”Vi behöver inte skydda mer skog. Andelen formellt skyddad skog ska minimeras”, konstaterade landsbygdsminister Peter Kullgrens statssekreterare Daniel Liljeberg nyligen vid ett event anordnat av Handelskammaren. Detta står i bjärt kontrast till vad statens egen myndighet Skogsstyrelsen konstaterat, nämligen att allt för stora arealer med värdefull naturskog avverkas. Även finansminister Elisabeth Svantesson har konstaterat att vi inte når målen när det gäller ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Innebär inte detta att vi måste skydda mer skog?

MP: Jo, absolut. Vi håller inte med regeringen. Skydd av skog är ett mycket effektivt verktyg för att bevara hotade arter och värdefulla livsmiljöer, som måste finnas i verktygslådan. Särskilt är de sista ur- och naturskogarna en ovärderlig livsmiljö för en mängd arter, och avgörande för den biologiska mångfalden i hela skogslandskapet. Trots återkommande larm från forskare och myndigheter avverkas de i rask takt. Det behövs ett strikt skydd snarast, senast 2030, som bygger på en översyn av regelverk, kartläggning och kraftfulla budgetsatsningar.

C: Ja, vi kommer att behöva skydda mer skogar, men det traditionella sätt som myndigheterna har jobbat med formellt skydd behöver förändras och ta större hänsyn till markägarperspektivet.

KD: Nej, vi ser inte behovet av ökat formellt skydd av skogen. Vi ser stora praktiska problem med att kunna nå miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”. Även om all mänsklig verksamhet skulle upphöra på jordens yta i 100 år är målet omöjligt. Mål ska vara nåbara. Innan staten tar mer skog får man se till att sköta den skog man redan har tagit från Sveriges cirka 330 000 skogsägare.

L: Det finns stora skogsområden som befinner sig i ett juridiskt limbo – å ena sidan får deras nuvarande ägare inte genomföra skogsavverkning där, å andra sidan finns inget formellt skydd eller status som naturreservat. De här skogsområdena måste få ett starkare och mer permanent juridiskt skydd. När vi skyddar skog måste vi också respektera äganderätten och ersätta markägarna. Liberalerna vill att mer skog ska skyddas, och det kommer bara att vara möjligt om det finns ett gott samarbete mellan myndigheter och markägare. Frivillighet är en förutsättning för det samarbetet.

S: Den svenska skogen måste förvaltas på ett sätt som säkerställer att vi uppfyller våra åtaganden om kolinlagring och biologisk mångfald, både nationellt och internationellt. Långsiktighet och tydlighet är viktigt för ett hållbart brukande av skogen. Dessvärre backade Sverigedemokraterna och regeringen från miljömålsberedningens gemensamma överenskommelse, vilket motverkar detta syfte. vi behöver bruka skogen på ett hållbart sätt där vi balanserar djur- och växtliv, klimat, jobb och tillväxt. Sverige har under modern tid haft en utveckling med ökad skoglig tillväxt och parallellt med detta har även andelen skyddad skog genom naturreservat och frivilliga avsättningar ökat. Det finns flera sätt att skydda skog och öka kolinlagringen. Vi har hela tiden föreslagit en större budget än regeringen för ersättning till skogsägare som bevarar skyddsvärd skog.

V: Jo, det är helt nödvändigt för att leva upp till våra mål och åtaganden. Det är oacceptabelt att skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas. Vänsterpartiet föreslog i budgeten för år 2026 att Sverige skulle satsa 4 miljarder mer på skydd av natur och där merparten av dessa pengar går till skydd av skog.

SD: Nej, men målet levande skogar bör ses över. Det går inte att kombinera med ett aktivt skogsbruk.

Om svaret på föregående är nej: Frivilliga avsättningar räcker inte och det finns även exempel på att sådana avsättningar rivits upp i samband med ägarbyte. Hur ska vi nå miljömålen för ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv” eller behövs inte målen?

C: Centerpartiet ser inte frivilliga avsättningar som enda svaret för att bevara artrikedom i våra skogar, men det finns en stor potential att jobba vidare med de frivilliga skyddsinitiativ som tas och det finns även stor potential att utveckla skogsbrukets generella miljöhänsyn. Samtidigt behöver arbetsmetoderna för formellt skydd utvecklas. Vi vill se fler flexibla skyddsformer som ska komplettera befintliga skyddsformer. Naturvårdsavtal är ett exempel på en befintlig skyddsform som vi anser är underutnyttjad. Det gör det möjligt att skydda natur snabbare, billigare och i samförstånd med markägare. Naturvårdsavtalen är flexibla och kan anpassas till lokala förhållanden, vilket gör dem särskilt användbara i brukad skog. Samtidigt skapar de hög acceptans och mindre konflikter än mer ingripande skyddsformer som naturreservat. Vid sidan om detta ser vi det som avgörande att komma till rätta med artskyddets inverkan på svenskt skogsbruk. Det har på senare år skapat stor osäkerhet och gjort så att många skogsägare orättvist hamnar i kläm. I praktiken fråntas familjer rätten att bruka sin egendom och de kastas in i osäkra överklagandeprocesser som kostar tid och pengar. Konsekvensen är ett minskat förtroende till lagstiftaren och våra myndigheter. Även artrikedomen drabbas när skogsägares drivkrafter att främja biologisk mångfald hämmas. Centerpartiet kommer att göra det vi kan under nästa mandatperiod för att förändra denna olyckliga situation.

KD: Enligt Miljömålsberedningens delbetänkande och internationella naturvårdsunion (IUCN) har Sverige redan skyddat nära 30 procent inklusive OECM, varav nära 10 procent är strikt skyddade vilket placerar oss bland bäst av alla EU-länderna i förhållande till målen. Vi ser att vi kommer kunna nå tillräckligt långt utan nya kraftiga begräsningar i ägande- och brukanderätten.

L: Sveaskog ska vara ett föredöme. I den mån det kräver förändringar i styrningen av bolaget för att det ska bli så så är vi liberaler öppna för det.

V: Ja. All statligt ägd skog bör samlas i ett bolag med hållbart brukande som främsta mål.

SD: Målen i sin nuvarande form bör ses över.