Securitas har en policy för hur personalens uniform ska se ut och bäras.

I den står att man inte får ha några religiösa plagg eller symboler ihop med uniformen.

När kvinnan sökte jobbet fick hon veta att det inte gick att arbeta som väktare hos Securitas och samtidigt bära hijab.

Bröt mot lagen

Händelsen anmäldes till DO, som nu utrett saken.

I sitt beslut konstaterar DO att Securitas brutit mot diskrimineringslagen genom hur de tillämpat sin policy.

Därför kräver de att bolaget betalar 75 000 kronor i ersättning till kvinnan.

DO: Muslimska kvinnor stängs ute

Enligt DO är det inte alltid ett lagbrott att förbjuda anställda att bära vissa synliga symboler och plagg.

Ett sådant förbud måste dock vara neutralt och omfatta alla typer av övertygelser, som politiska och filosofiska – inte bara religioner, menar DO.

– Man har ju till exempel inte pekat ut politiska tatueringar eller liknande. Så den här policyn tar ju bara sikte på religion, och då menar vi att den inte är neutral, säger Kerstin Burman, sektionschef på DO:s rättsenhet, och fortsätter:

– Man utestänger grupper baserat på deras religion, vilket missgynnar särskilt muslimska kvinnor som bär slöja som utestängs från den här arbetsplatsen.

För att arbetsgivarna ska kunna ha en policy kring något som utestänger vissa grupper från en arbetsplats måste man också kunna visa att det finns ett verkligt behov.

– Och det menar vi att de inte har visat här.

Securitas: “Värnar vår neutralitet”

Securitas avböjer en intervju, men bolagets presschef Nadina Rosengren, skriver i ett mejl till Arbetet att de välkomnar beslutet från DO:

”Vi värnar såväl vår neutralitet som vår roll som samhällsaktör och kommer att fortsätta se över hur dessa delar möts på bästa sätt”.

Samtidigt öppnar Nadina Rosengren för att Securitas policy ska göras om:

”Vi delar DO:s bedömning att den tidigare policyn varit bristfälligt formulerad. Nu ska vi se över beslutet och välja en lämplig väg framåt”.

Andra bolag tillåter hijab

Securitas har uppmärksammats tidigare för sitt förbud mot att bära hijab ihop med uniformen.

Bland annat berättade Securitasväktaren Hoda i Aftonbladet 2018 om att hon fått sluta på företaget på grund av att hon bar slöja.

– Det är tragiskt att man väljer att se vad en individ har på huvudet och inte vad den har i huvudet, sa hon till tidningen.

Samtidigt är det helt okej att ha hijab ihop med uniformen hos andra säkerhetsbolag i Sverige, som hos konkurrenten Avarn, tidigare G4S.

Nya riktlinjer på väg

Och hos Polismyndigheten pågår just nu ett arbete med att ta fram nya, tydligare riktlinjer för hur religiösa plagg som hijab, turban och kippa kan bäras ihop med ordningsvakters uniformer.

Senast den 22 september ska Securitas svara formellt om hur de ställer sig till DO:s beslut och kravet på ersättning till kvinnan.

Motsätter de sig beslutet kan fallet hamna i Arbetsdomstolen.

Hanna Nordahl har arbetat i äldreomsorgen i 24 år. För några månader sedan var politik ointressant för henne. Nu är hon andranamn på nystartade Norrlandspartiets kommunlista i Örnsköldsvik.

Hennes mål är att förbättra bemanningen och återinföra rullande scheman. I dag får personalen ett åttaveckorsschema först två veckor innan det börjar gälla.

– Vi kan inte planera våra privatliv. Vill jag gå på en konsert i januari är det omöjligt, säger hon.

Chansen att hon får en plats i kommunfullmäktige är stor. En lokal Novu-mätning som lokaltidningen Örnsköldsviks Allehanda låtit göra gav partiet nära sju procent av rösterna till kommunfullmäktige.

Fler lokala partier väljs in

Norrlandspartiet är en del av en trend. Antalet partier som går att rösta på har ökat dramatiskt under de senaste valen. Enligt statsvetaren Sofie Blombäck finns det en tydlig långsiktig trend i hur många partier som i slutändan väljs in genom region-, kommunal- och riksdagsval.

– Går man några decennier tillbaka var det nästan inga icke-riksdagspartier som var invalda på kommunal nivå. Nu har mer än var tredje kommun ett sådant parti, säger hon.

En förklaring är att väljarna blivit rörligare. År 2022 röstade 31 procent på olika partier i riksdags- och kommunvalet.

Välfärden samlar nya partier

Nya partier växer ofta fram kring en fråga som grundarna tycker att de etablerade partierna inte tar hand om.

– Det finns i regel alltid en fråga eller ett område som man bryr sig om, säger Sofie Blombäck.

Väldigt ofta handlar den frågan om vård, skola eller omsorg. Det är inte förvånande. Frågorna hör ofta till väljarnas viktigaste och besluten kring dem fattas till stor del av kommuner och regioner. Sofie Blombäck menar att många av dem som engagerar sig är antingen anställda i verksamheterna eller personer som haft erfarenhet av dem. Det gäller exempelvis de olika vårdpartier som är invalda i många regioner.

– Här är många av namnen vi ser på listorna just vårdanställda eller tidigare patienter.

Yrkestitlar för trovärdighet

Yrkeserfarenheten kan också ge kandidater från välfärden trovärdighet hos väljarna, enligt Sofie Blombäck. Många partier lyfter därför ofta fram kandidaternas yrkestitlar på valsedlar och valaffischer.

– Att vara undersköterska visar att kandidaten har egen erfarenhet av verksamheten och känner till problemen inifrån.

Hon förstår att personer som Hanna Nordahl väljer att engagera sig politiskt i mindre partier som riktar in sig på val till exempelvis kommunfullmäktige.

– Om man vill påverka sin schemaläggning är det i regel kommunen eller regionen som fattar de besluten.

Hanna Nordahl kom i kontakt med Norrlandspartiet efter att ha gjort inslag på sociala medier om förhållandena på jobbet. Hon valde snabbt att ställa upp på deras listor trots att hon inte varit politiskt aktiv tidigare

– Jag tror att man lyssnar mer i ett nytt parti. Här håller vi fortfarande på att arbeta fram politiken och alla får vara med. Jag tror inte det hade varit lika lätt att påverka ett parti som redan är etablerat.

Magsjuka, feber och förkylning, det är några exempel på sjukdomar som spårvagnsförare i Göteborg har gått till jobbet med.

Orsaken? Göteborgs spårvägar kräver att personalen lämnar ett läkarintyg redan första sjukdagen.

Företag har rätt att kräva ett sådant intyg, enligt lagen, men flera anställda tycker att det känns som att arbetsgivaren ”kontrollerar” att de talar sanning:

– Jag kan inte se det som något annat än att man misstror folk, det är klart att flera mår dåligt då, säger Per-Åke Karlsson, spårvagnsförare.

Kräver förändring

Enligt honom är det nästan bara spårvagnsförare som måste besöka företagshälsovården, och ordna ett läkarintyg, redan samma dag som de blivit sjuka.

Tillsammans med facket Kommunal har Per-Åke Karlsson gjort en anmälan.

Den har lämnats in till Arbetsmiljöverket, den myndighet som utreder arbetsmiljön på arbetsplatser.

Några av kraven: att företaget ska se över sina regler och rutiner vid frånvaro, samt hur det påverkar de anställdas mående.

Företaget ska också börja göra skriftliga riskbedömningar kopplade till detta, som en del av sitt ”systematiska arbetsmiljöarbete”.

Handlar om säkerhet

I skrivande stund utreder Arbetsmiljöverket den anmälan som har skickats in. Inget beslut har fattats ännu.

– Det är ju extra viktigt att spårvagnsförare är friska när de sitter framför ratten och jobbar. Man ska inte gå till jobbet sjuk, säger Per-Åke Karlsson.

Men arbetsgivare har ju rätt att kräva ett läkarintyg den första sjukdagen?

– Absolut, det får de göra, men man ska ju ha ett särskilt skäl och kunna tala om vad det är. Kan man inte göra det tycker inte jag att det är rätt, säger han.

Vill hjälpa anställda

Göteborgs spårvägar håller inte med om att de ”kontrollerar” sina spårvagnsförare.

Varför det är fler spårvagnsförare än till exempel kontorsanställda som lämnat in sjukintyg, beror på att det jobbar väldigt många spårvagnsförare där.

De utgör nästan hälften av alla anställda, enligt Katarina Schmidt, presskontakt.

– Det krävs en del sjukanmälningar vid upprepade tillfällen för att man ska efterforska hur vi som arbetsgivare kan hjälpa dig, och ta reda på vad som ligger bakom. Det är inget som sätts in bara för att du är magsjuk en gång, säger hon.

Företaget håller inte med

Flera gånger har företaget haft samtal med facket Kommunal.

Katarina Schmidt säger att de tar fackets åsikter på allvar, men att de inte håller med om beskrivningen att spårvagnsförare är extra utsatta.

– Vi ser inte detta som ett omfattande problem, säger hon.

Arbetsförmedlaren: ”Känner sorg”

Kristina Lundborg har arbetat på Arbetsförmedlingen i 28 år, de senaste 15 åren som arbetsförmedlare:

”Jag och många av mina kollegor känner stor frustration över att vårt jobb numera går ut på att dokumentera och rätta fel i våra system. Vi vill hellre hjälpa arbetssökande få jobb och ge dem förutsättningar att göra rätt.

Jag reagerar på att flera av de intervjuade blev arbetslösa i samband med pandemin, något jag också ser i mitt jobb bland dem som har varit arbetslösa en längre tid och som har blivit bortglömda.

Det hjälpte inte att Arbetsförmedlingen under den perioden arbetade digitalt på grund av smittorisken. Ledorden var ’digitalt först’, vilket i de flesta fall innebar mejlkontakt. Vi skulle jobba med den arbetssökandes ärende och inte ge stöd åt individen.”

”Nu går det i rätt riktning. Vi som jobbar lokalt på Arbetsförmedlingen ska ha fler möten och ge ett samordnat stöd till de som behöver det. På de lokala kontoren finns en telefonlinje in, dit arbetssökande kan ringa in och prata med arbetsförmedlare.

Arbetsförmedlingen har många insatser som har till syfte att hjälpa långtidsarbetslösa och funktionshindrade. För att få rätt stöd behöver den arbetssökande träffa en arbetsförmedlare som bryr sig, är kunnig och engagerad, eftersom de inte själva kan efterfråga insatser eller stöd som de inte känner till.

Och stödet behöver komma tidigt. Efter lång tid i arbetslöshet blir det svårare att komma tillbaka.

I texterna framkommer skälen till varför det är så. Någon nämner att hon har tappat tron. Vissa skulle behöva hjälp med att titta på vilka yrkesområden man kan använda sin kompetens inom.”

”Med rätt stöd tror jag att många skulle kunna arbeta, det kan räcka med några fysiska möten och samtal med en arbetsförmedlare som är empatisk, lyssnar och kan ge tydlig information om var jobben finns samt lägga upp en plan för att komma dit.

Att träffa någon som tror på dig och vill ge dig stöd på vägen till arbete kan göra skillnad i en människas liv. Jag känner en stor sorg över att flera av de som intervjuats verkar ha blivit sjuka och nedbrutna av arbetslösheten, deras hälsa har verkligen försämrats under en lång tid i arbetslöshet. Det är ett stort misslyckande för arbetsmarknadspolitiken.

Vi ville bli arbetsförmedlare av en anledning. För att vi vill hjälpa människor. Jag tror vi har tappat något grundläggande i vad det innebär att jobba på en myndighet. Att inte bara arbetssökande har skyldigheter – att även vi som handlägger har skyldigheter.”

Flera av de arbetslösa som Arbetet följt under året vittnar om hur tillvaron utan jobb tär på dem. Meryem vill känna sig behövd igen. ”Det påverkar den psykiska hälsan att ständigt vara beroende av andra”, säger Felipe. ”Det var inte så här jag ville att livet skulle bli”, säger Åsa.

Psykologen: ”De tystnar av skammen”

Ricardo Correa, psykolog hos Min Doktor.

”Jag reagerar på hur personerna beskriver liknande erfarenheter: självkänslan som bryts ner, oron som håller en vaken, ekonomisk stress och skammen – som nästan alla nämner, mer eller mindre uttalat.

Kristina ’undviker helst ordet arbetslös’. Jessica beskriver sig som ’en böld på samhällskroppen’. Skam är särskilt problematisk psykologiskt eftersom den ofta tystar oss. Man drar sig undan, undviker vänner, slutar berätta hur man mår. Och när man tystnar kring det som är jobbigt växer ofta känslorna.”

”En sak jag reagerar på är hur många som beskriver att kontakten med samhällets stödfunktioner upplevs som mer kontrollerande än stöttande. Oavsett hur det ser ut objektivt blir just den upplevelsen påfrestande – när man redan är i ett utsatt läge behöver man känna att någon är på ens sida, snarare än att hela tiden behöva bevisa sig.

Det är viktigt att fånga upp den psykiska sidan av arbetslösheten, innan skammen och hopplösheten satt sig. Det behövs kontinuitet och mänsklig kontakt i stödet. Och individanpassning, att utgå från vad varje människa faktiskt kan bidra med.”

”Något jag också vill lyfta är värdet av sammanhang och struktur under arbetslöshet. Bengt gymmar med sina gamla kollegor, Maria engagerar sig i Röda Korset, Fredrik går till badhuset, Felipe har börjat läsa på Komvux.

Det är psykologiskt kloka val. Att ha en anledning att gå upp på morgonen, en plats där man är förväntad, ett sammanhang där man ses. Att uppmuntra och stötta den typen av sammanhang, till exempel via ideella organisationer, folkbildning och studieförbund, är förmodligen ett av de mer underskattade sätten att förebygga psykisk ohälsa vid arbetslöshet.

Berättelserna visar hur olika situationerna är – i ålder, bakgrund, hälsa, familjesituation. När vi talar generellt om ’de arbetslösa’ är det lätt att missa det, och för den enskilda kan generaliseringen bli ännu ett litet lager av skam att bära. Om vi i stället lyssnar på berättelserna hör vi driv, kompetens, självrannsakan och en stark vilja att bidra. Det språket, både i det egna nätverket och i det offentliga samtalet, har större betydelse för människors mående än vi ibland tror.”

Nästan alla arbetslösa vi följt tycker att de fått otillräckligt stöd från samhället. Tobias mår dåligt av politikers attityd mot arbetslösa. Fredrik hade velat få träffa en människa på Arbetsförmedlingen. ”Jag upplever att Sverige inte är för alla”, säger Jessica.

Nationalekonomen: ”Stödet verkar ha varit frånvarande”

Jonas Cederlöf, nationalekonom och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering:

”Att gå från jobb till jobb är betydligt lättare än om man står utanför arbetsmarknaden. Ju längre man är arbetslös, desto svårare blir det.

Idag kan vi med hjälp av statistiska modeller med relativt god precision tidigt identifiera grupper med hög risk för långtidsarbetslöshet. Vad ska man göra med den informationen? Arbetsförmedlingen har i uppdrag att hjälpa dem som står längst bort från arbetsmarknaden. Frågan är hur vi bäst använder våra skattemedel för att få ner arbetslösheten?”

”För vissa arbetslösa är möjligheterna att komma tillbaka i arbete mycket små även med omfattande insatser. Det kanske inte är försvarbart att lägga en massa resurser och pengar på en person om du hade kunnat hjälpa tio andra som står lite närmare arbetsmarknaden. Möjligtvis ska man sikta in sig på de som har mest nytta av stöd, snarare än de som är längst bort från arbetsmarknaden. Det är en fråga om kostnadseffektivitet. Hur man väljer att fördela dessa pengar är en politisk fråga. Detsamma gäller vilka krav, om några, man ska ställa på personer vars möjligheter att återgå till arbete är mycket begränsade, exempelvis på grund av sjukdom

Vad som behövs för att få ner arbetslösheten är 10 000-kronorsfrågan. Det verkar som vi har en så kallad missmatch på arbetsmarknaden. Arbetsgivare efterfrågar kvalifikationer som inte finns bland de arbetslösa. Vi behöver förbättra matchningen och höja den generella kompetensnivån. Dels vad gäller svenska språket, gymnasieutbildningar, yrkesutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar – som har sjunkit över tid.”

”Vi har en hög sysselsättning, vilket är bra. Samtidigt är arbetslösheten hög. Arbetslösheten är ett mått på hur många som inte jobbar, men också på hur många som vill jobba och aktivt söker arbete. Det är därför tydligt att incitamenten till att delta i arbetskraften är väldigt höga.

Genomgående uttrycker de som intervjuats att de vill ha ett jobb. Sedan har de olika utmaningar och svårigheter. Ingen verkar särskilt nöjd med stödet de fått. Deras upplevelse är att stödet har varit frånvarande, och samtliga önskar mer stöd och mer personlig kontakt. Det är ganska symtomatiskt för den senaste tiden – att den personliga kontakten har försvunnit.

Det vi vet från forskningen är att arbetsförmedlare och fler möten har en positiv inverkan på sannolikheten att hitta jobb.”

Några av de arbetslösa vi följt under året har också fått jobb. Emmanuel hade sommarjobb, Bengt arbetar nattpass på ett behandlingshem. Maria jagar timmar i hemtjänsten, Jesper är deltidsanställd som vaktmästare. Även om vägen till ett tryggt fast jobb fortfarande är lång börjar de se ljuset i tunneln.

Tidigare var huvudregeln att alla som kvalificerade sig för a-kassa fick ersättning i 300 dagar.

Men sedan förra hösten gäller nya regler.

Nu kan perioden bli antingen 66, 100, 200 eller 300 dagar.

För att få maxantalet dagar krävs nu att man uppfyller vissa inkomstkrav före arbetslösheten.

Arbetets genomgång visar, efter ungefär ett år med den nya a-kassan, att kraven slår hårdare mot vissa grupper än andra.

Kortare a-kasseperiod för arbetare

Nära var tredje ersättningstagare, 30 procent, i a-kassorna kopplade till LO-förbund får nu färre än 300 dagar.

Det är nästan dubbelt så stor andel som i a-kassorna för tjänstemän. Där är motsvarande siffra 16 procent – ungefär var sjunde person.

Nima Farrahi, ekonom på LO, tycker att mönstret är oroande, men väntat.

Inför lagändringen varnade LO för att de nya reglerna skulle drabba personer med lägre löner och otryggare anställningar – som inom vissa arbetaryrken.

– Och nu ser vi att det i större utsträckning drabbar arbetare än tjänstemän, Det är allvarligt, säger han.

Osäkra arbetsvillkor avgör

En av de a-kassor som ser konsekvenser av de nya reglerna är Fastighets a-kassa, där bland annat många städare är medlemmar.

– Det är väldigt vanligt med deltidsanställningar i just städbranschen. Och det är lägre löner än bland medlemmarna i många andra a‑kassor, säger kassaföreståndaren Richard Dimberg.

De otrygga arbetsvillkoren i branschen kan göra att många riskerar att inte nå upp till inkomstkraven, menar han.

– Man kanske har en deltidsanställning som under normala förhållanden ger över 11 000 i månaden. Men under några månader under året kommer man av något skäl inte upp i 11 000.

LO-ekonomen: Ökar pressen

Att arbetslösa får färre dagar med ersättning får negativa konsekvenser både för invididen och för samhällsekonomin, tror Nima Farrahi på LO.

– När arbetslösheten är hög och jobben få ökar färre ersättningsdagar den ekonomiska pressen på den enskilde. Det riskerar att försämra matchningen på arbetsmarknaden och samtidigt minska konsumtionen när ekonomin redan går svagt.

Arbetet har tidigare skrivit om bolaget Invoicery Business AB, vilket verkar inom branschen workforce management (WM).

Affärsidén är att ta arbetsgivaransvaret för appföretag i gigekonomin. Officiellt är alltså Invoicery Business arbetsgivare, trots att de saknar inflytande över löner och arbetsmiljö. Den makten ligger i stället hos plattformen – i detta fallet Wolt.

Transport har tidigare varit mycket kritiska mot denna typ av bolag och bland annat kallat dem för arbetsgivarbulvaner. Ett annat känt exempel är Foodora, som tidigare hade ett liknande samarbete med det numera nedlagda företaget Pay Salary.

– De här bolagen säger att de tar på sig arbetsgivaransvaret, vilket inte är sant. Upplägget handlar helt enkelt om att komma runt den svenska modellen och slippa betala skäliga löner, säger Mats H Andersson, ombudsman på Transport med ansvar för bemanning.

Fick halva lönen – jämfört med liknande avtal

Stämningen rör ett Wolt-bud från Sundsvall som mellan oktober 2025 och februari 2026 jobbade med att köra ut matleveranser i staden.

Enligt Transport ska medlemmen under perioden ha arbetat och stått till arbetsgivarens förfogande i totalt 484 timmar. För detta fick han drygt 57 000 kronor i lön.

Om matbudet hade omfattats av kollektivavtalet som förbundet tecknat med Foodora hade han i stället fått drygt 120 000 i lön för samma arbete. Nu kräver Transport att bolaget ska betala tillbaka mellanskillnaden till matbudet.

– De betalar bara för tiden som man utför uppdraget. Inte för tiden de står till arbetsgivarens förfogande. Det är lite som att en kassörska på Ica inte skulle få betalt när det inte finns några kunder i kassan, säger Mats H Andersson.

Som stöd för stämningen lutar sig Transport mot lagen om uthyrning av arbetstagare. Enligt facket strider upplägget mot lagens principer om likabehandling.

”Får stå med mössan i hand”

Facket vill också att domstolen ska slå fast att Invoicery Business är att betrakta som bemanningsbolag åt Wolt. Målet hanteras av Uppsala tingsrätt.

– De här förarna får stå med mössan i hand och vänta på ett påhugg. Det är inte så den svenska modellen är tänkt att fungera. Tillåter man det att fortsätta så kommer det att krypa in i andra branscher, säger Mats H Andersson.

Arbetet har utan framgång försökt nå Invoicery Business för kommentarer. Wolt avstår att kommentera stämningen med hänsyn till att man inte är part i målet.

Dörrvakten vid ett nöjesställe på en skidort nekade inträde till två personer i ett sällskap.

En kvinna i gänget som var polis ifrågasatte vaktens lagstöd och hotade att anmäla honom så att han förlorade jobbet.

Hon hänvisade till att de var poliser och advokater som hade koll på regelverket, och ska dessutom ha knuffat vakten i bröstet, rapporterar Polistidningen.

Uppträtt synnerligen olämpligt

Polismyndighetens personalansvarsnämnd (PAN) anser att den lediga polisen uppträtt synnerligen olämpligt och förtroendeskadligt.

Hon straffas med 25 procents löneavdrag i tio dagar.

I minst 16 kommuner finns löften om kortare arbetstid. Framför allt vill Socialdemokraterna på flera håll se över, utreda och försöka med kortare arbetstid. Men i tre fall, till exempel i Trollhättan, är det Moderaterna som också driver frågan. I Kommunalarbetarens genomgång har vi inte räknat med löften från Vänsterpartiet och Miljöpartiet som tydligt har frågan på sin nationella agenda.

Jämfört med förra valet 2022, då det fanns enstaka lokala vallöften i ämnet, är frågan mer levande i år.

Allra mest lever den i Vännäs i Västerbotten, där alla de tre största partierna i kommunen, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna står bakom ett förslag att med start 2028 korta arbetstiden för anställda i vård och omsorg.

Och här pratar man inte i termer av försök eller projekt, enligt fackförbundet Kommunals fackliga företrädare Åsa Jansson Lindberg.

– Det här är inte tidsbegränsat, utan det kommer att fortsätta, säger hon.

Går mot M på riksnivå

Under 2027 ska vård- och omsorgsförvaltningen komma fram till hur arbetstiden ska kortas. Socialdemokraterna och Kommunal vill få ner arbetstiden från 37 timmar till 35 timmar per vecka. Tanken är att medel som tidigare avsatts för att få fler att jobba heltid nu ska användas till arbetstidsförkortning.

Moderaterna har gått med på kortare arbetstid men vill inte slå fast att den ska vara just 35 timmar, säger moderaten Jan Nilsson, andre vice ordförande i Kommunstyrelsen.

– Vi vill se hur långt vi kommer med de här pengarna.

Oavsett så går väl det här på tvärs med Moderaternas politik på nationell nivå?

– Det är inte alltid man köper hela paketet, säger Jan Nilsson om M-politiken på riksnivå.

Kommunen hoppas på att bli en mer attraktiv arbetsgivare genom arbetstidsförkortningen. Jan Nilsson tycker egentligen att det motivet är för kortsiktigt.

– Kannibalismen är redan prövad. Vi kan ta människor från grannkommuner och så vidare, men vad ska vi göra 2030–2035, undrar han och syftar på den personalbrist som många varnat för kommer att bli ännu större inom några år.

8 av 10 orkar inte heltid

Men undersköterskan Lillemor Nilsson, som också jobbar på fackexpeditionen ett par dagar i veckan, ser fram emot kortare arbetstid.

– Det blir mer tid för återhämtning. Det är slitigt att jobba inom vården, säger hon.

Vad kommer du använda de två timmarna till tror du?

– Det är absolut inga problem att fylla de timmarna med annat. Jag kanske bara vill vila eller ägna mig åt intressen eller träning. Man får lite mer fritid helt enkelt.

Att kortare arbetstid nu blir verklighet är till viss del fackets förtjänst, tror Kommunals Åsa Jansson Lindberg.

Bakgrunden är att när man ville få fler att jobba heltid kom kraftiga signaler om att medlemmarna inte orkade.

– När vi gick runt och frågade våra medlemmar så svarade åtta av tio ”nej, jag orkar inte jobba heltid.”

Polisen larmades till ett flerfamiljshus vid 14.15-tiden på onsdagen. Mannen, som utförde fastighetsarbete, hittades livlös på marken när polis och andra blåljusresurser kom fram. Hans liv gick inte att rädda.

Det är ännu inte klarlagt hur olyckan gick till, men enligt polisens uppgifter tyder allt på att mannen har fallit hög höjd.

– Det har inletts en förundersökning om vållande till annans död, men det finns ingen misstänkt, säger polisens presstalesperson Caroline Nylander.

Ett område utanför huset spärrades av och polisens tekniker undersökte platsen. Polisen har också talat med personer i området för att försöka hitta vittnen till händelsen.

Den omkomne mannens anhöriga har underrättats.

”Det har varit en konstig sommar. Man är hemma men ändå inte ledig. Det är svårt att förklara. Man blir trött av att vara ledig, utan att vara ledig.

Jag försöker se det positivt, men ändå är det inte lika roligt som när man jobbar. För då är man motiverad. När man arbetar så lägger man in en annan växel, även när man är hemma.

Det är mycket data i att söka arbete. Man ska skriva mycket om vem man är, vad man har gjort, beskriva vem man är. Det är ju inte det lättaste. Och försöka anpassa det till branschen man skriver till. Jag söker allt från städ till butiksmedarbetare och industrijobb.

Jag tror att det nog hade behövts mer lokal kontakt med Arbetsförmedlingen. Kunna mötas öga mot öga.”

”Jag har försökt att inte leva över mina tillgångar. Så man har ju anpassat sig lite nu. När man inte arbetar så äter man inte lika mycket. Det räcker med ett rejält mål. Sedan små mål i stället för två stora mål.

Vi hann få friskvårdspengar och använder det till badhuset bland annat. Och där har vi ju fri entré i alla fall till nästa år. Man måste få ut energin. Det blir ju en liten stund där. När andra gamla kollegor följer med så snackar man lite skit. Det är kul att höra vad de berättar. Vi pratar om gamla minnen och skapar nya minnen. Det har varit väldigt bra att kunna umgås på det här viset.

Jag längtar efter ett riktigt jobb så man får rutiner som man mår bra av. Det är bara att försöka se ljust på framtiden. Det är bara att anpassa sig.”

”Nu har det ju varit mycket som har stört – krig i Iran och sedan har det varit semestertider som har påverkat. Så man får ju tro att det blir bättre när hösten kommer och sedan får man hoppas att det blir fred i Mellanöstern så att företagen vågar anställa mer. Det är inte lätt för dem heller. Det är en globaliserad värld. Allt påverkas ju.

Det är bra att bruket blivit uppköpt, för om inget kommer i gång är det en risk att Guldsmedhyttan blir en riktig spökby. Preliminärt har de pratat om 50 jobb. Vi får se hur det går. Det är jätteviktigt att bruket finns. Annars kan bygden avfolkas och då försvinner mer och mer service. Allt hör ihop, som sagt.

Jag har anmält mitt intresse och ska höra av mig igen i januari, för de ska starta efter nyår. Det är spännande.”