Läs mer på:
– [PubMed: Percutaneous Tracheostomy in the ICU](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36378112/)
– [CriticalCareNow](https://criticalcarenow.com/to-inflate-or-deflate/)
– [PubMed: Swallow Physiology](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16086414/)
Inspelat inför en levande (och mestadels vaken) publik vid US i Linköping.
Bilder:
Idag handlar det om extubation av patienter på IVA. Mer konst än vetenskap?
Referenser:
Krinsley JS, Reddy PK, Iqbal A. What is the optimal rate of failed extubation?. Crit Care. 2012;16(1):111. Published 2012 Feb 20. doi:10.1186/cc11185
Krinsley, J., Reddy, P. & Iqbal, A. Case-control study of failed extubation. Crit Care 16, P128 (2012). https://doi.org/10.1186/cc10735
]]>
PaCO2(predicted) = 5kPa
VE(predicted) = PBW x 0,1 liter
PBW (Predicted Body Weight) enligt ARDS Network:
Vuxen man: 50 + 0.91 (längd i cm −152.4)
Vuxen kvinna: 45 + 0.91 (längd i cm −152.4)
Referenser:
1. Ursprungsartikeln
Sinha, P., Fauvel, N. J., Singh, S., & Soni, N. (2009). Ventilatory ratio: A simple bedside measure of ventilation. British Journal of Anaesthesia. https://doi.org/10.1093/bja/aep054
2. Studie som verifierar att VR korrelerar med dead space och med mortalitet
Sinha, P., Fauvel, N. J., Singh, P., & Soni, N. (2013). Analysis of ventilatory ratio as a novel method to monitor ventilatory adequacy at the bedside. Critical Care, 17(1), R34. https://doi.org/10.1186/cc12541
3. Covid-patienter med VR>2 hade signifikant högre mortalitet
Monti, M., Pugni, P., Di Matteo, M., Gandini, L., Russo, F. M., Manesso, L., … Lorini, F. L. (2020). Ventilatory Ratio: A useful prognostic tool for ARDS due to SARS-CoV-2. Intensive Care Medicine Experimental.
4. Covid-patienter där VR ökade mellan dag 1 och 3 hade ökad mortalitet
Torres, A., Motos, A., Riera, J., Fernández-Barat, L., Ceccato, A., Pérez-Arnal, R., … CIBERESUCICOVID Project (COV20/00110, I. (2021). The evolution of the ventilatory ratio is a prognostic factor in mechanically ventilated COVID-19 ARDS patients. Critical Care, 25(1), 331. https://doi.org/10.1186/s13054-021-03727-x
]]>
Ett kort avsnitt om en intressant studie. Konservativ eller aktiv behandling av spontanpnemothorax.
Artikeln:
Brown, S. G. A., Ball, E. L., Perrin, K., Asha, S. E., Braithwaite, I., Egerton-Warburton, D., … Beasley, R. (2020). Conservative versus Interventional Treatment for Spontaneous Pneumothorax. New England Journal of Medicine. https://doi.org/10.1056/nejmoa1910775
]]>Dagens ämne är durapunktion – avsiktlig och accidentell. Obs! Videon ovan är inte avsedd som instruktion! 
Referenser:
Mindre nål=mindre huvudvärk (för skärande nålar)
Zorrilla-Vaca, A., Healy, R., & Zorrilla-Vaca, C. (2016). Finer gauge of cutting but not pencil-point needles correlate with lower incidence of post-dural puncture headache: a meta-regression analysis. Journal of Anesthesia. https://doi.org/10.1007/s00540-016-2221-2
Ingen effekt av sängläge efter durapunktion
Arevalo-Rodriguez, I., Ciapponi, A., Roqué i Figuls, M., Muñoz, L., & Bonfill Cosp, X. (2016). Posture and fluids for preventing post-dural puncture headache. Cochrane Database of Systematic Reviews. https://doi.org/10.1002/14651858.CD009199.pub3
Förbryllande, men intressant, om SPG-blockad
Jespersen, M. S., Jaeger, P., Ægidius, K. L., Fabritius, M. L., Duch, P., Rye, I., … Meyhoff, C. S. (2020). Sphenopalatine ganglion block for the treatment of postdural puncture headache: a randomised, blinded, clinical trial. British Journal of Anaesthesia. https://doi.org/10.1016/j.bja.2020.02.025
]]>
Äntligen får ni en annan röst än min att lyssna på – Olle Berséus, expert i transfusionsmedicin med särskilt intresse för helblod. Det var verkligen intressant att prata om detta ämne med honom.
Lyssna och kommentera gärna med dina egna erfarenheter eller funderingar.
Och God Jul!
Länkar
Thor Network – En stor samling av artiklar och andra dokument om användning av helblod
Lista över publikationer (dokument från Olle Berséus)
]]>
Idag pratar Doktor Blund om APRV – Airway Pressure Release Ventilation.
Mer finns att läsa på:
1. Narkosguiden
2. APRV Network
Referenser:
APRV till patienter med ARDS gav kortare respiratortid och IVA-tid:
Zhou, Y., Jin, X., Lv, Y., Wang, P., Yang, Y., Liang, G., … Kang, Y. (2017). Early application of airway pressure release ventilation may reduce the duration of mechanical ventilation in acute respiratory distress syndrome. Intensive Care Medicine, 43(11), 1648–1659. https://doi.org/10.1007/s00134-017-4912-z
Metaanalys av fem studier som visar kortare respiratortid och minskad mortalitet med APRV jämfört med konventionell respiratorbehandling:
Carsetti, A., Damiani, E., Domizi, R., Scorcella, C., Pantanetti, S., Falcetta, S., … Adrario, E. (2019). Airway pressure release ventilation during acute hypoxemic respiratory failure: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Annals of Intensive Care. https://doi.org/10.1186/s13613-019-0518-7
]]>
Idag pratar jag om sedering på IVA. Det blir lätt fel, särskilt när det blir för mycket.
Referenser:
Djup sedering = dåligt
Shehabi, Y., Bellomo, R., Reade, M. C., Bailey, M., Bass, F., Howe, B., … Weisbrodt, L. (2012). Early intensive care sedation predicts long-term mortality in ventilated critically ill patients. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, 186(8), 724–731. https://doi.org/10.1164/rccm.201203-0522OC
Bensodiazepiner = extra dåligt
Fraser, G. L., Devlin, J. W., Worby, C. P., Alhazzani, W., Barr, J., Dasta, J. F., … Spencer, F. A. (2013). Benzodiazepine versus nonbenzodiazepine-based sedation for mechanically ventilated, critically ill adults: A systematic review and meta-analysis of randomized trials. Critical Care Medicine. https://doi.org/10.1097/CCM.0b013e3182a16898

Video:
]]>
Om ett läkemedel som jag inte tycker skall användas, och en studie som inte ger mycket användbar information – trots att den publicerats i en av de mest prestigefyllda tidskrifterna.
Studien:
Connolly, S. J., Crowther, M., Eikelboom, J. W., Gibson, C. M., Curnutte, J. T., Lawrence, J. H., … Milling, T. J. (2019). Full study report of andexanet alfa for bleeding associated with factor Xa inhibitors. New England Journal of Medicine. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1814051
Mer om samma sak:
]]>
I dagarna publicerades CRASH-3 i Lancet. Den handlar om effekten av TXA (tranexamsyra) till patienter med traumatisk hjärnskada.
CRASH-1
Olldashi, F., Muzha, I., Filipi, N., Lede, R., Copertari, P., Traverso, C., … Muñoz-Sánchez, A. (2004). Effect of intravenous corticosteroids on death within 14 days in 10008 adults with clinically significant head injury (MRC CRASH trial): Randomised placebo-controlled trial. The Lancet. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(04)17188-2
CRASH-2
CRASH-2 trial collaborators, Shakur, H., Roberts, I., Bautista, R., Caballero, J., Coats, T., … Yutthakasemsunt, S. (2010). Effects of tranexamic acid on death, vascular occlusive events, and blood transfusion in trauma patients with significant haemorrhage (CRASH-2): a randomised, placebo-controlled trial. Lancet (London, England), 376(9734), 23–32. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(10)60835-5
CRASH-3
Effects of tranexamic acid on death, disability, vascular occlusive events and other morbidities in patients with acute traumatic brain injury (CRASH-3): a randomised, placebo-controlled trial. (2019). The Lancet, 0(0). https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)32233-0
Idag pratar jag lite om laktat, och hur jag ser på denna kanske missförstådda molekyl.
Garcia-Alvarez, M., Marik, P., & Bellomo, R. (2014). Sepsis-associated hyperlactatemia. Critical Care. https://doi.org/10.1186/s13054-014-0503-3
Garcia-Alvarez, M., Marik, P., & Bellomo, R. (2014). Stress hyperlactataemia: Present understanding and controversy. The Lancet Diabetes and Endocrinology. https://doi.org/10.1016/S2213-8587(13)70154-2
Tapia, P., Soto, D., Bruhn, A., Alegría, L., Jarufe, N., Luengo, C., … Hernández, G. (2015). Impairment of exogenous lactate clearance in experimental hyperdynamic septic shock is not related to total liver hypoperfusion. Critical Care, 19(1). https://doi.org/10.1186/s13054-015-0928-3
Hernández, G., Cavalcanti, A. B., Ospina-Tascón, G., Zampieri, F. G., Dubin, A., Hurtado, F. J., … Bakker, J. (2018). Early goal-directed therapy using a physiological holistic view: the ANDROMEDA-SHOCK—a randomized controlled trial. Annals of Intensive Care, 8(1), 52. https://doi.org/10.1186/s13613-018-0398-2
Ferguson, B. S., Rogatzki, M. J., Goodwin, M. L., Kane, D. A., Rightmire, Z., & Gladden, L. B. (2018). Lactate metabolism: historical context, prior misinterpretations, and current understanding. European Journal of Applied Physiology. https://doi.org/10.1007/s00421-017-3795-6
]]>Äntligen(?) är Doktor Blund tillbaka. Idag med en presentation om luftvägshantering vid trauma. Jag testar att infoga presentationsbilderna här nedan om någon vill titta.
Referenser:
Kovacs, G., & Sowers, N. (2018). Airway Management in Trauma. Emergency Medicine Clinics of North America. https://doi.org/10.1016/j.emc.2017.08.006
]]>
Idag bjuder Doktor Blund in en expert på malign hypertermi. Anna Hellblom jobbar på MH-centrum, och ger oss en heltäckande genomgång av ämnet.
En bild om MH-mekanismen och en om utredningsgången finns här (Tack Anna!)
Om du är medlem i SFAI kan du se en video av när Anna föreläser om MH här.
Socialstyrelsens sida om MH. Där finns bl.a. adressen till MH-centrum.
Själv tycker jag att det är superkul med gäster i Podden. Kom gärna med förslag på andra experter som du vill höra.
]]>
Ursäkta röran – Doktor Blund håller på att återvända till Sverige. Tyvärr innebär det att inspelningsutrustningen är lastad i en fraktcontainer. Så ljudkvaliteten på dagens avsnitt kan vara lite bristfällig.
Avsnittet handlar om ett traumafall med ett par överraskningar.
Här är röntgenbilden jag refererar till:
På en lite sämre datorskärm i akutrummet kan man lätt inbilla sig att man ser en sammanfallen vänsterlunga och en expanderande pneumothorax.
Men egentligen är det något annat man ser:
Och om du behöver ta ut en stor främmande kropp ur bronkträdet och bara har ett flexibelt bronkoskop – prova att lirka upp föremålet till spetsen av tuben, koppla till sugen, och extubera. Förhoppningsvis följer den främmande kroppen med ut.
Trevlig midsommar!
]]>
Ett kort avsnitt om riskerna med hyperoxi.
STAIRS – Från ST-utbildning anestesi och intensivvård i Stockholm.
Traumarummet – Också från Stockholm. Handlar mest om – just det – trauma.
Internmedicin – Började som en blogg/länksamling om akutsjukvård. Är nu lite bredare inom internmedicin, men med betoning på det akuta. Många användbara länkar.
Har du några fler tips på bra svenska sidor om akutmedicin/anestesi/intensivvård? Lämna en kommentar!
]]>
Avsnitt nummer 15 handlar om pneumothorax – spontan, iatrogen, traumatisk.
Flödesschema från BTS, översatt av mig:
Det tog mindre än en vecka efter förra avsnittet innan en ny studie om steroider vid sepsis publicerades. Det är Annane et.al som publicerat APROCCHSS (försök uttala det om du kan).
Intressanta resultat, inte helt överensstämmande med ADRENAL.
Lyssna och kommentera gärna.
APROCCHSS: Annane, D., Renault, A., Brun-Buisson, C., Megarbane, B., Quenot, J.-P., Siami, S., … Bellissant, E. (2018). Hydrocortisone plus Fludrocortisone for Adults with Septic Shock. New England Journal of Medicine, 378(9), 809–818. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1705716
ADRENAL: Venkatesh, B., Finfer, S., Cohen, J., Rajbhandari, D., Arabi, Y., Bellomo, R., … Myburgh, J. (2018). Adjunctive Glucocorticoid Therapy in Patients with Septic Shock. New England Journal of Medicine, NEJMoa1705835. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1705835
]]>
Den efterlängtade ADRENAL-studien presenterades i januari. Äntligen fick vi svaret på om man skall ge kortison till sepsispatienter. Eller?
Referenser:
ADRENAL
Venkatesh, B., Finfer, S., Cohen, J., Rajbhandari, D., Arabi, Y., Bellomo, R., … Myburgh, J. (2018). Adjunctive Glucocorticoid Therapy in Patients with Septic Shock. New England Journal of Medicine, NEJMoa1705835. http://doi.org/10.1056/NEJMoa1705835
CORTICUS
Sprung, C. L., Annane, D., Keh, D., Moreno, R., Singer, M., Freivogel, K., … Group, C. S. (2008). CORTICUS: Hydrocortisone therapy for patients with septic shock. The New England Journal of Medicine, 358(2), 111–124. http://doi.org/10.1056/NEJMoa071366
Bolus jämfört med infusion
Hoang, H., Wang, S., Islam, S., Hanna, A., Axelrad, A., & Brathwaite, C. (2017). Evaluation of Hydrocortisone Continuous Infusion Versus Intermittent Boluses in Resolution of Septic Shock. P & T, 42(4), 252–255. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5358683/
Setet kallas Blue Dolphin, och baseras på ballongdilatation. Personligen gillar jag det eftersom det känns ”snällare” mot vävnaden. Nackdelen jämfört med de mer vanliga ettstegsdilatatorerna är att det tar lite längre tid och att det är dyrare. Det kan också kännas som om man behöver tre händer för att hantera alla delarna.
Nya avsnitt kommer snart (hoppas jag)
]]>
Doktor Blund gästas av doktor Otto Henriksson, expert på hypotermi. Ett passande ämne så här i vinterkylan.
I samtalet nämner vi bland annat:
ERC Riktlinjer för återupplivning/HLR vid särskilda omständigheter
]]>
Ett av förslagen från en lyssnare var att presentera ett fall från verkligheten. Idag berättar jag om en trafikolycka som testade sjukhusets resurser.
Fundera gärna på vad du hade gjort annorlunda, och hur ni hade hanterat fallet på ditt sjukhus.
Kommentarer mottages tacksamt.
Lyssna också gärna på Scott Weingarts fallbeskrivning: EmCrit 207.
]]>
Idag pratar jag om mitt favoritläkemedel – Ketamin (mer känt under handelsnamnet Ketalar).
PDF med några doseringsförslag.
Äntligen är Doktor Blund tillbaka. Säsongen inleds med ett specialavsnitt med anledning av den årliga högtidsdagen den 16 oktober – eterdagen.
Inspirationen är hämtad från den här spännande artikeln:
Ether day: an intriguing history
Ravindra Chaturvedi*, RL Gogna MJAFI 2011;67:306–308
]]>
Sista avsnittet före semestern är kort. Efter sommaren hoppas jag kunna återkomma med nya ämnen, och förhoppningsvis några intressanta gäster.
Idag utmanar jag en gammal medicinsk sanning – nämligen att DT med kontrast orsakar njurskada hos patienter, särskilt om de har nedsatt njurfunktion sedan tidigare.
Tiden går fort, särskilt nu under sommaren. Det blir lite längre mellan avsnitten.
I det här avsnittet diskuteras akut behandling av svår astma.
Glöm inte att kommentera/dela/betygsätta.
I dagens avsnitt blir det ingen medicin.
Jag har fått en del frågor om hur det är att jobba som läkare utomlands, och hur man gör om man själv vill prova på. Jag samlade ihop några tankar och spelade in dem. Kommentera gärna nedan om du tycker att jag missade något väsentligt.
Länkar:
Bland kolleger och patienter i Abu Dhabi – Min artikel från Läkartidningen
Jobba i England – hur coolt var det? – Kollegan Elena Tornell beskriver hur det var att arbeta i England
Arbeta utomlands som läkare – Läkarförbundet
]]>Begreppet NODESAT (Nasal Oxygen During Efforts Securing A Tube).
Weingart, S. D., Levitan, R. M., Mort, T. C., Davis, D. P., Hwang, J. Q., Dunford, J. V. (2012). Preoxygenation and Prevention of Desaturation During Emergency Airway Management. Annals of Emergency Medicine, 59(3), 165–175.e1. http://doi.org/10.1016/j.annemergmed.2011.10.002
Jag ger er den svenska versionen: SINUIT (Syrgas I Näsan Under InTubation)
Mer om preoxygenering:
Weingart, S. D. (2011). Preoxygenation, reoxygenation, and delayed sequence intubation in the Emergency Department. Journal of Emergency Medicine, 40(6), 661–667. http://doi.org/10.1016/j.jemermed.2010.02.014
Ramachandran, S. K., Cosnowski, A., Shanks, A., & Turner, C. R. (2010). Apneic oxygenation during prolonged laryngoscopy in obese patients: a randomized, controlled trial of nasal oxygen administration. Journal of Clinical Anesthesia, 22(3), 164–168. http://doi.org/10.1016/j.jclinane.2009.05.006
Enastående inlägg i debatten om krikoidtryck av den bortgångne John Hinds:
Om ”epiglottoskopi”:
http://www.airwayappetizers.com/epiglottoscopy-wise-words-from-rich-levitan.html
]]>

Jag har ägnat en del tid åt att fundera på den här studien av Marik mfl:
Marik, P. E., Khangoora, V., Rivera, R., Hooper, M. H., & Catravas, J. (2016). Hydrocortisone, Vitamin C and Thiamine for the Treatment of Severe Sepsis and Septic Shock: A Retrospective Before-After Study. Chest. https://doi.org/10.1016/j.chest.2016.11.036
I dagens avsnitt ger jag min kommentar, och min nuvarande (kanske flyktiga) ståndpunkt.
Jag är inte ensam. Fler tankar (och bättre): PulmCrit, The Bottom Line, St Emlyn’s
Eftersom jag får göra vad jag vill i min podd kommenterar jag också ett inlägg i Läkartidningen:
Konstantinides, S. V., Vicaut, E., Danays, T., Becattini, C., Bertoletti, L., Beyer-Westendorf, J., … Meyer, G. (2017). Impact of Thrombolytic Therapy on the Long-Term Outcome of Intermediate-Risk Pulmonary Embolism. Journal of the American College of Cardiology, 69(12), 1536–1544. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2016.12.039
Wang, C., Zhai, Z., Yang, Y., Wu, Q., Cheng, Z., Liang, L., … China Venous Thromboembolism (VTE) Study Group. (2010). Efficacy and Safety of Low Dose Recombinant Tissue-Type Plasminogen Activator for the Treatment of Acute Pulmonary Thromboembolism. Chest, 137(2), 254–262. https://doi.org/10.1378/chest.09-0765
Zhang, Z., Zhai, Z., Liang, L., Liu, F., Yang, Y., & Wang, C. (2014). Lower dosage of recombinant tissue-type plasminogen activator (rt-PA) in the treatment of acute pulmonary embolism: A systematic review and meta-analysis. Thrombosis Research, 133(3), 357–363. https://doi.org/10.1016/j.thromres.2013.12.026
]]>Nästa avsnitt kommer inom ett par dagar.
]]>Ämnet som jag talade om var (förstås) intensivvård. Jag hade döpt presentationen till ”The Art of Trauma Intensive Care”.
Detta är den något improviserade svenska översättningen.
Transfusion i ratio 1:1:1
Holcomb, J. B., Tilley, B. C., Baraniuk, S., Fox, E. E., Wade, C. E., Podbielski, J. M., … van Belle, G. (2015). Transfusion of Plasma, Platelets, and Red Blood Cells in a 1:1:1 vs a 1:1:2 Ratio and Mortality in Patients With Severe Trauma. Jama, 313, 471. https://doi.org/10.1001/jama.2015.12
Nutrition (ASPEN guidelines)
McClave, S. A., Taylor, B. E., Martindale, R. G., Warren, M. M., Johnson, D. R., Braunschweig, C., … Compher, C. (2016). Guidelines for the Provision and Assessment of Nutrition Support Therapy in the Adult Critically Ill Patient: Society of Critical Care Medicine (SCCM) and American Society for Parenteral and Enteral Nutrition (A.S.P.E.N.). Journal of Parenteral and Enteral Nutrition, 40(2), 159–211. https://doi.org/10.1177/0148607115621863
Syra-bas enligt Stewart (håll utkik efter kommande avsnitt)
Sedering
Hughes, C. G., Girard, T. D., & Pandharipande, P. P. (2013). Daily sedation interruption versus targeted light sedation strategies in ICU patients. Critical Care Medicine, 41(9 Suppl 1), S39-45. https://doi.org/10.1097/CCM.0b013e3182a168c5
Fraser, G. L., Devlin, J. W., Worby, C. P., Alhazzani, W., Barr, J., Dasta, J. F., … Spencer, F. A. (2013). Benzodiazepine versus nonbenzodiazepine-based sedation for mechanically ventilated, critically ill adults: a systematic review and meta-analysis of randomized trials. Critical Care Medicine, 41(9 Suppl 1), S30-8. https://doi.org/10.1097/CCM.0b013e3182a16898
Girard, T. D., Pandharipande, P. P., & Ely, E. W. (2008). Delirium in the intensive care unit. Critical Care (London, England), 12 Suppl 3, S3. https://doi.org/10.1186/cc6149
Cavallazzi, R., Saad, M., & Marik, P. E. (2012). Delirium in the ICU: an overview. Ann Intensive Care, 2(1), 49. https://doi.org/10.1186/2110-5820-2-49
]]>I detta, passande nog första, avsnitt pratar jag lite om handledning och hur man kan minska stressen inför sina första praktiska ingrepp, och hur man vårdar sitt självförtroende.
”Att sätta nål är 5% kompetens och 95% självförtroende”
– Johan R
Veckans artikel:
Picano, E., & Pellikka, P. A. (2016). Ultrasound of extravascular lung water: a new standard for pulmonary congestion. European Heart Journal, ehw164–8. http://doi.org/10.1093/eurheartj/ehw164
Veckans FOAM:
http://resus.me/learning-to-speak-resuscitese/
Cliff Reid om kommunikation i akuta situationer. Kan vi ta efter flygtrafikkontrollens precisa språk?
Detta är en podd/blogg som kommer att handla om saker jag är intresserad av. Mest blir det anestesi och intensivvård, men det kan också bli en del mer perifera ämnen. Utbildning är också något jag brinner för, så det lär bli ett återkommande tema.
Varför?
Det här gör jag för min egen skull. Jag kände att behövde någonstans att samla mina tankar och funderingar. Med inspiration av alla utmärkta medicinska poddar och bloggar som jag följer, tänkte jag göra ett eget försök.
Om någon annan skulle ha glädje av det jag samlar här, vore det förstås jätteroligt. Nivån kommer förmodligen att passa den som håller på att lära sig hur man tar hand om de svårast sjuka patienterna. En del av materialet är gamla föreläsningar som jag dammat av, annat är egna tankar och funderingar – ungefär sådant som diskuteras på ronden eller i fikarummet.
Om du har behållning av det som delas här, eller om du har synpunkter på det som sägs – lämna en kommentar på den aktuella sidan.
Har du ett förslag till ett ämne att ta upp i nästa avsnitt. Lägg en lapp i Förslagslådan!
]]>
(Till svenska läsare/lyssnare – mera podcasts kommer snart)
]]>EMCrit – Emergency Critical Care
http://www.emcrit.org
En podd skapad av Scott Weingardt, amerikansk akutläkare med intensivvårdsinriktning och en av de mest kända inom FOAM-världen.
Life in the Fastlane
http://lifeinthefastlane.com
En blogg med fokus på akutsjukvård som skapats av ett gäng akutläkare och intensivister från Australien och Nya Zeeland.
Resus.me – Resuscitation Medicine Education
http://resus.me
Ännu en blogg om vård av svårt sjuka och skadade patienter. Cliff Reid, som ligger bakom, är en enastående talare. Leta gärna upp några av hans föreläsningar på YouTube eller som ljudfiler. Det är värt besväret.
När min egen podd kommer igång (jag jobbar fortfarande på en del tekniska detaljer) tänkte jag tipsa om intressanta FOAM-inlägg under rubriken ”veckans FOAM”.
Om du har en egen favorit i FOAM-världen, särskilt om du vet någon på svenska, lämna en kommentar.
Just det – på sociala medier används #FOAMed som tagg.
]]>