Vad som börjat komma upp på tapeten är forskningen kring beteendemässiga beroende, men speciellt på spelandet då de har tagit över på senare dagar. Den digitala revolutionen har gjort så att du har tillgång till alla de olika spelsidorna på internet och kan sätta dig vid ett virtuellt poker eller blackjack-bord när du känner för det. Men oavsett hur utgången blir när du spelar så kommer du snabbt inse att dina förhoppningar om en vinst är hög, men varför är det så?

Ditt mående påverkar ditt spelande

Nya studier har börjat komma fram gällande hur ditt mående påverkar olika delar av våra beslut. En av dem har tittat närmare på hur det påverkar människans benägenhet att ta risker och har funnit att det i högsta grad påverkas. De fann att om du är på ett glatt humör så ökar chanserna för att du kommer ta mer risker i din vardag och om du då är benägen till att spela på vadslagning eller kasino så är det stor chans att du kommer spela mer frekvent under glada dagar än om du är arg, stressad eller ledsen.

Spelarens felaktighet

Vi har alla varit med om detta fenomen utan att vi aktivt tänkt det. Vad som menas med spelarens felaktighet är att man tror att om ett utfall skett flertalet gånger på rad så kommer det ändras. Om vi tar ett exempel från roulett så kan du se att kulan stannar på röda nummer 8 gånger i rad. När du väl ska satsa så tänker du att det är sjukt om det landar på rött igen, så du satsar självklart på att nästa är svart. Även om det låter logiskt så är det inte det när man tänker efter. Detta är för att oddsen för ett speciellt utfall kommer hända är alltid detsamma, alltså kan det lika gärna hamna på rött igen.

Du hoppar på tåget

Detta sker när det till exempel har varit en stor utdelning på lotteriet inom de senaste dagarna. Du har aldrig spelat men känner att du vill ge dig själv möjligheten till att vinna. Alltså så kommer du aktivt att hoppa på tåget i hopp om att du kommer vinna nästa gång.

Oddsen ”förbättras” efter du spelat

Många säger sig gå på en magkänsla innan du lägger ett spel, vilket i sig är något som är högst individuellt. Men när du väl lagt spelet så sker något i hjärnan och du kommer tro att oddsen att du vinner är lägre nu. Detta sker för att du vill att något du har investerat i ska ge utdelning, så ditt hopp går upp i taket. Detta liknas med en överväldigad övertygelse, men ett fenomen som många upplever.

Ta dig tiden att tänka efter innan du beslutar dig

Om man aktivt tar några minuter på att försöka klura ut varför man tar de valen man gör så kommer man se sitt eget beteendemönster när det kommer till spelandet. Att ”se sig själv i spegeln” ger illusionen av kontroll, vilket stärker oss som människor och du kommer märka att du, förhoppningsvis, undviker beslut som är helt fel. Så se alltid till att respektera de psykologiska effekterna som finns.

När vi spelar, oavsett vilken form, så är det ingen tvekan om att den största delen av påfrestningen sker på den mentala nivån, alltså i hjärnan. Detta är för många inget stort problem utan de är förberedda på vad som kommer ske när de loggar in på nätcasino för att spela runt ett pokerbord, en spelautomat eller vad som än faller sig in. Men denna mentala ansträngning har för en liten signifikant mängd människor utvecklats till ett väldigt stort problem, ett spelberoende.

Många man frågar anser att när du spelar så sker det automatiskt och det är det som de gillar. De tror att de inte tar hänsyn till hur allting fungerar, alla intryck, alla inräkningar med mera. Dessa småsaker som vi oftast tar för givet sker med en större utsträckning när vi spelar. Vi försöker räkna ut våra chansen för att vinna konstant, utan att vi egentligen ägnar en medveten tanke om detta.

Vad är det egentligen som sker i hjärnan när vi spelar?

Detta har länge varit på tapeten med forskning utan att det faktiskt kommer fram med resultat. Men den senaste tidens forskning har fått sig ett uppsving och ett tillkännagivande som visar på att spelberoende kan klassas i samma kategori som alkohol- och drogberoende för att den aktiverar samma belöningssystem på ett liknande sätt.

Detta belöningssystem har en längre väg att vandra för de som utvecklat någon form av beroende och det är just detta som forskare anser vara grunden till problemet. Dessa människor spelar mer och mer för att ens kunna känna samma form av belöning som andra får av ett spel. Den andra delen som influerar spelandet är den prefrontala barken (som är den främsta delen av pannloben). Denna delen styr vår impulsivitet, den kognitiva kontrollen och våra val i allmänhet. När man utvecklat ett beroende kan man se via olika skanningar att de personer med beroende har en lägre aktivitetsgrad vilket gör att man har sämre impulskontroll.

Träna ditt psyke för att motverka onödiga påfrestningar

När man pratar om att ha ett starkt psyke är det många som tror att det är något man föds med. Detta är väldigt fel då det faktiskt går att träna upp sin mentala tuffhet och lära sig stå emot frestelser eller ta motgångar på ett helt annat sätt. Hur man går tillväga för att utveckla denna delen är inte forskarna helt överens om, men många har sett att om man är medveten om riskerna innan man påbörjar någonting så kommer man enklare kunna hantera dessa motgångar om de uppstår. Även genom att alltid ta ett steg tillbaka och utvärdera situationen är en teknik som många rekommenderar. Denna teknik fungerar som en hanteringsmekanism så att du kan ta in och förstå dina omständigheter bättre.

Alla dessa saker är högst individuella och vad som funkar för dig kanske inte funkar för din bästa vän. Det är också något man måste förstå. Man kan inte bara följa någon annans recept då receptet är speciellt för den människan. Men det är alltid värt att testa sig fram, för när något funkar för dig så märker du det väldigt snabbt.

Ta hand om ditt psyke

Om du börjar märka att ditt spelande börjar bli ett beroende så ska du ta hjälp direkt. Det är ingenting att skämmas för och den som skadas mest av det är du själv. Därför gör du bäst i att inte ignorera dina problem utan tar ett steg tillbaka och tänker dig för.

Inom psykologin talas det om psykosomatiska sjukdomar. Det innebär att psyket och kroppen hänger ihop. Man får tro vad man vill om det men faktum är att en glad själ bor i en välmående kropp, och man kan genom ändrad livsstil se till att kroppen får bättre förutsättningar och blir ett bra “hus” för själen. Genom goda livsstilsval förbättras livskvaliteten och med en sund kropp har själen inget annat val än att må bättre.

Du blir vad du äter

Du har säkert hört det där uttrycket att man blir vad man äter. Det ligger en djup sanning i detta och vad vi stoppar i oss har långt större betydelse för ditt mående än du kanske förstår. Skräpmat och snabbmat vi äter i dag kläggar igen artärerna vilket i sin tur sänker kvaliteten på blodet i blodomloppet. Det i sin tur påverkar hjärtat – ett trött hjärta ger en trött själ.

Detsamma gäller socker som också påverkar blodet och faktum är att man kan likna socker vid amfetaminer. Du blir pigg för stunden men tillslut blir du beroende av sockret för att orka överhuvudtaget. Så här kan man hålla på och rada upp dåliga födoämnen som i förlängningen kommer att påverka det psykiska måendet. Genom att utesluta eller åtminstone begränsa intaget av dålig mat gör du ett bra val för att förbättra ditt psykiska mående.

Stillasittande som själsdödare

Människan är slö av naturen, det är lika bra att erkänna detta. Det är mer naturligt för oss att slå oss ner i soffan med fjärrkontrollen än att ta en stärkande promenad som en avslutning på dagen. Dock är denna vår slöhet förödande för det psykiska välmåendet, av flera anledningar och främst en som man kanske inte tänker på nämligen syretillförseln till blodet. Mycket stillasittande inomhus förgiftar blodet.

Människan behöver frisk luft av flera anledningar, bland annat för sin själsliga välmåga. Sitter man inomhus för mycket så avtar det friska syret i blodet vilket leder till att blodet förgiftas och blodet blir då mer trögflytande och koagulerar så sakteliga. Det trögflytande blodet cirkulerar genom kroppen, genom såväl hjärna som hjärta och det säger sig själv att det kommer att påverka såväl vårt fysiska som vårt psykiska mående tids nog.

Snabba resultat

Som sagt, vi är lata av naturen, men det positiva med små förändringar vad gäller mat och frisk luft är att man märker snabba resultat. Ge dig själv en månad med en bättre livsstil och om du inte har märker några förändringar på kropp och själ efter en månad kan du återgå till soffläge. Saken är den att du kommer att märka förändringar och när du väl gör det blir det lätt att fortsätta.

När du ser de snabba resultaten som livsstilsförändringen medför så vill du i regel fortsätta, du vill helt enkelt inte återgå till den gamla livsstilen. Resultaten märks på att du ser bättre ut vilket räcker för en del men för andra är det psykiska välmåendet den största belöningen. Med dagliga promenader får du nytt syre i blodet och med hjälp av det nya syret får du ny energi, av den nya energin blir själen glad.

Den grymma sanningen

Saken är den att du måste själv ta tag i ditt egna liv för att må bra psykiskt, ingen annan kan göra det åt dig. Den grymma sanningen är att du mår som du förtjänar och vår moderna livsstil medför att vi har många fler depressioner än någonsin i historien. Det är upp till oss var och en att ändra på detta, vår kropp är inte gjord för soffläge, så är det bara.

Ditt nya, friska jag

För att må bra måste du alltså hjälpa dig själv på traven med enkla livsstilsförändringar. Resultaten märker du snabbt, speciellt om du är van vid en exceptionellt bekväm livsstil. Detta betyder inte att positiva livsstilsval är obekväma, utan resultaten är belöning nog så en liten positiv förändring leder till att du gärna gör flera förändringar. Ge dig själv en chans, ge dig själv en månad av förbättrad livsstil. Soffan kommer inte att gå någonstans under tiden.

Psykiska störningar är idag ett vanligt förekommande fenomen, och cirka 10-20 % av Sveriges befolkning har vid en given tidpunkt upplevt ett tecken på någon form av störning. Trots detta är det endast 2-3 % av befolkningen som faktiskt kommer i kontakt med den psykiska vården. En psykisk sjukdom kan drabba vem som helst, och har ett vitt spektrum. Det innehåller de mer extrema sjukdomarna som psykos till problem som stör i vardagen.

Psykisk ohälsa

Psykiska sjukdomar innehåller en rad tillstånd som schizofreni, panikångest och olika former av psykiska störningar som exempelvis psykoser. Psykiska problem kan uppkomma ifrån trauman, vara ärftliga eller uppkomma om man haft en svår uppväxt. Men frågan är: vad räknas som psykisk ohälsa? Inom kategorin psykisk sjukdom brukar man räkna in mer allvarligare störningarna som autism, schizofreni och ADHD, medan stress och ångest brukar räknas som allmän psykisk ohälsa. Detta kan leda till allvarligare psykiska sjukdomar.

Vad som räknas som psykisk ohälsa och som psykisk sjukdom brukar delas in beroende på hur mycket dina symptom stör ditt vardagsliv och hindrar en ifrån att ha ett vanligt liv. Att diagnosticera en psykisk sjukdom kan ofta vara svårt då symptom kan skilja sig från varandra från person till person. Diagnostiseringen brukar ofta vara komplicerad och tidskrävande. Diagnostiseringen sker genom en lång utredning som isolerar olika symptom och jämför mot kriterier.

Ångestsyndrom

Den vanligaste gruppen av psykiska sjukdomar som drabbar svenska folket är ångestsyndrom. I denna grupp ingår panikångest, generell ångest, fobier och tvångssyndrom. Att ha någon typ av ångest är mycket vanligt. Symptomen på ångest är att konstant ha en känsla av att något fruktansvärt kommer att hända. Hjärtat börjar slå lite snabbare, du kan börja svettas och få klumpar i magen. Många kan också få svårt att andas.

Social fobi innebär att du är rädd för uppmärksamheten, finner det jobbigt med nya människor och att ha gruppkontakt. Vid för mycket av detta kan personen utveckla mycket stark ångest. Tvångssyndrom (OCD) betyder att du har stora problem med tvångsmässigt beteende. Det kan betyda att du tvättar händerna extremt många gånger, eller att du måste kolla så att din dörr är låst x antal gånger. Får du inte göra detta kan du få extrem ångest.

Depression

En depression kan drabba vem som helst, när som helst. En depression kan dock oftast bero på en utlösande faktor. Vanligast kan det röra sig om någon sorts övergångsperiod i livet, som en sjukdom, ett dödsfall eller en skilsmässa. Det är också vanligt att bli nedstämd utan någon anledning. En depression går att bli frisk från, så skulle man uppleva en nedstämdhet längre än två veckor är det viktigt att söka hjälp.

Symptom på depression är om du sällan känner dig glad, inte ens när du gör sådant du vanligtvis tycker om. Din lust och ork att ta itu med saker försvinner och vardagliga sysslor kan kännas omöjliga. Att vara deprimerad kan också betyda att du känner ångest, har problem med sömnen, känner att livet är hopplöst och tillvaron meningslös. Depression kan behandlas på många sätt och efter ett par veckor med behandling känner sig de flesta bättre.

Psykos

En psykos är en sjukdom som betyder att man har en störd upplevelse av verkligheten. Den drabbade av sjukdomen upplever sin psykos som verklighet. Det stora problemet med de som är drabbade av en psykos är att de inte kan lita på sina sinnen, då den drabbade inte kan veta om det som faktiskt händer är på riktigt. Den sjukdom som först och främst många känner till när det kommer till psykos är schizofreni.

Ätstörningar

Ätstörningar är en sjukdom som innebär att den drabbade har ett skevt och problematiskt förhållande till sin kropp och mat. De vanligaste ätstörningarna är anorexi och bulimi. Någon som lider utav anorexi har en stor fobi angående sin vikt, och en extrem rädsla över att gå upp i vikt. Det är vanligt att de svälter sig. Med en bulimiker är det vanligare med en variation av självsvält och hetsätning som oftast leder till en framtvingad kräkning.

Yngre personer uppger oftare att de har bra eller mycket bra hälsa än äldre personer, och på den punkten är männen överrepresenterade. I de yngre åldersgrupperna (16-29 år) är det en lägre andel som enligt uppgift mår bra rent psykiskt. Lägst andel i denna grupp, 67 %, finns bland kvinnor i åldrarna 16-29 år. Motsvarande andel bland män i samma ålder är 80 %, enligt Folkhälsomyndighetens publicerade mätningar.

Större öppenhet och förståelse

En särskild dag instiftades i oktober 1992 av WFMH (World Federation for Mental Health). Dagen har sedan starten uppmärksammats över hela världen, bland annat i Sverige genom Folkhälsomyndighetens kartläggning av den psykiska hälsan, som visar att människor i Sverige generellt sett mår bra, eller mycket bra, rent psykiskt. Detta kan vara ett resultat av att klimatet och öppenheten kring psykisk ohälsa är mycket större nu än för 10-15 år sedan.

Det finns forskning som pekar på att var tredje kvinna kommer bli diagnostiserad med depression någon gång under livet. Det finns dock olika svårighetsgrader på depression. Många människor besväras också av oro och/eller ångest men relativt få lider av riktigt svår ångest. Resultaten visar också att kvinnor oftare är mer stressade än män, särskilt inom åldersgruppen 16-29 år är det vanligt att känna mycket stress. Även sömnbesvär drabbar många, vanligast personer över 45 år.

Psykisk hälsa

Hur människor mår psykiskt har bland annat att göra med hur de upplever meningsfullhet i tillvaron, vilka möjligheter de har att använda sina resurser på ett bra sätt, hur delaktiga de känner sig i samhället samt vilken förmåga de har att hantera vanliga motgångar i livet. Psykisk hälsa definieras som ett inre tillstånd av mentalt välbefinnande, alltså som raka motsatsen till psykisk ohälsa. I sammanhanget talar man ofta om verklighetsuppfattning; bedömning av den inre upplevelsen.

Det är inom den så kallade “positiva psykologin” som de flesta studier om psykiska besvär genomförs. Besvär kan definieras som tillstånd av nedsatt välbefinnande; psykisk obalans, ångest, nedstämdhet, oro och/eller sömnproblem. Dessa besvär påverkar i olika grad människors funktionsförmåga eftersom de kan vara av mer eller mindre allvarlig karaktär. Psykiatriska tillstånd däremot innebär generellt sett allvarligare grader av psykisk ohälsa, som exempelvis ADHD eller depression. Inom detta område arbetar bland annat psykologer, psykiatriker och neurologer.

Psykisk ohälsa

Det sammanfattande begreppet psykisk ohälsa inkluderar såväl mindre allvarliga psykiska problem, som riktigt allvarliga symtom. Symtomen måste uppfylla ett antal kriterier för att en psykiatrisk diagnos ska ställas. Det vetenskapliga studiet av psykisk ohälsa, eller psykiska sjukdomar, kallas psykopatologi och utförs i allmänhet av ovanstående nämnda yrkesgrupper, samt av endokrinologer, som studerar kroppens tillverkning och påverkan av hormoner, och farmakologer, som studerar hur olika substanser interagerar med levande organismer som leder till funktionsändring.

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, bland unga människor i allmänhet och unga kvinnor i synnerhet. Sveriges regering har tillsatt en nationell samordnare inom området psykisk hälsa, i syfte att stödja det arbete som redan pågår inom olika kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. Allt detta arbete ska samordnas på nationell nivå. 2017 startade Socialstyrelsen ett arbete som rör frågor inom området psykisk ohälsa, bland annat genom att jämföra psykisk ohälsa hos barn, unga och äldre.

Internationell handlingsplan för psykisk hälsa

Världshälsoorganisationen WHO:s handlingsplan för psykisk hälsa (2013-2020) är antagen av “66:th World Health Assembly” och är ett resultat av omfattande globala samt regionala samråd. Intressenterna är många och spektret brett; medlemsstater, akademiska centra, organisationer och diverse experter. Handlingsplanens fyra viktigaste mål är att stärka effektiv styrning/ledning för psykisk hälsa, integrera psykisk hälsa och omsorg genom att ta fram och genomföra gemensamma strategier för förebyggande arbete samt stärka informationssystem och evidensbaserade forskningsresultat.

Ökning av besök inom barn- och ungdomspsykiatrin

Enligt undersökningar gjorda av SKL har en ökning på riksnivå skett för besök inom barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin mellan 2016-2017. Sammantaget har besöken ökat med nära 400 000 besök under den undersökta tidsperioden. På BUP och inom vuxenpsykiatrin har det skett en ökning med 18 % respektive 6 %. Kartläggningen visar också att man ökat bemanningen inom BUP under samma tidsperiod, med 8 % fler läkare och 4 % fler sjuksköterskor.

Inom SET-programmet användes många frågor och diskussionspunkter som rörde ämnen likt alkohol, droger och rökning, samt mobbning. I resultatet efter studien kunde Birgitta Kimber sedan utläsa flera positiva förändringar gällande inställningen kring alkohol och droger. Även om just alkoholvanor eller liknande inte är huvudsyftet med SET gick det att se att allt färre ungdomar hade sin alkoholdebut i en tidig ålder. Kimber och lärarna kunde också utläsa att skoltrivseln ökade.

Läromedel av Kimber

Birgitta Kimber har hittills publicerat läromedelsböcker inom tre olika ämnen. Dessa går under namnen “Livsviktigt – SET” och består av tio elevböcker och tillhörande lärarhandledningar, “Livskunskap” som är läromedel för gymnasieungdomar och “RESCUR – jag vill, jag kan, jag törs”, som är både kopieringsunderlag och lärarhandledning som används för att främja barns förmåga att hantera förändringar och även fortsätta utvecklas. Detta läromedel är tänkt för barn som är i åldrarna 4-12 år.

Med en lång bakgrund inom både läroverket och som psykoterapeut, där Kimber bland annat arbetat som speciallärare, beteendevetare och legitimerad psykoterapeut, har Birgitta valt att inrikta sin kunskap på att lära ut sina metoder till olika skolor. Syftet med alla hennes metoder och all hennes forskning, är att förbättra skolhälsan och trivseln bland barn och ungdomar i en skolmiljö. Birgitta arbetar också med att undervisa och handleda föräldrar.

Mer om SET

SET-programmet, som är skapat av Birgitta Kimber, syftar främst på att förebygga psykisk ohälsa som bland annat rör aggressivitet, mobbning och att vilja söka uppmärksamhet. När lärare och pedagoger har fått utbildning inom metoden lärs den ut till barnen via bland annat praktiska övningar och förhållningssätt. En av de viktigaste beståndsdelarna i metoden är att eleverna ska lära sig att stärka och respektera både sig själva och sina klasskamrater.

För att barnen ska bli bättre på att lyssna och respektera varandra används olika metoder där alla får chansen att förstå sina känslor, hur de ska hantera dem på ett hälsosamt sätt samtidigt som de står för de åsikter som de har och lär sig acceptera att alla tycker olika. När dessa aspekter får utryckas på ett sätt som inte bara är hälsosamt för individen, utan även för omgivningen, uppfylls de sociala och emotionella värdena.

Böcker för lärare

Förhållningssätt och ledarskap är en viktig fråga inom den svenska skolan idag, och både elever och lärare upplever skolans miljö som stökig och att det råder en brist på arbetsro. Det är i dessa fall en lärarens jobb att se till att just arbetsro finns, men för att kunna skapa detta krävs det särskilda metoder. Till exempel är det bevisat att många lyssnar på lärare som tar sig an en tydlig ledarroll.

Är du som lärare inte född med en naturlig ledarförmåga går denna att träna upp. I Birgitta Kimbers bok “Lyckan som lärare” har du som pedagog flera verktyg som du kan använda för att skapa ordning i klassrummet, se till att alla elever trivs och får göra sig hörda samt skapa en god arbetsmiljö för alla inblandande. Detta ger de ultimata förutsättningarna för både lärare och elever att trivas och utvecklas.

Åsikter om metoderna

Det har skrivits mycket om Birgitta Kimbers metoder i medierna under åren, SET-metoden har till exempel liknats med en sekt där barnen som deltar riskerar att bli hjärntvättade eller dra på sig men för livet. Detta har många av de lärare och pedagoger som har använt och anpassat metoden i sina klassrum förnekat, och menar istället att de sett tydliga positiva resultat i både arbetsmiljön och i barnens välmående.

Sammanfattning

När det kommer till de verk som Birgitta Kimber har skapat i undervisningssyften finns det mycket material att gå på samt att hämta inspiration från. En av hennes mer kända metoder är den så kallade SET-metoden som har använts av flera skolor i Sverige och har visat goda resultat men även fått motta konstruktiv kritik. Om du vill lära dig mer om arbetsmiljön i skolan och din ledarskapsförmåga som lärare ska du kolla in Kimbers böcker!

Birgitta Kimber har lång erfarenhet inom skolvärlden och är utbildad lärare och speciallärare. Hon är även utbildad beteendevetare, psykoterapeut och Med Dr. Det har medfört att Kimber skapat programmet SET, vilket står för Social och Emotionell träning. Tack vare grunden som lärare har Birgitta fokuserat på skolan och skapat läromedel för att förbättra skolklimatet och ge en bättre inlärningsmiljö där barnen får lära känna sig själva, sina reaktioner och få förståelse för andras agerande.

Studien SET

Själva studien SET är vad som kallas en kvasiexperimentell studie. Det innebär att två skolor utförde experimentet plus två kontrollskolor. Experimentskolorna hade två olika bakgrunder, en var i ett område som var mer belastat socialt, den andra från ett område med mindre social belastning. Lärarna utbildades i SET-programmet och fick kontinuerlig handledning. Under de två år som studien pågick hölls undervisning två gånger/vecka i skolår fem och en gång per vecka under skolår sex.

I maj år 2000 gjordes en så kallad baslinjemätning, vilket upprepades i majmånad under fem års tid. Här användes en rad olika instrument för att kunna mäta effekterna av studien och dessutom fick barnen svara på ett frågeformulär om rökning och droger, alkohol och mobbning. Några av de instrument som användes för mätningen var Ouvinen-Birgerstams “Jag tycker jag är”, Pearlins “Mastery”, Achenbachs “Youth Self Report” och Gresham and Elliots “Social Skills”

Vad blev då resultatet?

Vad studien kunde påvisa efter två år var positiva effekter vad gäller droger, mobbning, alkohol, aggressivitet och sökandet efter uppmärksamhet. Det visade sig även att efter fem års mätning hade skoltrivseln ökat och en minskning i den inåtvända problematiken visades. När det gjordes en studie av de lärare som hade använt SET framkom det att de inte bara stärkts i sin yrkesroll utan även privat. Deras klassrumsklimat upplevdes även mer positivt.

I och med att SET lyfte frågor om alkohol och droger minskade användandet i yngre åldrar. Det var i och för sig inte ett syfte men en positiv effekt. Det visade sig också att de som var i riskzonen och som behövde hjälp var den grupp som tog till sig arbetsmetoden bäst. SET som arbetsmetod har kritiserats men resultaten var påfallande positiva för att motverka psykisk ohälsa bland barn och ungdomar.

Utbildning i SET

Utifrån studien och de resultat som påvisades har sedan Kimber hållit i utbildningar för blivande lärare och även skrivit en rad böcker som kan användas i undervisningen men även för att förbättra samarbetet med föräldrarna. Att föräldrarna är med ombord är oerhört viktigt för barnens utveckling och för att metoden ska fungera. En stor bidragande orsak för barns psykiska ohälsa är ofta hemmiljön och den vardag som barn lever i.

Kimber samarbetar inte bara med Örebro Universitet utan har även samarbeten med universitet i Europa. Tillsammans har de utvecklat RESCUR som är ett resilensmaterial. För att få till ett bättre och positivare samarbete med föräldrarna har Kimber även tagit fram “Föräldramöten med mening”, ett föräldraprogram som används i skolan, samt översatt och anpassat “Strengthening Families Program” som i den svenska versionen fått namnet “Föräldrakraft”. Det skedde på uppdrag av Socialdepartementet.

Kritik

SET har kritiserats och det har ibland kallats för en kopia av ett amerikanskt program. Det har även lyfts frågeställningar som att barn och ungdomar blir hjärntvättade och att själva metoden påstås få en sektliknande karaktär. I alla arbetsmetoder och forskning finns alltid kritiker. Vad som är givet är att SET och det som sker inom området med psykisk ohälsa befrämjas av evidensbaserade metoder som främjar positiva utvecklingar bland de yngre.

Sammanfattning

SET som program är inte ett kopierat amerikanskt program som många vill hävda. Det är svenskt men bygger givetvis på åratals forskning internationellt och då givetvis även från amerikanska forskare. Studien som gjordes med SET visade positiva effekter som att debuten i att använda droger och alkohol skedde i högre ålder. Det syntes också att de som verkligen behövde stöd var de som hade mest nytta av arbetet med SET.

Beroende på ämne är typerna av vetenskapliga publikationer olika vanliga. Inom humaniora och samhällsvetenskaperna är exempelvis böcker, antologier samt vetenskapliga texter det som är mest förekommande. Just vetenskapliga artiklar, som också går under namnen pek forskningsartikel, paper- eller forskningsartikel, är vanligt att läsa i en fackvetenskaplig tidskrift. Om du läser på högskola eller universitet brukar du redan i A-kurserna få lära dig hur du skriver en korrekt vetenskaplig artikel. Även om dessa inte ska förväxlas.

Bakgrunden till vetenskapliga artiklar

Redan under 1600-talet började man att publicera vetenskapliga texter och en av de första facktidningarna var Philosophical Transactions of the Royal Society. Att publicera forskningsresultat helt öppet för allmänheten, eller i alla fall för den del av folket som kunde ta del av texten, var kontroversiellt på den tiden. Därför var det vanligt att trycka ett anagram av forskarens rapport. Alltså en form av rebus där man kastade om bokstäverna i texten.

En publikation föregås av en lång process. En artikel börjar som en originalforskning av vetenskapsmannen eller kvinnan. Den ska också innehålla vilken typ av metodik som forskaren har använt sig av samt presentera tidigare forskning inom ämnet och det resultat som har framkommit. För att en vetenskaplig artikel ska få ett högt meritvärde, alltså betyda mycket, krävs att den är så kallad peer review. Det innebär att den ska ha granskats av minst en forskare.

Tidningens redaktörer är forskare

Som redaktör av en vetenskaplig tidning är det mycket meriterande att vara forskare inom den aktuella disciplinen. Redaktören organiserar bland annat processen med peer review-artiklar. Både redaktören, medarbetarna, vilka också oftast är framstående forskare i sitt fält och redaktionskommittén driver inte sällan tidskriften oavlönat. I gengäld hoppas de få ett stort erkännande och inte minst på att bli citerad av andra forskare och i sammanhang även utanför forskningsvärlden.

Vad som också är viktigt är att forskaren och granskarna det vill säga redaktionsmedarbetarna och kommittén, inte känner till varandra. Det kallas för en blindstudie eller dubble blind. Anledningen är helt enkelt att personliga relationer inte ska stå till grund av bedömningen av forskarens rapport. Är du en forskare som vill publicera en artikel får du räkna med som minst några månader men ibland också år att bli bedömd.

Varför en artikel publiceras

Svaret på frågan varför en vetenskaplig publikation görs är att det är viktigt att forskningen sprids. Detta för att allmänheten ska få ta del av de resultat som forskarna känner till idag. Nya rön, gällande exempelvis sjukdomar, ska inte bara vara till för en elit inom medicinvärlden utan det har ett allmänintresse. Du kan själv leta upp texter i biblioteksdatabaser inom det område som du är intresserad att veta mer om.

Om du vill läsa mer om ett specifikt ämne måste du vara beredd att läsa på engelska. Detta gäller också om författaren är svensk. Anledningen är just att forskaren hoppas få sitt resultat spritt över världen. Sett globalt är svenska forskare endast en liten del av helheten men vi ligger i framkant gällande flera områden. Ett par exempel är IT, miljö och energi. Forskningssverige samlar och sprider information om aktuell forskning i landet.

Skillnader mellan olika tidskrifter

Det finns främst tre typer av tidskrifter. Dessa är vetenskapliga tidskrifter (scholarly journals), yrkestidskrifter (trade/professional) och populärtidskrifter (magazines). Det råder stora skillnader mellan tidningarnas sätt att skriva och granska sina texter. Den första kategorin vänder sig till yrkesverksamma inom området och har ett specialiserat språk. I den andra gruppen hittar vi texter för yrkesverksamma där de som skriver ofta själva är yrkesverksamma inom området. Populärtidskrifterna är till för allmänheten och artiklarna skrivs av journalister eller skribenter.

Källornas betydelse

Ska du lita på vad som skrivs i en artikel måste du kontrollera källorna. Källgranskning är något av det viktigaste inom vetenskapliga publikationer. Vetenskapliga tidskrifter har ofta långa artiklar med en tydlig referenslista som avslutar texten. Populära tidningar har som regel kortare artiklar och källgranskningen är ofta bristfällig. Uppgifterna kan vara skrivna i tredje eller fjärde hand. Dessutom sällan med fotnoter så att du själv kan kontrollera det som påstås i texten.

Några av Birgitta Kimbers publikationer används som kurslitteratur på psykologprogrammet på Örebro universitet, där hon även undervisat i prevention inom samma program. Birgitta har också varit talare på olika internationella konferenser samt agerat recensent för olika forskningstidskrifter. Själv har hon skrivit ett antal böcker och läromedel, samt ett antal vetenskapliga publikationer på svenska och på engelska. En av de publikationer som är skriven på svenska heter “Föräldrastöd i Sverige – Föräldrakraft som exempel”.

”Älskade förbannade tonåring”

2009 gavs Kimbers bok ”Älskade förbannade tonåring” ut första gången, och hösten 2018 kommer en uppdaterad och utökad version. Boken tar upp den många gånger slitsamma tonårstiden och de krav den ställer på föräldraskapet. I boken utgår Kimber från vardagsnära situationer; tonåringar som inte längre vill prata, som vägrar hjälpa till hemma, som hela tiden bråkar med syskon, som stänger in sig i sitt rum och så vidare.

Samma år som “Älskade förbannade tonåring” först kom ut, 2009, kom också Kimbers bok “Meningsfulla föräldramöten” ut. Den har sin utgångspunkt i SET, som står för Social och Emotionell Träning. I boken får läsaren tips på föräldramöten med tio olika teman, alla lika tydliga och meningsfulla i syfte att skapa en plattform där såväl hem som skola kan utvecklas och växa i positiv riktning. En riktning som är tydlig och stimulerande för alla inblandade.

Böcker för skolpersonal

Kimber har skrivit flera böcker särskilt riktade till skolpersonal som önskar arbeta med exempelvis ledarskap i klassrummet, emotionell intelligens samt social träning. Titlarna “Lyckas som lärare: förhållningssätt och ledarskap i klassrummet”, “SET Social och emotionell träning: en introduktion” och “EQ – livsnödvändig kompetens” kan närmast beskrivas som en introduktion, handledningsmaterial alternativt guider med praktiska övningar för EQ-arbete, vars syfte är att utveckla såväl den sociala som den emotionella kompetensen hos elever från förskoleklass till gymnasiet.

Social och emotionell träning (SET) handlar om att stärka ett antal skyddande faktorer på individ-, grupp- samt skolnivå. Några av dessa faktorer är bland annat problemlösning, konflikthantering, hantering av starka känslor, tolkning av bilder, att läsa av andra människor, stå emot grupptryck, samarbete och kommunikation samt stresshantering. Programmet sträcker sig ända från förskoleklass upp till år nio och målet är att man ska arbeta med SET mellan 60-90 minuter per vecka, beroende på elevernas ålder.

Lärarens ledarroll

Den som förväntas skapa arbetsro i klassrummet är läraren. Det finns mycket skrivet om vad som anses vara effektiva metoder för att skapa lugn och ro i skolan som helhet, och arbetsro i klassrummet i synnerhet. Kimber menar att alla lärare kan träna upp sin ledarförmåga, om de vågar pröva saker de inte prövat tidigare. Hennes bok “Lyckas som lärare” bygger på forskning och är tänkt att hjälpa lärare skapa lugn och ro i klassrummet.

I boken lyfter Kimber fram lärarens förmåga att skapa en inlärningsfrämjande miljö, som ger trygga, glada elever. Utgångspunkten är att skapa ett klimat som möjliggör för alla elever att lära utifrån sin egen förmåga. Det viktigaste, enligt Kimber, är att skapa ett tillåtande gruppklimat i vilket alla elever respekterar olikheter samtidigt som de själva känner sig sedda och hörda. Kimber betonar också vikten av att agera, till skillnad från att bara reagera.

Läromedel

Kimbers läromedel “Livsviktigt- SET”, “Livskunskap, läromedel för gymnasiet med tillhörande lärarhandledning” samt “RESCUR – Jag vill, jag kan, jag törs” innehåller bland annat elevböcker för varje skolår, lärarhandledningar, SET storböcker och diverse kopieringsunderlag. Läromedlet “Livsviktigt” ger dessutom lärare och övrig skolpersonal viktig beredskap i att hantera problem med bland annat nedstämdhet, mobbning och våld. Såväl böcker som lärarhandledningar finns för åldrarna F-6, det vill säga från förskoleklass till skolår 6.

Att stärka barns resiliens

Ett annat viktigt pedagogiskt material som givits ut i samarbete med Birgitta Kimber, är “RESCUR: JAG VILL, JAG KAN, JAG TÖRS!” Materialet syftar till att stärka barns resiliens; att lära dem hantera förändringar och att ge dem verktyg så att de kan fortsätta utvecklas genom att hantera svåra situationer som kan uppstå i vardagen. Barn som upplevt någon form av utsatthet såsom krig, flykt, missbruksproblem, våld och/eller psykisk ohälsa gagnas särskilt av att lära sig detta.

Kimber har ett stort engagemang i sina åtaganden och hon har utöver undervisning även deltagit i olika Tv-program där ämnet ledarskap och handledning stått på agendan. Birgitta arbetar mycket med att utbilda och handleda. SET (social och emotional träning) är namnet på ett unikt program framtaget av Birgitta Kimber med syftet att förebygga psykisk ohälsa Det har även publicerats ett antal böcker med olika riktningar inom detta program.

SET – ett Birgitta Kimber program

SET bygger på forskning från 90-talet som baserade sig på att olika typer av förebyggande program som ansågs effektiva i skolundervisning. Det handlar om självkontroll, problemlösning, kommunikation och relationsskapande för att nämna några viktiga grundstenar i SET. Kimber tog fram ett unikt program för barn i grundskoleålder som syftar till att barn stegvis får lära känna sig själva för att kunna förmedla känslor. Programmet motverkar helt enkelt psykisk ohälsa bland barn i skolålder.

I SET handlar mycket om att barn ska lära sig att bolla olika uppfattningar på ett respekterande sätt, vilket uppnås genom att träna känslor med barnen. Att hantera känslor behövs praktisk träning för att på riktigt kunna ta till sig det. Inom SET-programmet ingår även läxor och det är av stor vikt att även föräldrarna får insikt i vad eleverna faktiskt jobbar med för att stärka arbetet även på familjenivå.

Kända publikationer

Biritta Kimber har skrivit mängder av böcker genom åren där hennes stora forskningsintresse för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är det centrala. “Att stå ut med busungar” publicerades redan 1993 och var ett verk från Kimber innan hennes omtalade SET-program blev allmänt känt. “Älskade förbannade tonåring” är ett resultat från senare år där Kimbers arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn i tonåren behandlas och diskuteras.

Idag används flertalet av Kimbers böcker och läromedel som kurslitteratur på Örebro Universitet och när det kommer till SET-programmet finns läromedel för varje skolår. RESCUR är ett undervisande läromedel med titeln “Jag vill, jag kan, jag törs” med syftet att främja barns resiliens. Birgitta Kimber har även ett stort bagage av vetenskapliga publikationer med sig; flertalet av dessa i samarbete med andra tongivande forskare från den internationella arenan för hälsovetenskap.

Kurser och utbildning

Birgitta Kimber är en flitigt anlitad föreläsare när det kommer till psykisk ohälsa och förebyggande verksamhet. Hon erbjuder, utöver sina föreläsningar vid universitet och på särskilda arrangemang, även utbildningar och kurser. En intressant föreläsning är Kimbers förklaring av teorin bakom det omtalande SET-programmet. En annan populär utbildning är “Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” som går ut på att sätta ledaren i centrum och visa exempel på förhållningssätt som bevisat sig vara effektiva inom skolundervisning.

Studiedagar kan också erbjudas av Birgitta Kimber som bland annat arrangerar “Det svåra samtalet” där dagen går ut på att samtala kring relationen barn och förälder, där svårigheter i att tala med föräldrar till barn som har svårigheter eller program diskuteras. Syftet är att lyfta fram aspekter som kan skapa ett samarbete med föräldrarna som i längden kan hjälpa det utsatta barnet. Kimber erbjuder även längre typer av utbildningsdagar, bland annat handledarutbildning till pedagoger i SET.

Vad är psykisk ohälsa?

I medicinska termer är psykisk ohälsa ett uttryck för problem som på ett eller annat sätt inkluderas i vad som bedöms som en psykiatrisk diagnos. Under de senaste decennierna har psykisk ohälsa bland den yngre generationen ökat avsevärt, vilket är en larmklocka för att något är fel i samhället. Birgitta Kimber är en av mest aktiva när det kommer till att förebygga psykisk ohälsa och hjälpa barn som är på fel väg ut i livet.

Kimber – en kunskapsspridare

Psykisk ohälsa är än idag lite tabu i samhället och det är först på senare år problematiken kring detta börjat tas på allvar inom både sjukvård och skola. Birgitta Kimber är en av de som aktivt kämpar för att upplysa om de problem många barn och ungdomar faktiskt har. Hennes forskning och böcker, kurser och utbildningar, är viktiga verk som inte bara upplyser utan även handleder och ger praktiska verktyg till både föräldrar och lärare.