetta, Lejonet & Björnen, Nick’ och Djurgårdsglass.
• Bredbara ostar från Crème Bonjour och Philadelphia
• Veganprodukter från Hälsans kök, Pärsons, Quorn, Alpro, Oatly, Violife, Scan och Astrid och Aporna.
• Mellanmålsprodukter från Risifrutti, Bärry, Oatly och Ica.
• Proteinshakes och puddingar från Barebells, Njie, Propud, Yalla, Valio och Oatly.
• Grädde med fetthalt som är lägre än 40 procent (många varumärken).
• Vaniljvisp och olika efterrättsprodukter från Arla, Ekströms, Alpro och Ica.

Som ni ser är det mycket att hålla reda på. Själv använder jag Matchecken för att hålla koll på olika tillsatser. Slår du på filtret för ”osäkra E-nummer” kommer appen att varna för bland annat karragenan.

För att detta inlägg inte ska räknas som dold marknadsföring, vill jag vara tydligt med att jag varit med och utvecklat Matchecken. Ett viktigt skäl är att det ska vara lättare att hålla reda på olika tillsatser i maten. Här har jag skannat några varor:

Utfyllnad i maten

Men varför använder då livsmedelsindustrin karragenan i sina produkter? Dels ger det en krämig konsistens, dels kan företagen använda det för att sälja vatten dyrt. Läser du på en Créme Bonjour kan du se att vatten är andra ingrediens. Tillverkaren använder karragenan för att ge vattnet en tjockare konsistens. Sedan tillsätter de olika smakämnen för att det ska smaka exempelvis ”gräslök”. Vips så har de ersatt ungefär en tredjedel av ”färskosten” med vatten. Vi köper denna vattenutspädda färskost för ungefär 150 kr per kilo.  

Karragenan är alltså en god affär, därför döljer det sig i tusentals varor.

Inlägget Kan tillsatsen karragenan få tarmarna att läcka? dök först upp på Ann Fernholm.

Så här skriver Jenny Harrysdotter:

Hej Ann!

Jag har känt till dig länge. Du har varit ”på andra sidan” så att säga. Jag har bevittnat när det du skriver har hängts ut i forum, och har fnyst åt dig och det du har representerat. 

Jag lever med diabetes typ 1 och har tills nu gått på myten som säger att ”ketoner är farligt” för en person med diabetes och att man MÅSTE äta kolhydrater. Jag har till och med varit högljudd förespråkare för att som diabetiker så kan man ”bara ta insulin och äta vad man vill”. 

Nu har jag levt med diabetes typ 1 i 44 år och har inga komplikationer så här långt, vilket säkert beror på att jag varit väldigt noga. Men det har varit svårt. Jag har kämpat hårt med min egen blodsockerkontroll, och har pendlat upp och ner i både blodsocker och vikt genom åren. 

Kostråden som gällde 1982 när jag blev sjuk såg annorlunda ut. Visst behövde jag äta kolhydrater då med, men mängden var kraftigt begränsad. Vi vägde allt jag åt som barn. Men så förändrades ju allt när snabbinsulinen kom. 

Kostråd till personer med diabetes typ 1 har gått till överdrift

Jag tycker idag att det nästan har gått till överdrift med vad man ska äta. Det har nästan slagit över till att ju mer kolhydrater desto bättre. Folk blir fetare och fetare, i alla åldrar, oavsett om man har diabetes eller inte. Vi diabetiker sprutar glatt i oss insulin och äter för att känna oss ”normala”. Bara att det som nu är ”normalt” är ju sjukt. 

För ett par år sedan gav jag upp bröd. Det var helt enkelt inte värt besväret som kom som en effekt av bröd. Tvivel hade börjat växa, så jag tog kontakt med folk via Facebook-gruppen Smarta Diabetiker och läste mycket om ämnet. I maj valde jag att gå över till LCHF-baserad kost. Mest som ett test. Men jag äter fortfarande så. Och jag är faktiskt förbluffad över det jag upplever.

Mindre stress när blodsockret ligger stabilt

Min blodsockerkontroll är såklart oslagbart bra. Jag har aldrig låga värden längre, inte höga heller naturligtvis, men det är framförallt att jag inte blir låg som har varit den största skillnaden. Jag kan leva precis så spontant som jag vill: Gå en långpromenad utan att tänka på blodsockret eller köra spinning klockan 6 på morgonen utan att behöva äta varken innan eller efter. Jag är betydligt mindre stressad, både för att jag slipper bry mig om min diabetes på samma sätt, men också för att det känns som att systemet (kroppen) är mindre stressat. Magen är lugnare och jag sover bättre. Allt är bättre helt enkelt, bara för att jag lagt om kosten och minskat mitt insulinbehov. 

Trots fysisk utmaning – inte ett enda lågt blodsockervärde

I augusti förra året var jag och vandrade i norska fjäll. Jag gick 7 mil på 5 dagar och tog 3000 höjdmeter totalt. Jag åt inte en enda kolhydrat och jag hade inte ett enda lågt blodsockervärde. Det är osannolikt för en person med diabetes typ 1 att kunna göra en sådan fysisk utmaning utan att behöva parera för blodsockervariationer. 

Det blev långt det här, jag har funderat ett tag på hur jag skulle skriva till dig. 

Önskar att fler tog del av kostens effekter på diabates

Jag vill nog egentligen mest säga tack. Tack för att du skriver så bra om kosten som jag i allt högre utsträckning tror är en bov i vårt mående och vår hälsa. Så lite tid i vården läggs idag på hälsofrämjande och hälsoförebyggande arbete, det är sorgligt. Kosten har stor betydelse men typ inget fokus läggs där. Tack för att du belyser ett allt större problem i vårt samhälle. Jag önskar bara att fler tog del av det här, framförallt inom diabetesområdet, både personer som lever med diabetes men även de som behandlar sjukdomen. Jag hoppas DANCE-studien som Kostfonden hjälpt till att finansiera, driver på en förändring i behandlingsråden. 

Med vänlig hälsning

Jenny Harrysdotter

Ketoner är inte farligt i lagom doser

Min kommentar: Jag blir lika glad varje gång någon berättar att kosten har hjälpt dem. Precis som Jenny Harrysdotter, upplever jag att många inte riktigt förstår vilken skillnad en kostomläggning kan göra för måendet. Det gäller framförallt personer som har diabetes, både typ 1 och typ 2. När blodsockret pendlar upp och ner rubbas balansen i en rad hormonella system i kroppen. Därför märker många en stor skillnad när de lägger om kosten så att blodsockret landar på en låg och jämn nivå. Det bästa är att dessa effekter ofta kommer väldigt snabbt efter kostförändringen.

För den som inte känner till debatten kring ketoner vid typ 1-diabetes vill jag göra ett förtydligande. Läkare varnar personer med typ 1-diabetes från att äta en ketogen kost. Skälet är att de är rädda det ska orsaka något som heter ketoacidos. Det är ett kritisk tillstånd som kan uppstå när en person med diabetes typ 1 har ätit kolhydrater, men tagit alldeles för lite insulin. Då kommer blodsockret skjuta i höjden, samtidigt som kroppen börjar producera stora mängder ketoner. Ketoner är sura, vilket leder till ett farligt lågt pH–värde i blodet.

Ketoner i lagom doser är dock inget farligt. Kroppen skapar dem när vi äter väldigt lite kolhydrater. De ger energi åt hjärnan. Det finns inga egentliga evidens för att det skulle vara farligare för personer som har typ 1-diabetes att äta en strikt lågkolhydratkost än andra. Den som är orolig för ketoacidos kan dock äta en lågkolhydratkost med lite mer kolhydrater i. Ketoner bildas endast vid en väldigt strikt lågkolhydratkost. I DANCE-studien som Jenny Harrysdotter nämner äter vissa deltagare en icke-ketogen lågkolhydratkost.

Hjälp till att sprida kunskapen

Hjälp gärna till att sprida det här inlägget! Utmana personer som inte tror att det spelar någon roll vad de äter att bara pröva i en månad. En del kommer kanske inte märka någon skillnad, för andra kan det bli livsavgörande. Först när man har testat vet man!

Vill du läsa fler läsarberättelser om diabetes typ 1? Följ den här och den här länken och läs om en förälders upplevelser.

Inlägget Har diabetes typ 1 och började med LCHF: ”Jag är förbluffad” dök först upp på Ann Fernholm.