Min farfars farfars farmors farfar Hans Olofsson föddes den 8:e juli 1737 vid Nedre Sättra i Vagnhärad socken. Efter dopet försvinner han ur de lokala källorna under några årtionden, för att sedan återvända som en gift man vid torpet Hoparne i Trosa landsförsamling. Hans vuxna liv kom att präglas av arbete och familjeliv på olika...
The post Hans Olofsson (1737-1822) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farmors farfar Hans Olofsson föddes den 8:e juli 1737 vid Nedre Sättra i Vagnhärad socken. Efter dopet försvinner han ur de lokala källorna under några årtionden, för att sedan återvända som en gift man vid torpet Hoparne i Trosa landsförsamling. Hans vuxna liv kom att präglas av arbete och familjeliv på olika torp och gårdar i Södermanland, där han verkade som familjefar. Tillsammans med sin hustru Chierstin Jansdotter fostrade han fyra barn, varav tre nådde vuxen ålder. Efter hustruns bortgång levde han sina sista år som änkling hos sin son, och slutade sina dagar i Ödesby vintern 1822, 84 år gammal.
Hans Olofsson föddes i högsommarvärmen den 8 juli 1737 vid Nedre Sättra i Vagnhärad. Två dagar senare döptes han, och i födelseboken antecknades föräldrarna som Olof Larsson och Helena. (Moderns efternamn anges som Svensdotter i födelseboken men Hansdotter i senare källor). Information om Hans tidiga år och uppväxt är mycket bristfällig, men med största sannolikhet växte han upp med minst två äldre bröder: Jan, född 1733, och Erich, född 1736. Tiden från barndomen fram till dess att han bildar egen familj är höljd i dunkel, och det dröjer tills han dyker upp i samband med sitt bröllop i tjugofemårsåldern innan vi kan följa hans levnadsbana igen.
År 1762 återfinns Hans, då skriven som dräng vid Kjästad, i samband med att han den 17 oktober vigs med pigan Chierstin Jansdotter från Hölö. Paret slår sig så småningom ner vid torpet Hoparne i Trosa landsförsamling, där de finns nedtecknade i husförhörslängderna från 1766. Vid Hoparne växer familjen i stadig takt. Först föds dottern Christina hösten 1764, följd av sonen Olof 1768 och sonen Jean i slutet av 1775. Ett fjärde barn, sonen Jonas, anländer på våren 1779, men drabbas av ett tragiskt öde och avlider blott tre år gammal i slutet av 1782.
Familjen blir kvar vid Hoparne i flera decennier och brukar jorden där fram till 1797, då flyttlasset istället går till Hopalöt. Boplatsen Hopalöt tillhörde inledningsvis Trosa landsförsamling men kom med tiden att räknas till Vagnhärad socken. Tiden vid Hopalöt blir arbetsam men stabil, fram tills att Hans blir änkling i mars 1812 när hustrun Chierstin går ur tiden. Hans bor kvar som änkling i ytterligare fem år innan han 1817 flyttar till sin äldste son Olof, som vid denna tid verkar som häradsdomare och står som ägare till Ödesby Nergård i Trosa landsförsamling. Här får Hans tillbringa sin ålderdom fram till sin död av ”ålderdom” den 16 januari 1822. Vid hans bouppteckning en knapp vecka senare samlades hans tre efterlevande, myndiga barn för att skifta det arv han lämnat efter sig.
The post Hans Olofsson (1737-1822) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Hej på er, Det närmar sig slutet på året och jag hoppas att ni har funnit en del av informationen den senaste tiden intressant. 🙂 Dagens Projekt Detta har blivit ett väldigt omfattande projekt, vilket är riktigt kul. Mitt totala släktträd har passerat en bra bit över 33.000 individer. Än roligare att ha kommit i...
The post Hur kan du bidra? | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Hej på er,
Det närmar sig slutet på året och jag hoppas att ni har funnit en del av informationen den senaste tiden intressant.
Detta har blivit ett väldigt omfattande projekt, vilket är riktigt kul. Mitt totala släktträd har passerat en bra bit över 33.000 individer. Än roligare att ha kommit i kontakt med så många både nära och mer avlägsta släktingar. En höjdpunkt var att träffa släktingar i USA under ett besök i San Francisco för några år sedan. Även om jag inte uppdaterar här i gruppen jätteofta, så växer forskningen kontinuerligt. Sedan blir det fokus på just våra gemensamma anor och släktingar från och till.
En fråga som dyker upp ibland är hur andra kan bidra? Det finns fyra områden där er hjälp är guld värd.
Det är riktigt kul att både få ta del av, men även kunna lagra så många historier som möjligt kring vår släkt. Har du historier du vill dela, tveka inte att skicka över dem till mig. Ange samtidigt hur de får delas så att jag markerar hur konfidentiell informationen är [Öppen, Nära släkt, Stängd]
Sitter du på minnen och information kring våra anor som inte längre kan föra sin egna talan? Skriv gärna ner och dela med dig. Jag sparar gärna all typ av information i släktarkivet.
Något av det svåraste är att få tag på foton och samtidigt kunna identifiera personerna. Jag tar mer än gärna emot digitala kopior på foton på våra anor och gemensamma släkt. Väldigt gärna med information om vem som är på bilderna. Vill du själv ha en bild på dig i släktträdet så går det självklart också bra att skicka över en portträttbild, så lägger jag till den.
Tyvärr är detta ingen billig hobby. Min huvudkälla, Arkiv Digital, kostar 2095 kronor om året. Därpå tillkommer ett antal övriga tjänster så som MyHeritage. Dessutom kommer kostnader på att upprätthålla hemsidan och att kunna använda AI Verktyget Gemini för att smidigt kunna ta fram posterna som jag delar med er. Så om ni vill bidra ekonomiskt (både stort och smått) till släktforskningen så är det såklart väldigt uppskattat. Detta går att göra på två sätt (jag skickar uppgifterna som behövs, så ta kontakt om ni önskar bidra.
Ange ”Släktforskning” och ditt namn, så att jag sätter av pengarna korrekt på ett släktforskningskonto. Kommer även att se över möjligheten att sätta upp en sida över Släktforskningssponsorer på hemsidan.
Det finns en person här hemma som tycker det är riktigt tråkigt att hon aldrig får post. Så om ni, eller ännu bättre era barn, vill skicka ett julkort till vår 8-åriga dotter så skulle hon bli riktigt glad.
Om ni på något sätt önskar bidra, ta kontakt med mig så löser vi det praktiska. Detta kan ni göra antingen genom att lämna en kommentar här nedan eller fylla i kontaktformuläret.
The post Hur kan du bidra? | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farmors far Jean Hansson föddes den 16 december 1775 vid Hoparne i Trosa landsförsamling. Hans namn skrevs på flera olika sätt genom åren; i dopboken står han som Jean, men både Jan och Johan förekommer flitigt i kyrkböckerna. Han tillbringade sin barndom i Trosa landsförsamling innan han i vuxen ålder slog sig...
The post Jean Hansson (1775-1828) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farmors far Jean Hansson föddes den 16 december 1775 vid Hoparne i Trosa landsförsamling. Hans namn skrevs på flera olika sätt genom åren; i dopboken står han som Jean, men både Jan och Johan förekommer flitigt i kyrkböckerna. Han tillbringade sin barndom i Trosa landsförsamling innan han i vuxen ålder slog sig ner som hemmansägare och åbo vid Sund i Vagnhärad. Livet präglades av hårt arbete men också av familjetragedier, där han förlorade sin första hustru och flera av sina barn. Mot slutet av sitt liv flyttade Jean med sin andra hustru och familj till Hölö socken, där han sedermera kom att gå ur tiden.
När Jean föddes 1775 bodde familjen vid Hoparne i Trosa landsförsamling. Familjen bestod vid den tidpunkten redan av systern Christina, född 1764, och brodern Olof, född 1768. Här kom familjen att bli kvar under stora delar av Jeans uppväxt. Familjen utökades 1779 när den yngre brodern Jonas föddes, men glädjen blev kortvarig då Jonas avled 1782, endast tre år gammal.
Enligt husförhörslängderna stannade familjen vid Hoparne ända fram till 1797. Då valde föräldrarna att flytta till Hopalöt, och Jean, som vid det laget var det enda hemmaboende barnet, följde med dem. Hopalöt låg i gränslandet och det var ibland otydligt om platsen tillhörde Trosa landsförsamling eller Vagnhärad, men familjen fann sig tillrätta där under Jeans sista ungdomsår innan det var dags för honom att bilda egen familj.
År 1801 lämnade Jean föräldrahemmet i Hopalöt. Redan den 17 maj samma år lystes det för bröllop i Sunds rote i Vagnhärad, och den 24 juni gifte sig den 25-årige Jean med dottern i huset, den blott 17-åriga Stina Ericsdotter. Det nygifta paret bosatte sig hos Jeans svärföräldrar i Sund. Deras första barn, dottern Anna Stina, kom till världen 1805. Året därpå, 1806, föddes sonen Johan Eric, men tragedin slog till och pojken avled i torsk endast 19 dagar gammal. Familjen utökades återigen 1807 med sonen Lars Fredric. Sorgen skulle dock återvända till gården i Sund när Jeans hustru Stina gick bort i april 1819 i sviterna av torsk, endast 35 år gammal. Jean stod nu ensam kvar som änkling med två unga barn.
Efter ett par år fann Jean kärleken på nytt. I november 1821 lystes det återigen till bröllop i Sund, denna gång mellan Jean och pigan Ulrica Nilsdotter. De vigdes strax efter jul, den 27 december 1821. Familjen började snabbt växa igen och döttrarna Ulrica Lovisa (1822), Maria Albertina (1824) och Johanna (1825) föddes i Vagnhärad. Någon gång under denna expansiva period förvärvade Jean torpet Grävsta nr 3 i Hölö socken. Till en början verkar han ha hyrt ut gården, men 1827 tog familjen beslutet att lämna Vagnhärad och själva flytta till Hölö. Vid Grävsta föddes parets sista son, Johan Eric, under de sista skälvande dagarna av 1827.
År 1828 skulle tyvärr inte börja lovande. Jean insjuknade i lungsot och avled den 21 januari vid Grävsta, 52 år gammal. Han begravdes den 27 samma månad. Ulrica blev därmed ensam kvar med de små barnen, och lilla Johan Eric skulle dessvärre komma att gå bort i slag bara några år senare, 1831.
The post Jean Hansson (1775-1828) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farmor Anna Stina Jansdotter föddes den 18 februari 1805 vid Sund i Vagnhärad socken. Hon växte upp på den sörmländska landsbygden och arbetade under sina ungdomsår som piga på olika gårdar i trakten. Hon gifte sig därefter med åbon Johan Olofsson och tillsammans fick de ett flertal barn. Familjen flyttade mellan olika...
The post Anna Stina Jansdotter (1805-1859) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farmor Anna Stina Jansdotter föddes den 18 februari 1805 vid Sund i Vagnhärad socken. Hon växte upp på den sörmländska landsbygden och arbetade under sina ungdomsår som piga på olika gårdar i trakten. Hon gifte sig därefter med åbon Johan Olofsson och tillsammans fick de ett flertal barn. Familjen flyttade mellan olika arrenden i Vagnhärad och Trosa landsförsamling. Anna Stina levde sina sista år som änka och gick ur tiden 1859 vid Stortorp.
Anna Stina skulle komma att växa upp vid Sund i Vagnhärad socken. Föräldrarna Jean Hansson och Christina Ericsdotter hade gift sig 1801. Anna Stina fick tidigt ett syskon när familjen tillfälligt utökades och brodern Johan Eric kom till världen 1806. Han blev dock enbart 19 dagar gammal innan han tragiskt avled av torsk. Det var till slut Lars Fredric som tillkom 1807 som bidrog till att familjen hade vuxit klart för denna gång.
När Anna Stina var 14 år gammal, i april 1819, avled modern Christina, även hon av sjukdomen torsk. Anna Stina bodde kvar hemma fram till 1822 då hon vid 17 års ålder lämnade föräldrahemmet för att börja arbeta som piga. Samma år gifte fadern om sig med Ulrica Nilsdotter. Faderns nya relation gav under de kommande åren upphov till tre döttrar och en son; Anna Stinas halvsyskon.
Anna Stina påbörjade sin arbetsbana som piga och flyttade 1822 till Ödesby Nergården i Trosa landsförsamling. Sejouren där blev dock kortvarig och redan 1823 flyttade hon tillbaka till Vagnhärad för en tjänst vid Åby Postgård. År 1825 gick flyttlasset återigen till Trosa landsförsamling, denna gång till Nedre Mölna kvarn. Här stannade hon fram tills dess att det lystes till bröllop på hösten 1826.
Den 27 oktober samma år gifte hon sig med åbon Johan Olofsson och paret bosatte sig vid Alby Mellangård. Vid Alby föddes döttrarna Anna Maria (1828) och Johanna (1830). Familjen flyttade 1832 vidare till Sund i Vagnhärad socken, vilket var Anna Stinas forna barndomshem. Där fortsatte familjen att växa när sonen Johan Fredrik föddes 1832, följd av dottern Christina Sophia 1837.
År 1839 gick flytten vidare till Nora Mellangård i samma socken, där maken Johan fortsatte sin verksamhet som åbo och sonen Carl August anslöt till skaran 1842. Familjen hann med ytterligare en flytt när de 1843 begav sig till Stortorp under Tullgarn. Där var Johan inledningsvis åbo för att sedan bli brukare. Dottern Augusta föddes där 1847.
Anna Stina drabbades av en tung förlust när Johan avled den 22 augusti 1852 vid 57 års ålder. Hon blev då ensam kvar som änka med flera barn, varav yngsta dottern Augusta enbart var fem år gammal. Anna Stina levde därefter som inhyses änka vid Stortorp fram till sin död den 5 november 1859. Hon blev 54 år gammal.
The post Anna Stina Jansdotter (1805-1859) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farmor Maria Svensdotter föddes den 10 april 1842 vid Gunnetorp i Tvings socken. Hon var dotter till torparen Sven Nilsson och hans hustru Botil Ingesdotter, och växte upp i en stor syskonskara där familjen tyvärr upplevt stor barnadödlighet. Hela sitt långa liv kom Maria att bli Tvings socken trogen, och Gunnetorp var hennes...
The post Maria Svensdotter (1842-1937) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farmor Maria Svensdotter föddes den 10 april 1842 vid Gunnetorp i Tvings socken. Hon var dotter till torparen Sven Nilsson och hans hustru Botil Ingesdotter, och växte upp i en stor syskonskara där familjen tyvärr upplevt stor barnadödlighet. Hela sitt långa liv kom Maria att bli Tvings socken trogen, och Gunnetorp var hennes hem från vaggan till graven. Tillsammans med maken Karl Johan Gustafsson fick hon nio barn och fick uppleva hur de växte upp och bildade egna familjer. Hon blev änka 1914 och levde därefter drygt tjugo år till, innan hon somnade in i mars 1937 i en hög ålder av 94 år.
Maria föddes in i torparfamiljen vid Gunnetorp N 72. Föräldrarna hade flyttat dit från Gunnetorp N 69 några år före hennes födelse. Hon var föräldrarnas yngsta barn och den tredje dottern som fick namnet Maria, då två äldre systrar med samma namn tragiskt hade dött i tidig ålder. Livet på torpet präglades av hårt arbete och de ständiga prövningar som tiden medförde; under Marias barndom miste familjen sammanlagt fyra barn i unga år. Maria växte upp på gården omgiven av sina äldre syskon Peter, Sissa, Kerstin, Nils och Åke. Hennes far Sven verkade som torpare på Gunnetorp fram till sin död 1869, varpå hennes mor Botil bodde kvar som änka tills hon avled 1880.
Den 20 november 1863 gifte sig Maria med drängen Karl Johan Gustafsson. I samband med vigseln flyttade Karl Johan in till henne i Gunnetorp. Familjelivet tog snabbt fart och redan våren därefter föddes deras första dotter, Anna Maria. Under de följande decennierna fylldes hemmet av barnaskrik, och paret fick totalt nio barn tillsammans. Tyvärr fick de uppleva sorgen att förlora dottern Cecilia när hon endast var 8 år gammal.
Maken Karl Johan började som simpel backstugusittare men arbetade sig med tiden upp till att bli timmerman. Gunnetorp N 72 fortsatte att vara familjens fasta punkt genom alla år. Den 29 januari 1914 gick Karl Johan ur tiden och Maria blev arbetsänka. Hon flyttade så småningom inom byn till Gunnetorp N 73 (Hagalund), där hon levde ut sina sista årtionden. Maria överlevde sin make med hela 23 år innan hon dog den 19 mars 1937, varvid hon efterlämnade en stor skara vuxna barn spridda över flera län.
The post Maria Svensdotter (1842-1937) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farfars mor Maria Andersdotter föddes i Hölö 1759. Mycket information kvarstår att finna kring Marias uppväxt och tiden fram tills dess att hon gifte sig. Som vuxen flyttade hon från Turinge till Vagnhärad där hon fann kärleken och bildade familj. Maria kom att tillbringa stora delar av sitt vuxna liv som hustru...
The post Maria Andersdotter (1759-1833) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farfars mor Maria Andersdotter föddes i Hölö 1759. Mycket information kvarstår att finna kring Marias uppväxt och tiden fram tills dess att hon gifte sig. Som vuxen flyttade hon från Turinge till Vagnhärad där hon fann kärleken och bildade familj. Maria kom att tillbringa stora delar av sitt vuxna liv som hustru till en brukare i Trosa landsförsamling. Hon gick ur tiden 1833 efter ett strävsamt familjeliv i Södermanland.
Det saknas ännu detaljerade uppgifter om Marias tidiga år. Det är känt från kyrkböckerna att hon föddes i Hölö år 1759, men information om hennes föräldrar och eventuella syskon har ännu inte återfunnits. Innan hon gifte sig och bildade familj är det noterat i husförhörslängderna att hon år 1789 flyttade från Turinge till Vagnhärad.
Den 25 oktober 1789 lystes det för första gången för Maria och änklingen Olof Larsson. Paret vigdes därefter den 3 december samma år. Maria hade då flyttat in hos Olof vid Nora Uppgård i Vagnhärad. Olof hade tidigare varit gift med Catharina Pehrsdotter, som tragiskt hade gått bort i maj samma år. I hushållet fanns redan Olofs barn från det tidigare äktenskapet: dottern Christina och sönerna Olof och Lars. Tillsammans utökade Maria och Olof familjen med ytterligare tre egna söner under sin tid vid Nora Uppgård: Anders, Pehr och Johan.
År 1799 gick flyttlasset vidare till Berga Uppgård i Trosa landsförsamling, där Olof verkade som hälftenbrukare. Familjen stannade där till 1808 innan de flyttade vidare för att bli åbor vid Alby Mellangård, även det i Trosa landsförsamling. De bodde kvar i Alby under många år och flyttade 1829 till Alby Sörgård. År 1832 flyttade de åldrande makarna slutligen in hos sonen Pehr och hans familj vid Berga Herrberga i samma socken. Maria bodde där fram till sin död den 28 mars 1833. Hon avled av vattusot vid en angiven ålder av 74 år.
The post Maria Andersdotter (1759-1833) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farfars far Olof Larsson föddes den 14 maj 1748 i Ytterjärna. Mycket information kvarstår att finna kring Olofs tidiga år, men det är känt att han spenderade en stor del av sitt vuxna liv inom Vagnhärad och Trosa landsförsamling, där han verkade som hälftenbrukare och åbo. Han levde ett långt och strävsamt...
The post Olof Larsson (1748-1838) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farfars far Olof Larsson föddes den 14 maj 1748 i Ytterjärna. Mycket information kvarstår att finna kring Olofs tidiga år, men det är känt att han spenderade en stor del av sitt vuxna liv inom Vagnhärad och Trosa landsförsamling, där han verkade som hälftenbrukare och åbo. Han levde ett långt och strävsamt liv och var gift två gånger; först med Catharina Pehrsdotter och därefter med Maria Andersdotter, med vilka han fick totalt åtta barn. Han slutade sina dagar vid en ålder av 90 år i Berga Herrberga.
Det saknas ännu detaljerade uppgifter i källorna om Olofs uppväxtår, mer än att han föddes i Ytterjärna under våren 1748. Han dök senare upp i vuxen ålder som dräng vid säteriet Vrån i Hölö, där han befann sig vid tiden för sitt första äktenskap 1776. Året därpå, 1777, flyttade han vidare till Vagnhärad för att bilda familj.
Olof återfinns som dräng vid säteriet Vrån i Hölö där han den 14 november 1776 gifte sig med pigan Catharina Pehrsdotter. Året därpå, 1777, flyttade paret till Nora Uppgård i Vagnhärad. Där föddes parets första dotter Christina 1778, följt av sönerna Olof, Jonas och Lars. Sorgen drabbade familjen när sonen Jonas avled i smittkoppor 1785, knappt två år gammal. Familjen blev kvar vid Nora Uppgård fram till 1799. Catharina fick dock inte följa med familjen vidare, då hon avled i rötfeber i maj 1789, endast 40 år gammal. Efter sig lämnade hon Olof som änkling tillsammans med dottern Christina och sönerna Olof och Lars.
Olof gifte om sig redan den 3 december 1789, samma år som Catharina dog, med pigan Maria Andersdotter som hade kommit från Turinge. Tillsammans bodde de kvar på Nora Uppgård och där föddes sönerna Anders, Pehr och Johan. Olof och Maria flyttade 1799 vidare till Berga Uppgård i Trosa landsförsamling. Här blev Olof hälftenbrukare fram till 1808. Nästa flytt gick till Alby Mellangård i samma socken, där Olof verkade som åbo. Här bodde han och Maria till slut hos sonen Johan som sedermera tog över gården från fadern. Flyttlasset gick därefter vidare 1829 till Alby Sörgård, och därefter till den andre sonen Pehr. Olof och Maria följde sedan med när Pehr med familj flyttade till Berga Herrberga år 1832. Maria avled i vattusot 1833 och lämnade Olof som änkling på nytt. Olof levde i ytterligare fem år innan han dog av ålderdom vid Berga Herrberga den 24 juli 1838, vid den anmärkningsvärda åldern av 90 år.
The post Olof Larsson (1748-1838) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morfars mor, Brita Stina Eriksdotter, föddes den 12 oktober 1828 vid Södra Runsten i Runsten socken på Öland. Hon var dotter till pigan Cajsa Olsdotter och föddes utanför äktenskapet under enkla omständigheter. Brita Stinas liv kom att präglas av hårt arbete som piga på flera olika gårdar runt om på mellersta Öland,...
The post Brita Stina Eriksdotter (1828-1913) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morfars mor, Brita Stina Eriksdotter, föddes den 12 oktober 1828 vid Södra Runsten i Runsten socken på Öland. Hon var dotter till pigan Cajsa Olsdotter och föddes utanför äktenskapet under enkla omständigheter. Brita Stinas liv kom att präglas av hårt arbete som piga på flera olika gårdar runt om på mellersta Öland, men också av tunga motgångar då hon själv fick två barn utom äktenskapet. Under sina senare år drabbades hon av fysisk ohälsa, i källorna beskriven som förlamning i vänstra sidan, vilket ledde till att hon blev beroende av fattigvården. Hon tillbringade sina sista decennier som fattighjon i Himmelsberga innan hon slutligen avled på Fattigstugan i Långlöt.
Brita Stina växte upp som det första barnet till pigan Cajsa Olsdotter. Modern var vid tidpunkten för födseln ogift och tjänade vid Södra Runsten. Någon gång mellan 1829 och 1832 flyttade de till Himmelsberga i Långlöts socken, där modern inhystes hos sin bror, bonden Anders Olsson. Här utökades familjen 1833 med halvbrodern Nils Peter Andersson. Uppväxtmiljön präglades av moderns utsatta ställning; hon dömdes senare för andra resan lönskaläge och familjen levde som inhyses. För brodern Nils Peter blev vägen ut i världen dramatisk; han sökte sig till sjöss som skräddarearbetare och dräng, men hans liv fick ett abrupt slut i augusti 1856. Han avled under en sjöresa mellan Stockholm och Petersburg (troligen Sankt Petersburg, Ryssland), endast 22 år gammal, ett dödsfall som noterades i hemförsamlingen först två år senare.
Brita Stina förblev ogift hela livet. Hon lämnade moderns hem 1850 för att söka tjänst som piga. Hon flyttade först till Hagby i Gärdslösa och året därpå vidare till Galltorp. År 1852 bar det av till Skedemosse i Köpings socken. Hennes tid borta verkar ha varit djupt problematisk; när hon 1855 flyttade tillbaka till modern i Himmelsberga noterade prästen att hon läste ”stapplande” och att hennes frejd var ”icke utan klander”. Hennes tidigare husbonde gav henne ett mycket dåligt vitsord i flyttbetyget och menade att hon uppfört sig illa. Vid återkomsten till Långlöt hade hon med sig sonen Olof Johan, född 1854. Elva år senare föddes dottern Ottilia Carolina, även hon utom äktenskapet. Livet blev tungt för Brita Stina som sedermera noterades vara ”lam i vänstra sidan” och blev kvarboende hos sin åldrande mor som fattighjon. Efter dotterns tidiga död i skarlakansfeber 1878 och moderns bortgång 1887, levde Brita Stina vidare som inhyses och understödstagare tills hon slutligen flyttades till Fattigstugan.
The post Brita Stina Eriksdotter (1828-1913) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farfar Johan Olofsson (ofta benämnd Jan Olsson i källorna) föddes 1795 i Vagnhärad (D) och kom att tillbringa hela sitt liv i de sörmländska socknarna. Han växte upp som son till en hälftenbrukare och tog tidigt över ansvaret som åbo på gårdar i trakten. Tillsammans med sin hustru Anna Stina Jansdotter bildade...
The post Johan Olofsson (1795-1852) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars farfar Johan Olofsson (ofta benämnd Jan Olsson i källorna) föddes 1795 i Vagnhärad (D) och kom att tillbringa hela sitt liv i de sörmländska socknarna. Han växte upp som son till en hälftenbrukare och tog tidigt över ansvaret som åbo på gårdar i trakten. Tillsammans med sin hustru Anna Stina Jansdotter bildade han en stor familj och arbetade strävsamt som jordbrukare under hela sitt vuxna liv. Genom åren flyttade familjen mellan ett flertal gårdar i Trosa landsförsamling (D) och Vagnhärad (D), innan de slutligen slog sig ner som brukare i Stortorp. Johan gick bort 1852 och lämnade efter sig sin hustru och sex barn.
När Johan föddes den 16 augusti 1795 vid Nora Uppgård i Vagnhärads socken hade fadern Olof redan fyra barn från sitt första äktenskap med Catharina Pehrsdotter (född 1749 i Lästringe (D), död 1789-05-24 i Nora Uppgård). Johans mor, Maria Andersdotter, var faderns andra hustru och paret hade gift sig i december 1789. Utöver sina äldre halvsyskon fick Johan även två äldre helsyskon, Anders och Pehr. Familjen bodde kvar vid Nora Uppgård fram till 1799. Då gick flyttlasset till Berga Uppgård i Trosa landsförsamling (D), där fadern verkade som hälftenbrukare. År 1808 flyttade familjen vidare en sista gång under Johans uppväxt, nu till Alby Mellangård i samma församling. Där stannade Johan under resten av sin ungdomstid innan han trädde in i vuxenlivet och bildade egen familj.
Johan stannade kvar hos föräldrarna vid Alby Mellangård fram till 1825. Då lämnade han föräldrahemmet och flyttade till den närliggande gården Alby Sörgård, som kort därefter byter namn till Alby Mellangård i kyrkoböckerna. Här klev han in i rollen som åbo. Den 3 september 1826 lyste det för Johan och Anna Stina Jansdotter, och de gifte sig i slutet av oktober samma år. De första åren som gifta tillbringade de vid Alby, och det var här parets två äldsta döttrar, Anna Maria och Johanna, föddes.
År 1832 gick flyttlasset tillbaka till Vagnhärad socken (D) och de bosatte sig vid gården Sund. Familjen utökades med sonen Johan Fredrik samma år, och dottern Christina Sophia föddes där 1837. Två år senare, 1839, flyttade familjen till Nora Mellangård där Johan fortsatte som åbo och sonen Carl August föddes 1842. Deras sista gemensamma flytt skedde 1843, när familjen slog sig ner vid Stortorp (under Tullgarn) i Vagnhärad (D). Johan stod inledningsvis skriven som åbo, men övergick sedan till att vara brukare. I Stortorp föddes familjens yngsta barn, dottern Augusta, år 1847. Johan avled i Stortorp i augusti 1852 vid 57 års ålder, varpå hans hustru levde vidare som inhyses änka fram till sin död 1859.
The post Johan Olofsson (1795-1852) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars mor Elsa Maria Svensdotter föddes den 13 februari 1796 i Bråstorp, Tving socken. Hon var dotter till gårdmannen Sven Carlsson och hans hustru Brita Håkansdotter. Efter en stabil start i livet slogs familjens tillvaro i spillror när fadern avled, vilket ledde till ett kringflackande liv som inhysta. Elsa Maria kom att arbeta...
The post Elsa Maria Svensdotter (1796-1856) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars mor Elsa Maria Svensdotter föddes den 13 februari 1796 i Bråstorp, Tving socken. Hon var dotter till gårdmannen Sven Carlsson och hans hustru Brita Håkansdotter. Efter en stabil start i livet slogs familjens tillvaro i spillror när fadern avled, vilket ledde till ett kringflackande liv som inhysta. Elsa Maria kom att arbeta som piga i många år innan hon bildade egen familj med båtsmannen Gustaf Svensson Åra. De bosatte sig slutligen i Jämsunda, där hon levde fram till sin tidiga bortgång i lungsot vid 60 års ålder. Hennes livsresa ger en tydlig bild av de prövningar som fattigdom och sjukdom förde med sig under 1800-talet.
Elsa Maria Svensdotter föddes i Bråstorp in i en familj där fadern Sven Carlsson var 63 år gammal och i sitt andra äktenskap. De första åren av hennes liv tycks ha varit stabila, men vid faderns död i april 1810 förändrades familjens situation drastiskt. Den då 14-åriga Elsa Maria flyttade med sin mor och yngre bror Håkan till Fundersmåla där de blev inhysta. Modern noterades som ”utfattig” och i husförhörslängden för Östra Berg (AI:6) står det till och med uttryckligen antecknat att hon ”tigger”.
Från och med 1816 började Elsa Maria försörja sig själv som piga och flyttade frekvent. Hon tjänade bland annat vid Bråstorp nr 104 och Tving nr 88. Mellan 1825 och 1833 återvände hon för att bo med sin mor vid Norra Bråstorp nr 97. Husförhörslängderna från denna tid ger en gripande inblick i deras tillvaro; modern beskrivs som ålderstigen och svag, och det noteras specifikt att modern vårdas med mycket omsorg av dottern. Detta skedde trots att Elsa Maria själv vid samma tid antecknades som ”sjuklig”.
Den 5 april 1833 gifte sig Elsa Maria, då 37 år gammal, med den tio år yngre båtsmannen Gustaf Svensson Åra från Älmeboda (G). Paret bosatte sig inledningsvis som torpare vid Bråstorp nr 101, där de fick sina två söner, Sven Erik (1835) och Karl Johan (1837). Elsas mor bodde under denna period med familjen som fattighjon.
År 1838 gick flyttlasset för Elsa Maria, Gustaf och sönerna till Jämsunda nr 113. Källorna visar att modern Brita inte följde med, utan blev kvar på Bråstorp nr 101 fram till sin död 1842. I Jämsunda fortsatte maken sin tjänst som båtsman medan Elsa Marias hälsa stadigt försämrades. I husförhörslängden för 1850-talet (AI:26) noteras hon ha svag syn och hörsel. Hennes livsresa avslutades den 30 april 1856 då hon avled av lungsot, och hon begravdes kort därefter i Tving. Maken Gustaf levde vidare som änkling i Jämsunda till 1873.
The post Elsa Maria Svensdotter (1796-1856) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars farfars far Johan Fredric Ericsson Ahlfors var skräddare och torparson. Han föddes i Ulvsby (Ulvila) men kom att leva större delen av sitt vuxna liv i byn Rosnäs (Ruosniemi) i Björneborgs (Pori) landsförsamling. Under sitt liv flyttade han mellan flera socknar i Satakunta och gjorde även en treårig avstickare till Södra Österbotten. Han...
The post Johan Fredric Ericsson Ahlfors (1838-?) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars farfars far Johan Fredric Ericsson Ahlfors var skräddare och torparson. Han föddes i Ulvsby (Ulvila) men kom att leva större delen av sitt vuxna liv i byn Rosnäs (Ruosniemi) i Björneborgs (Pori) landsförsamling. Under sitt liv flyttade han mellan flera socknar i Satakunta och gjorde även en treårig avstickare till Södra Österbotten. Han var gift två gånger och fick totalt tio barn i sina äktenskap, varav endast ett fåtal nådde vuxen ålder.
Johan Fredric föddes den 24 juli 1838 på torpet Mynsteri i byn Vanhakylä (Gammelby) i Ulvsby (Ulvila). Han var yngsta barnet till landbonden Eric Mattsson och Caisa Michaelsdotter. Familjen befann sig i en rörlig fas under hans tidiga barndom. De hade anlänt till Ulvsby från Kumo (Kokemäki) 1836, men stannade inte länge på Mynsteri. Redan omkring 1839 gick flyttlasset vidare till Kulla (Kullaa).
I Kulla bosatte sig familjen på torpet Erkilä som låg under Koskis gård. Här växte Johan Fredric upp under 1840-talet. Tiden på Erkilä innebar stora förändringar för familjen. Fadern Eric Mattsson avled i slag sommaren 1850 vid 51 års ålder. Kort därefter drabbades syskonskaran av sjukdom och död; systern Gustava avled i december 1851 och systern Ester i januari 1852. Kvar på torpet fanns modern, brodern Henric Gustaf med sin familj, samt Johan Fredric.
Vid 15 års ålder, i december 1853, lämnade Johan Fredric föräldrahemmet i Kulla för att försörja sig själv. Han flyttade tillbaka till födelsesocknen Ulvsby, där han fick anställning som dräng på säteriet Sunnäs. Han stannade på säteriet till 1854 innan han sökte sig vidare mot Björneborg.
I mitten av 1850-talet etablerade sig Johan Fredric i Björneborgs landsförsamling (Pori msrk). Han bosatte sig i byn Rosnäs (Ruosniemi), inledningsvis noterad vid torpet Tuomola under Härpö, och senare vid Simula. Det var under denna tid han övergick från drängarbete till hantverksyrket och började titulera sig skräddare, samtidigt som han antog släktnamnet Ahlfors.
Den 20 juni 1858 vigdes han med pigan Juliana Mattsdotter från Rosnäs. Paret fick sitt första barn, sonen Johan Fredrik, samma höst. Sonen avled dock i lungsot 1860. Även nästa barn, dottern Sofia, avled endast sex dagar gammal år 1861.
I oktober 1862 genomförde familjen en lång flytt till Jalasjärvi i Södra Österbotten. Där bosatte de sig i byn Vähä Kivistö där Johan Fredric fortsatte sin verksamhet som skräddare. Under vistelsen i Jalasjärvi avled sonen Johan Heribert, men en ny son, Jakob Robert, föddes 1864. Familjen bodde i Jalasjärvi i exakt tre år innan de i oktober 1865 återvände till Björneborg och Rosnäs.
Efter återkomsten föddes sonen Gustaf Fredrik 1867. Året därpå, den 12 augusti 1868, avled hustrun Juliana i feber, 32 år gammal. Vid tiden för hennes död var Johan Fredric ensam med två minderåriga söner, vilka båda avled kort därefter (Gustaf Fredrik 1869 och Jakob Robert 1870).
Som änkling gifte Johan Fredric om sig den 6 juni 1869 med torpardottern Eva Justina Johansdotter Juhola. Hon var född i Nakkila (Nackeby) och hade med sig en dotter, Josefina, från tiden före äktenskapet. Familjen bosatte sig som inhyses i Rosnäs, tidvis under Simula och senare under Mattila.
I detta andra äktenskap föddes fem söner mellan 1870 och 1880. Familjen drabbades fortsatt av hög barnadödlighet. Sonen Viktor Arvid avled i koppor 1873, knappt tio månader gammal. Sonen Karl Fredrik avled i lungsot 1877 vid tio månaders ålder. Sonen Frans Heribert överlevde dock barndomen och kom senare att föra namnet vidare.
Eva Justina avled i lungsot den 10 oktober 1897. Vid sekelskiftet 1900 bodde Johan Fredric kvar i Rosnäs på Mattila gård som inhyses änkling (itsellisiä), tillsammans med de vuxna sönerna.
The post Johan Fredric Ericsson Ahlfors (1838-?) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farfars mor Christina Charlotta Jansdotter föddes vintern 1842 vid torpet Skogstorp i Trosa landsförsamling (D). Hon var dotter till torparen Jan Eric Jansson och hans hustru Stina Lovisa Hartzell. Christina Charlotta levde nästan hela sitt liv på födelseplatsen Skogstorp, där hon först arbetade som piga och senare blev hustru när hon gifte sig...
The post Christina Charlotta Jansdotter (1842-1914) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farfars mor Christina Charlotta Jansdotter föddes vintern 1842 vid torpet Skogstorp i Trosa landsförsamling (D). Hon var dotter till torparen Jan Eric Jansson och hans hustru Stina Lovisa Hartzell. Christina Charlotta levde nästan hela sitt liv på födelseplatsen Skogstorp, där hon först arbetade som piga och senare blev hustru när hon gifte sig med änklingen Lars August Larsson. Hennes liv präglades av den sörmländska landsbygden och en stark förankring i hembygden, där hon slutligen gick bort 1914.
Christina Charlotta växte upp på torpet Skogstorp som näst äldsta dotter i en syskonskara som kom att omfatta fem barn. Familjen levde inledningsvis tillsammans med farföräldrarna, Jan Larsson och Brita Larsdotter, innan fadern Jan Eric tog över ansvaret för torpet. Livet på torpet var strävsamt och familjen drabbades av sorg och svårigheter. Brodern Johan Fredrik noterades i kyrkböckerna som döv, vilket sannolikt påverkade familjens vardag. En större tragedi inträffade hösten 1866 när den äldsta systern, Eva Lovisa, drunknade. Kyrkböckerna antyder att hon tog sitt eget liv, en händelse som måste ha skakat familjen djupt. Trots detta blev syskonen kvar länge i föräldrahemmet.
Det dröjde innan Christina Charlotta lämnade föräldrahemmet. Dessförinnan födde hon sonen Karl Johan den 7 juli 1871 vid Skogstorp. Fadern till barnet förblev okänd i kyrkböckerna. Året därpå, 1872, gjorde hon sitt enda uppbrott från hemmet då hon flyttade med sin ettåriga son till Norra Hagberg under Thureholm för att arbeta som piga. Vistelsen där blev dock kortvarig; redan 1873 återvände mor och son till Skogstorp.
Livet förändrades återigen när hon den 27 mars 1886 gifte sig med änklingen Lars August Larsson, som då hade tagit över som torpare vid Skogstorp efter att hans första hustru avlidit året innan. Genom äktenskapet blev Christina Charlotta styvmor till Lars Augusts barn, Augusta Sofia och Carl August. Hennes egen son Karl Johan växte upp på torpet men lämnade hemmet 1891 för att söka lyckan i Stockholm. Christina Charlotta och Lars August levde resten av sina liv på Skogstorp. Christina Charlotta avled i oktober 1914, 72 år gammal.
The post Christina Charlotta Jansdotter (1842-1914) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morfar Olof Johan Erlandsson föddes på midsommarafton den 23 juni 1854 vid Himmelsberga i Långlöt socken på Öland. Han kom till världen som oäkta son till pigan Brita Stina Eriksdotter och växte upp under knapra omständigheter tillsammans med sin mor och mormor som var fattighjon. Uppväxten präglades av moderns lyte och systerns...
The post Olof Johan Erlandsson (1854-1933) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morfar Olof Johan Erlandsson föddes på midsommarafton den 23 juni 1854 vid Himmelsberga i Långlöt socken på Öland. Han kom till världen som oäkta son till pigan Brita Stina Eriksdotter och växte upp under knapra omständigheter tillsammans med sin mor och mormor som var fattighjon. Uppväxten präglades av moderns lyte och systerns ohälsa, men vid 22 års ålder valde Olof Johan att bryta upp från den öländska myllan. År 1876 lämnade han hembygden för att söka en ny framtid på fastlandet, vilket blev startskottet för en omfattande geografisk resa bort från barndomens fattigdom.
Väl i Uppland etablerade han sig snabbt som jordbruksarbetare och bildade familj med Johanna Christina Ahlin. Livet kom att formas av statarsystemets hårda villkor, vilket innebar ett strävsamt arbete och ständiga flyttar mellan olika herrgårdar och lantbruk runt om i Mälardalen, däribland i Gryta, Giresta och Husby-Sjutolft. Tillsammans fostrade paret en stor barnskara under dessa rörliga år, innan Olof Johan på ålderns höst blev änkling och bosatte sig hos sin dotter. Han avslutade sin långa levnadsbana i Benala, Sparrsätra församling, där han avled i februari 1933.
Olof Johan växte upp som Brita Stinas första barn i Himmelsberga, Långlöt socken. Familjesituationen var skör; de bodde inhysta hos mormodern, fattighjonet Kajsa Olofsdotter. Modern Brita Stina beskrivs i kyrkböckerna som ”lam i vänstra sidan”, vilket troligen gjorde tillvaron extra tung. År 1866 utökades den lilla familjen när systern Ottilia Carolina föddes, även hon utan känd fader. Prästerna noterade i husförhörslängderna att systern var ”mindre vetande”. Tyvärr blev systerns liv kort och hon avled 1878, endast 12 år gammal.
Olof Johan blev kvar på Öland under hela sin barndom och tidiga ungdom. Det var först hösten 1876, vid 22 års ålder, som han bröt upp från hembygden. Han tog ut flyttbetyg till fastlandet och begav sig till Gryta församling i Uppsala län, en resa som markerade början på hans vuxna liv och yrkesbana som jordbruksarbetare.
Efter ankomsten till fastlandet 1876 arbetade Olof Johan först som dräng vid Höja i Gryta församling. Det dröjde inte länge innan han träffade Johanna Christina Ahlin. De gifte sig den 17 mars 1877 i Gryta. Johanna hade sedan tidigare sonen Johan Ruben, och kort innan vigseln hade hon förlorat en annan son, Carl Hjalmar, som bara blev två dagar gammal. Olof Johan tog sig an familjen och tillsammans påbörjade de ett liv som statare, vilket innebar att de flyttade ofta för att följa arbetet vid olika herrgårdar och lantbruk.
Parets första gemensamma barn, Karl Hjalmar, föddes 1878 när familjen bodde som statare vid Ångelsta i Skogs-Tibble. Därefter gick flyttlasset tillbaka till Gryta (Rotbo) 1879 där dottern Hilma Christina föddes. Familjens nomadiska tillvaro fortsatte till Fiskartorp i Holm 1881 och vidare till Bjelkesta i Giresta 1882. I Giresta stannade de ovanligt länge, fram till 1888, och här föddes döttrarna Anna Elisabeth, Ottilia Sofia och Hilda Olivia.
År 1888 flyttade den växande familjen till Hammarsgård i Husby-Sjutolft. Här föddes Bror Otto och Thekla Elfrida. Livet som statare var hårt och osäkert; 1893 bar det av till Revelsta i Altuna. Här drabbades familjen av sorg när dottern Naima, född 1894, avled endast tre månader gammal. Familjens yngsta barn, Knut Julius, föddes året därpå, 1895.
Flyttarna fortsatte i rask takt: 1895 till Övre Kålsta i Torstuna, 1896 tillbaka till Husby-Sjutolft (Hårby), och 1904 till Ekolsunds Gård. År 1905 bosatte de sig vid Strömmingsängen i Husby-Sjutolft. Här fick de några år tillsammans innan Johanna Christina avled 1908. Olof Johan levde kvar som änkling vid Strömmingsängen ända fram till 1930. På ålderns höst flyttade han till Benala i Sparrsätra för att bo hos dottern Hilda Olivia och hennes make. Det var där han slutade sina dagar den 4 februari 1933, 78 år gammal.
The post Olof Johan Erlandsson (1854-1933) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfar Karl Johan Gustafsson föddes den 26 juni 1837 vid Bråstorp i Tvings socken. Han var den andra sonen till båtsmannen Gustaf Svensson Åra och hans hustru Elsa Maria Svensdotter. Karl Johan levde hela sitt liv i hemtrakterna kring Tving, där han arbetade sig upp från dräng och backstugusittare till timmerman. Tillsammans med...
The post Karl Johan Gustafsson (1837-1914) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfar Karl Johan Gustafsson föddes den 26 juni 1837 vid Bråstorp i Tvings socken. Han var den andra sonen till båtsmannen Gustaf Svensson Åra och hans hustru Elsa Maria Svensdotter. Karl Johan levde hela sitt liv i hemtrakterna kring Tving, där han arbetade sig upp från dräng och backstugusittare till timmerman. Tillsammans med hustrun Maria fostrade han en stor barnskara på torpet i Gunnetorp, där alla barn utom ett nådde vuxen ålder.
Karl Johans föräldrar hade fått sitt första barn, Sven Erik, 1835. Fadern Gustaf Svensson Åra var båtsman och torpare vid Bråstorp när Karl Johan kom till världen sommaren 1837. Redan året därpå, 1838, gick flyttlasset till Jämsunda där familjen slog sig ner. Här växte Karl Johan upp under enkla förhållanden. Han blev kvar i föräldrahemmet i Jämsunda fram till 1856. Det blev inga fler syskon, utan familjen Åra bestod av föräldrarna och de två sönerna. Modern Elsa Maria led på äldre dagar av svag syn och hörsel, och hon gick bort våren 1856, samma år som Karl Johan förberedde sig för att lämna hemmet.
Hösten 1856, kort efter moderns död, flyttade Karl Johan till Jakobstorp för att tjäna som dräng. Han stannade där ett år innan färden 1857 gick vidare till Måstad. I Måstad arbetade han först som dräng och senare som arbetskarl fram till 1863. Det var under denna tid han träffade pigan Maria Svensdotter från Gunnetorp. Efter lysning i september 1863 vigdes paret den 20 november samma år.
Karl Johan flyttade i samband med giftermålet till Gunnetorp, där paret bosatte sig. Till en början titulerades han backstugusittare, men med tiden kom han att omnämnas som timmerman. Familjen växte snabbt; första dottern Anna Maria föddes 1864, tätt följd av sonen Sven Johan 1865. Av parets totalt nio barn var det endast dottern Cecilia, född 1868, som inte fick uppleva vuxenlivet; hon avled 1877 vid åtta års ålder. De övriga syskonen växte upp på torpet, och den yngste, min farmors far Hjalmar Bernhard, föddes 1887.
Karl Johan och Maria blev kvar på Gunnetorp nr 72 resten av sina liv. Flera av barnen bodde kvar hemma långt upp i vuxen ålder. Sonen Sven Johan avled i hemmet 1900, 34 år gammal, och även dottern Elsa Charlotta gick bort i ung vuxen ålder, 1896. Karl Johan avled av hjärtlidande och vattensot den 29 januari 1914. Han efterlämnade hustrun Maria, som levde som änka i ytterligare 23 år, samt fyra söner och två döttrar.
The post Karl Johan Gustafsson (1837-1914) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars far Johan Fredrik Jansson levde större delen av sitt liv i Vagnhärad där han verkade som lantbrukare och arrendator. Han föddes vid Sund i vad som var då Trosa landsförsamling, men kom att tillbringa nästan 40 år på gården Libbetomta i Vagnhärads socken. Under sitt liv hade han även kommunala och kyrkliga...
The post Johan Fredrik Jansson (1832-1918) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars far Johan Fredrik Jansson levde större delen av sitt liv i Vagnhärad där han verkade som lantbrukare och arrendator. Han föddes vid Sund i vad som var då Trosa landsförsamling, men kom att tillbringa nästan 40 år på gården Libbetomta i Vagnhärads socken. Under sitt liv hade han även kommunala och kyrkliga förtroendeuppdrag som nämndeman och kyrkovärd, och han blev far till sju barn som nådde vuxen ålder.
Johan Fredrik föddes den 17 december 1832 vid Sund i Trosa landsförsamling som första son till åboen Johan Olofsson och Anna Stina Jansdotter. Vid tiden för hans födelse bestod familjen redan av de äldre systrarna Anna Maria och Johanna. Familjen brukade gården vid Sund fram till 1839, då flyttlasset gick till Nora Mellangård i Vagnhärad.
Tiden vid Nora blev dock relativt kortvarig. Redan 1843 flyttade familjen vidare till Stortorp i Vagnhärad. Här fortsatte fadern sitt värv som åbo och brukare. Under uppväxtåren växte syskonskaran stadigt; systern Christina Sophia hade fötts redan vid Sund, och vid Nora och Stortorp föddes de yngsta syskonen Carl August och Augusta. Johan Fredrik blev tidigt involverad i jordbruket, men familjen drabbades av sorg när fadern Johan Olofsson avled 1852. Modern Anna Stina bodde kvar vid Stortorp som änka fram till sin död 1859.
Johan Fredrik stannade kvar vid föräldrahemmet i Stortorp i början av sitt vuxna liv. År 1857 gifte han sig med Catharina Charlotta Möller från Lilltorp. Parets första barn, sonen Karl Johan, föddes vid Stortorp i början av 1858. Senare samma år bröt den lilla familjen upp och flyttade till Hölö socken, där Johan Fredrik blev torpare vid Skogstorp under Tullgarn. Här utökades familjen med dottern Ulrika Charlotta och sonen Axel Fredrik.
År 1864 återvände familjen till Vagnhärad, denna gång till gården Libbetomta där Johan Fredrik titulerades brukare och senare arrendator. Han fick även förtroendeuppdrag i socknen och omnämns i källorna som både kyrkovärd och nämndeman. Ytterligare en son, Ludvig Ferdinand, föddes på gården. Familjelyckan fick dock ett abrupt slut när Catharina Charlotta avled i mars 1873, endast 40 år gammal.
Som ensamstående arrendator med ansvar för gård och minderåriga barn gifte Johan Fredrik om sig året därpå. Den 20 juni 1874 stod bröllopet med Anna Katarina Pettersson. Tillsammans fick de två barn, Anna Hilma Fredrika och August Oskar, som båda föddes vid Libbetomta. Familjen blev kvar på gården i nästan fyra decennier.
År 1902, när barnen flugit ut och åldern började ta ut sin rätt, lämnade Johan Fredrik och Anna Katarina arrendet på Libbetomta. De flyttade till Holmentorp i Vagnhärad där Johan Fredrik levde som ”f.d. Nämndeman” och lägenhetsinnehavare fram till sin död av ålderdom våren 1918.
The post Johan Fredrik Jansson (1832-1918) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Här i Osaka, Japan, är det nu 2026. Vi önskar er alla ett gott nytt år och en fin start på 2026! Om ni fortfarande väntar på tolvslaget, njut av de sista minuterna av 2025.
The post Gott Nytt År | 2026 | Från Osaka, Japan appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Här i Osaka, Japan, är det nu 2026. Vi önskar er alla ett gott nytt år och en fin start på 2026! Om ni fortfarande väntar på tolvslaget, njut av de sista minuterna av 2025.
The post Gott Nytt År | 2026 | Från Osaka, Japan appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Vi önskar er alla en riktigt god jul. I år från Osaka, Japan. Vi hoppas att ni får en härlig julhelg med många äventyr.
The post God Jul | Från Osaka, Japan appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Vi önskar er alla en riktigt god jul. I år från Osaka, Japan. Vi hoppas att ni får en härlig julhelg med många äventyr.
The post God Jul | Från Osaka, Japan appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns morfars far, Antti Kallenpoika Ruuska, föddes den 8 juni 1889 vid Erola i byn Tutjunniemi i Liperi (Libelits), Finland. Han var son till bonden Kalle Heikki Ruuska och Anna Sallinen. Antti verkade som jordbrukare i Pyhäselkä dit familjen flyttade 1914. Han gifte sig 1917 med Elisa Niemeläinen (1895–1977) och paret fick tio barn tillsammans....
The post Antti Kallenpoika Ruuska (1889–1957) | Släktforskning Ruuska appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns morfars far, Antti Kallenpoika Ruuska, föddes den 8 juni 1889 vid Erola i byn Tutjunniemi i Liperi (Libelits), Finland. Han var son till bonden Kalle Heikki Ruuska och Anna Sallinen. Antti verkade som jordbrukare i Pyhäselkä dit familjen flyttade 1914.
Han gifte sig 1917 med Elisa Niemeläinen (1895–1977) och paret fick tio barn tillsammans. Familjen var bosatt på gården Arvola i Hammaslahti. Antti avled den 7 november 1957 i Pyhäselkä, 68 år gammal.
Antti föddes sommaren 1889 på gården Erola (nr 17) i Tutjunniemi, Liperi (Libelits). Han växte upp på fädernegården som ägdes och brukades av fadern Kalle Heikki.
Hemgården i Tutjunniemi kom att spela en central roll i bygdens utveckling. När byn behövde en egen skola föll valet på familjen Ruuskas gård. År 1913 sålde fadern Kalle Heikki gården Erola till kommunen för 26 000 mark för att den skulle göras om till folkskola. Skolan startade sin verksamhet där hösten samma år. I samband med denna stora förändring bröt familjen upp från Liperi. Antti flyttade tillsammans med sina föräldrar och syskon till byn Hammaslahti i grannsocknen Pyhäselkä omkring 1914.
I Pyhäselkä etablerade sig Antti som hemmansägare på gården Arvola (fastighet Hammaslahti 33:3). Den 11 februari 1917 gifte han sig med Elisa Juhontytär Niemeläinen från Kiihtelysvaara.
Makarna fick en stor familj med tio barn födda mellan åren 1918 och 1933. Familjelivet på gården i Hammaslahti präglades av arbete och barnens uppväxt, men också av sorg då två av barnen dog i mycket ung ålder. En av sönerna, Väinö Johannes, kom senare att vila i samma familjegrav som föräldrarna. Antti brukade jorden på Arvola fram till sin död i november 1957. Han begravdes tio dagar senare på Pyhäselkä kyrkogård.
Förstabilden är från Suomen Sukuhistoriallinen Yhdistys: Liperi födda 1881-1891 MKO1204-1211 I C:8, Sida 179.
The post Antti Kallenpoika Ruuska (1889–1957) | Släktforskning Ruuska appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars mor, Elli Esteri Levola, föddes den 28 maj 1916 i Svartmark (Suosmeri), Ulvsby (Ulvila), Finland. Hon var dotter till torparen Frans Vihtori Levola och Aleksandra Josefiina Sjöroos. Elli levde sitt vuxna liv i Björneborg (Pori) med omnejd, där hon bildade familj och fostrade fem barn. Hon gifte sig 1935 med Viktor Emil Aavanen...
The post Elli Esteri Levola (1916–1990) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars mor, Elli Esteri Levola, föddes den 28 maj 1916 i Svartmark (Suosmeri), Ulvsby (Ulvila), Finland. Hon var dotter till torparen Frans Vihtori Levola och Aleksandra Josefiina Sjöroos. Elli levde sitt vuxna liv i Björneborg (Pori) med omnejd, där hon bildade familj och fostrade fem barn.
Hon gifte sig 1935 med Viktor Emil Aavanen (1910–1970). Tillsammans flyttade de runt i Satakunda-regionen under de första åren som gifta innan de slog sig till ro i Björneborg. Elli överlevde sin make med tjugo år och avled den 7 november 1990 i Björneborg (Pori), 74 år gammal.
Elli föddes sent i maj 1916 vid torpet Kleemola i byn Svartmark (Suosmeri), Ulvsby socken. Hon var det tionde barnet i en stor syskonskara på totalt elva barn till torparen Frans Vihtori Levola och hans hustru Aleksandra Josefiina. Som näst yngst i familjen växte hon upp med många äldre syskon omkring sig, men fick även en lillasyster, Lempi Alina, som föddes två år senare, 1918.
Barndomen på torpet präglades av både gemenskap och sorg. Familjen hade redan förlorat en son i späd ålder innan Elli föddes, och när Elli var sju år gammal, i december 1923, drabbades familjen återigen av dödsfall då hennes äldre bror Frans Enok avled, endast 22 år gammal.
Fadern Frans Vihtori brukade jorden vid Kleemola fram till sin död i september 1934. Elli var då 18 år gammal och stod på tröskeln till vuxenlivet. Hennes mor Aleksandra Josefiina levde kvar i Ulvsby som änka till sin död sommaren 1950.
Som 19-åring träffade Elli arbetaren Viktor Emil Aavanen från Björneborgs landsförsamling (Porin maaseurakunta). I början av augusti 1935 tog paret ut lysning, vilket kungjordes i flera av traktens tidningar, däribland Satakunnan Kansa, Uusi Aika och Lalli. Vigseln ägde rum den 6 oktober 1935 i Ulvsby (Ulvila).
Det nygifta paret flyttade i januari 1936 från Björneborgs landsförsamling till Koivisto i Ulvsby (Ulvila). Vistelsen där blev dock relativt kortvarig. Redan våren 1937, drygt ett år senare, flyttade familjen tillbaka till Björneborgs landsförsamling.
Elli och Viktor fick fem barn tillsammans. Familjen växte snabbt; äldste sonen Veijo föddes hösten 1936, följt av sonen Simo i december 1937 och en dotter sommaren 1941. Under krigsåren tvingades familjen fatta ett svårt beslut för sonen Veijos säkerhet. Från juni 1942 till november 1943 vistades han som krigsbarn i Sverige, där han bodde hos familjen Bernhard Emanuel Persson och Rut Ingeborg Åström i Haraker, Västmanland.
Familjen drabbades av stor sorg sommaren 1953 då dottern Soile Kaarina avled endast 15 dagar gammal. Yngsta dottern föddes två år senare, 1955. I februari 1970 blev Elli änka då maken Viktor avled, 59 år gammal. Hon levde därefter som änka i ytterligare tjugo år. Under denna tid drabbades hon av ännu en stor förlust då hennes äldste son Veijo gick bort i maj 1980, 43 år gammal. Elli Esteri Levola avled själv den 7 november 1990 i Björneborg, vid en ålder av 74 år.
Förstabilden är från tidningen Lalli, 1935-10-24.
The post Elli Esteri Levola (1916–1990) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars far, Viktor Emil Aavanen (född Ahlfors), föddes den 23 juni 1910 i byn Rosnäs (Ruosniemi) i Björneborgs landsförsamling (Porin maaseurakunta), Finland. Han var son till arbetaren Frans Heribert Ahlfors och Josefiina Söderman. Viktor var en del av den finska nationalitetsrörelsen på 1930-talet då familjen lämnade sitt svenska efternamn, och han levde och verkade...
The post Viktor Emil Aavanen (1910–1970) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars far, Viktor Emil Aavanen (född Ahlfors), föddes den 23 juni 1910 i byn Rosnäs (Ruosniemi) i Björneborgs landsförsamling (Porin maaseurakunta), Finland. Han var son till arbetaren Frans Heribert Ahlfors och Josefiina Söderman. Viktor var en del av den finska nationalitetsrörelsen på 1930-talet då familjen lämnade sitt svenska efternamn, och han levde och verkade i regionen kring Björneborg (Pori) och Ulvsby (Ulvila).
Han gifte sig hösten 1935 med Elli Esteri Levola (1916–1990). Paret fick fem barn och flyttade under sina tidiga år som gifta mellan olika orter i Satakunda. Viktor avled den 21 februari 1970 i Björneborg (Pori), 59 år gammal.
Viktor föddes sommaren 1910 i Rosnäs (Ruosniemi). Hans far, Frans Heribert Ahlfors, avled redan 1918 i Tavastehus (Hämeenlinna), vilket innebar att Viktor förlorade sin far vid åtta års ålder. Modern Josefiina stod då ensam med barnskaran.
Våren 1935, under Kalevalas jubileumsår, genomförde familjen ett stort namnbyte. Den 12 maj 1935, på J.V. Snellmans dag, ändrade Viktor, hans mor (som titulerades skräddaränka) och hans syskon Kustaa Adolf och Alma Josefiina sitt efternamn från Ahlfors till det finskklingande Aavanen.
Samma år som namnbytet skedde träffade Viktor sin blivande hustru Elli Esteri Levola. I augusti 1935 tog paret ut lysning, vilket kungjordes i traktens tidningar. Vigseln ägde rum den 6 oktober 1935 i Ulvila.
Den unga familjen flyttade en del under de första åren. I början av 1936 flyttade de från Björneborgs landsförsamling till Koivisto (ett område i Ulvila). Vistelsen där varade i drygt ett år, för våren 1937 noterades familjen som utflyttad från Koivisto tillbaka till Björneborgs landsförsamling.
Paret fick fem barn, varav den äldste sonen Veijo föddes 1936. Familjen drabbades av sorg 1953 när dottern Soile Kaarina avled endast 15 dagar gammal.
Förstabilden är från tidningen Lalli, 1935-10-24.
The post Viktor Emil Aavanen (1910–1970) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars mormors farbror, Pehr August Pettersson, föddes den 1 januari 1864 vid torpet Rossholmen på Mörkö. Han var son till torparen Per Eric Olsson och Anna Catharina Andersdotter. Pehr August förblev sin hemsocken trogen genom hela livet och gjorde en resa från fattig torparpojke och kalkbruksarbetare till att bli arrendator av kronogården Eriksö samt...
The post Pehr August Pettersson (1864–1954) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars mormors farbror, Pehr August Pettersson, föddes den 1 januari 1864 vid torpet Rossholmen på Mörkö. Han var son till torparen Per Eric Olsson och Anna Catharina Andersdotter. Pehr August förblev sin hemsocken trogen genom hela livet och gjorde en resa från fattig torparpojke och kalkbruksarbetare till att bli arrendator av kronogården Eriksö samt en stridbar kommunalman.
Han gifte sig 1888 med Ida Josefina Zettermark (1867–1951) och paret fick fem barn. Pehr August brukade jorden på Eriksö i decennier innan han lämnade över ansvaret till nästa generation. Han avled på ålderdomshemmet på Mörkö den 9 maj 1954, 90 år gammal.
Pehr August föddes på nyårsdagen 1864 vid Rossholmen på Mörkö som son till torparen Per Eric Olsson och Anna Catharina Andersdotter. Uppväxten präglades av hårt arbete och knappa resurser. Hans skolgång var begränsad; under två år gick han varannan dag i Lötens och Enebodas skolor, följt av en dag i veckan under ytterligare två år för att upprätthålla kunskaperna.
Redan som 12-åring fick Pehr August börja bidra till försörjningen genom att göra dagsverken åt fadern vid Hörningsholms herrgård. Arbetsdagarna började klockan sex på morgonen och bestod ofta av tungt arbete som att harva med oxar. Eftersom vägen till arbetet var drygt en och en halv mil lång, gick han inte hem varje dag. Istället övernattade den unge pojken ofta i en stallspilta eller i en torparkammare och gick hem varannan eller var tredje dag för att fylla på matsäcken. Vintertid kunde snöfall göra vägarna nästintill oframkomliga, och lönen för tre års slit var blygsamma 10 kronor. Han fortsatte med dessa dagsverken fram till 22 års ålder då en bror tog över sysslan.
Den 7 november 1888 gifte sig Pehr August med pigan Ida Josefina Zettermark från Löthen. I samband med detta sökte han sig till kalkbruket på Oaxen, där förtjänsten var bättre än i jordbruket. Paret var dock skrivna som dräng och hustru vid Rossholmen och senare Hörningsholm under denna tid. När arbetstillfällena vid Oaxen minskade i början av 1890-talet återvände Pehr August till jordbruket och flyttade 1891 till Hörningsholm där han fick tjänst som rättare och statdräng.
År 1901 tog livet en ny vändning när Pehr August blev arrendator på kronogården Eriksö. Han hade själv ropat in arrendet på en auktion i Nyköping, men då budet ansågs för lågt utlystes en ny auktion vid Eneboda. Med hjälp av godsarrendatorn på Hörningsholm säkrades kontraktet. På Eriksö etablerade sig Pehr August som en respekterad lantbrukare och kommunalman; han var ledamot av både kommunalnämnden och fattigvårdsstyrelsen i över 20 år.
År 1927 överlät han arrendet till äldste sonen Karl August Bernhard. Pehr August och Ida Josefina bodde dock kvar på gården som f.d. arrendatorer i över tjugo år till. Först i november 1950, vid 86 års ålder, flyttade paret till ålderdomshemmet på Mörkö. Ida Josefina avled våren 1951, och Pehr August levde sina sista år där fram till sin död 1954.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Mörkö (AB, D) CI:5 (1861-1881) Bild 170 (AID: v88806.b170, NAD: SE/SSA/1541).
The post Pehr August Pettersson (1864–1954) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morbror, Knut Julius Erlandsson, föddes den 12 april 1895 vid Revelsta i Altuna socken. Han var yngst i en syskonskara på tio barn till statdrängen Olof Johan Erlandsson och Johanna Christina Ahlin. Knut utbildade sig till smed och hovslagare, ett yrke som tog honom till flera socknar i Uppland innan han slutligen...
The post Knut Julius Erlandsson (1895–1955) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morbror, Knut Julius Erlandsson, föddes den 12 april 1895 vid Revelsta i Altuna socken. Han var yngst i en syskonskara på tio barn till statdrängen Olof Johan Erlandsson och Johanna Christina Ahlin. Knut utbildade sig till smed och hovslagare, ett yrke som tog honom till flera socknar i Uppland innan han slutligen rotade sig i Teda socken.
Han gifte sig 1917 med Edit Viktoria Pettersson (1897–1947). Paret fick tre barn och levde ett rörligt liv under de första åren som gifta, innan de fann en fastare punkt i tillvaron. Knut avled den 23 augusti 1955 vid Valla i Teda, 60 år gammal.
Knut föddes våren 1895 i Altuna socken där fadern arbetade som statdräng vid Revelsta. Familjen levde under statarsystemets villkor vilket innebar frekventa flyttar. Redan samma år som Knut föddes gick flyttlasset till Över-Kålsta i Torstuna, och året därpå, 1896, vidare till Hårby i Husby-Sjutolft.
Uppväxten i Husby-Sjutolft präglades av fortsatta flyttar mellan olika gårdar inom socknen. Familjen bodde vid Hårby fram till 1904, med en kort vistelse vid Ekolsunds gård samma år, innan de 1905 bosatte sig vid Strömmingsängen. Modern Johanna Christina avled vid Strömmingsängen i oktober 1908.
Bara några månader efter moderns död, i december 1908, lämnade den 13-årige Knut föräldrahemmet. Han flyttade till Siggesta i Simtuna socken för att gå som smedslärling hos sin svåger, smeden Lars Erik Reinhold Juhlin (gift med systern Hilma Christina). Efter två år i lära flyttade Knut till Enköping i oktober 1910 för att arbeta som smedsdräng, men återvände till Siggesta och Juhlin redan i april 1911.
Han blev kvar i Siggesta till 1913 då han tog tjänst vid Söderby (Söder Wad) i samma socken. Därefter arbetade han som dräng vid Vela i Tillinge 1914, innan han återvände till Enköping i november samma år för att arbeta som hovslageriarbetare fram till 1917.
Den 18 november 1917 ingick Knut äktenskap med Edit Viktoria Pettersson från Svinnegarn. De bosatte sig inledningsvis vid Ingeborg i Svinnegarn där Knut etablerade sig som smed. Familjen bestod då av Knuts hustru, hennes son Evert Alexius från ett tidigare förhållande, samt den gemensamma dottern Märta Viktoria som föddes 1918.
Det tidiga familjelivet innebar flera uppbrott. I maj 1921 flyttade familjen till Gånsta i Vårfrukyrka socken där sonen Knut Bertil föddes senare samma år. Sommaren 1922 gick flytten vidare till Carlhäll i Sigtuna, men vistelsen där blev kortvarig. Redan i november 1922 återvände familjen till Svinnegarn och bosatte sig återigen vid Ingeborg.
Från 1925 bodde familjen i Kyrkobyn i Svinnegarn där Knut fortsatte sin verksamhet. I december 1934 gjorde familjen sin sista stora flytt till Valla i Teda socken. Här blev de kvar, och Knut verkade som smed i bygden under återstoden av sitt liv. Hustrun Edit Viktoria avled i juni 1947, och Knut levde därefter som änkling i Valla i åtta år fram till sin egen bortgång 1955.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Altuna (C, U) C:8 (1895-1917) Bild 90 / sid 1 (AID: v120255.b90.s1).
The post Knut Julius Erlandsson (1895–1955) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors moster, Thekla Elfrida Erlandsson, föddes den 23 september 1891 vid Hammarsgård i Husby-Sjutolft. Hon var dotter till statdrängen Olof Johan Erlandsson och Johanna Christina Ahlin. Elfrida arbetade som piga på flera gårdar i Uppland innan hon gifte sig och bildade familj i Tillinge. Hon gifte sig 1912 med August Valfrid Andersson (1886–1957)...
The post Thekla Elfrida Erlandsson (1891–1965) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors moster, Thekla Elfrida Erlandsson, föddes den 23 september 1891 vid Hammarsgård i Husby-Sjutolft. Hon var dotter till statdrängen Olof Johan Erlandsson och Johanna Christina Ahlin. Elfrida arbetade som piga på flera gårdar i Uppland innan hon gifte sig och bildade familj i Tillinge.
Hon gifte sig 1912 med August Valfrid Andersson (1886–1957) och paret fick tre barn. Efter ett långt liv som hustru och mor i Tillinge avled Elfrida den 26 januari 1965 i Enköping, 73 år gammal.
Elfrida föddes hösten 1891 som det åttonde barnet i syskonskaran vid Hammarsgård i Husby-Sjutolft, där fadern var statdräng. Hennes barndom präglades av statarsystemets rörlighet. När hon var två år gammal, 1893, flyttade familjen till Räfvelsta i Altuna och därefter till Över-Kålsta i Torstuna 1895.
Familjen återvände till Husby-Sjutolft 1896 och bosatte sig då vid Håsby. De flyttade runt mellan olika gårdar inom socknen under de följande åren; från Håsby till Hårby 1903, vidare till Ekolsunds gård 1904 och slutligen till Strömmingsängen 1905. Modern Johanna Christina avled vid Strömmingsängen i oktober 1908, men då hade Elfrida redan lämnat hemmet för att försörja sig själv.
I november 1907, vid 16 års ålder, tog Elfrida tjänst som piga vid Prästgården i Frösthult. Hon stannade där i ett år innan hon 1908 flyttade till Karleby i Simtuna. Året därpå, 1909, bytte hon tjänst till Ahlbäcksgård i samma socken. I oktober 1910 gick flyttlasset vidare till Walla i Teda socken där hon arbetade fram till sitt giftermål.
Den 26 december 1912 gifte sig Elfrida med August Valfrid Andersson från Tillinge. I samband med vigseln flyttade hon från Teda till Vela nr 7 i Tillinge socken, där maken var brukare (senare hemmansägare).
Paret fick döttrarna Nanny Maria (1914) och Anny Elfrida (1916) under sina första år i Vela. Familjen utökades senare med fostersonen Karl Einar, född 1921, som kom till familjen från Uppsala 1923. Det yngsta barnet, sonen Tore Valfrid, föddes 1925. Familjen bodde kvar vid Vela nr 7 under många decennier och gården blev en fast punkt i tillvaron, en kontrast till Elfridas uppväxtår.
Maken August Valfrid avled i april 1957. Elfrida bodde kvar som änka vid Vela 7:1 en tid, men flyttade på äldre dagar in till Enköping. Hon avled på Västra Ringgatan 15 den 26 januari 1965.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Husby-Sjutolft (C) C:6 (1881-1894) Bild 56 (AID: v124879.b56).
The post Thekla Elfrida Erlandsson (1891–1965) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morbror, Bror Otto Erlandsson, föddes den 30 oktober 1889 vid Hammarsgård i Husby-Sjutolft. Han var son till statdrängen Olof Johan Erlandsson och Johanna Christina Ahlin. Otto arbetade som dräng och senare hemmansägare, och levde större delen av sitt liv i trakten kring Torstuna och Biskopskulla. Han gifte sig 1911 med Elin Karolina...
The post Bror Otto Erlandsson (1889–1964) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morbror, Bror Otto Erlandsson, föddes den 30 oktober 1889 vid Hammarsgård i Husby-Sjutolft. Han var son till statdrängen Olof Johan Erlandsson och Johanna Christina Ahlin. Otto arbetade som dräng och senare hemmansägare, och levde större delen av sitt liv i trakten kring Torstuna och Biskopskulla.
Han gifte sig 1911 med Elin Karolina Eriksson (1890–1973) och paret fick en stor barnskara på elva barn. Efter många år som hemmansägare i Torstuna flyttade familjen till Biskopskulla, där Otto levde fram till sin död den 30 augusti 1964, 74 år gammal.
Otto föddes hösten 1889 som det sjunde barnet i syskonskaran vid Hammarsgård i Husby-Sjutolft, där fadern försörjde familjen som statdräng. Familjens tillvaro präglades av statarsystemets rörlighet. Under Ottos tidiga barndom flyttade familjen 1893 till Räfvelsta i Altuna och vidare till Över-Kålsta i Torstuna 1895. De återvände till födelsesocknen Husby-Sjutolft 1896, där de först bodde vid Håsby och senare vid Strömmingsängen.
Modern Johanna Christina avled vid Strömmingsängen i oktober 1908, då Otto var 18 år gammal. Redan innan dess hade Otto dock börjat stå på egna ben. Vid 15 års ålder, i december 1904, lämnade han föräldrahemmet för att arbeta som dräng i Sparrsätra. Han stannade där till 1909 då han tog ny tjänst i Nysätraby i Nysätra socken.
Den 24 juni 1911 gifte sig Otto med Elin Karolina Eriksson från Altuna. I samband med vigseln flyttade paret till Görlinge i Biskopskulla där Otto fick anställning som statdräng. I det nya hushållet ingick även Elins son Bror Erik Einar, som Otto tog till sig som sin egen. Familjen flyttade året därpå, 1912, till Lådö i Sparrsätra där dottern Elsa Maria föddes.
År 1914 gick flyttlasset till Blomsterholm i Altuna. Här avancerade Otto från statdräng till torpare. Familjen bodde vid Blomsterholm i cirka fem år och under denna tid föddes barnen Knut Harry, Märta Linnéa och Åke Lennart.
Kring 1919 tog familjen ett större steg och flyttade till Överkålsta i Torstuna socken. Här blev Otto hemmansägare, vilket markerade en stabilare tillvaro. Familjen växte snabbt under åren i Torstuna; mellan 1919 och 1931 föddes ytterligare sex barn. Otto och Elin bodde kvar på gården i Överkålsta fram till maj 1945. Då sålde de gården och flyttade till fastigheten Ramsta 1:3 (Smedsbo) i Biskopskulla, där de levde som f.d. hemmansägare under sina sista decennier. Under senare år bodde även barnbarn i hushållet.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Husby-Sjutolft (C) C:6 (1881-1894) Bild 48 (AID: v124879.b48, NAD: SE/ULA/10420).
The post Bror Otto Erlandsson (1889–1964) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfar, Karl Johan Jansson, föddes den 2 januari 1858 vid Stortorp i Vagnhärads församling. Han var det första barnet till torparen Johan Fredrik Jansson och Catharina Charlotta Möller. Karl Johan tillbringade hela sitt liv i trakten kring Vagnhärad och Trosa där han genom åren avancerade från att vara statdräng till att bli arrendator...
The post Karl Johan Jansson (1858-1943) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfar, Karl Johan Jansson, föddes den 2 januari 1858 vid Stortorp i Vagnhärads församling. Han var det första barnet till torparen Johan Fredrik Jansson och Catharina Charlotta Möller. Karl Johan tillbringade hela sitt liv i trakten kring Vagnhärad och Trosa där han genom åren avancerade från att vara statdräng till att bli arrendator och slutligen hemmansägare vid gården Albro.
Han ingick äktenskap 1882 med Emma Ulrika Blom (1861–1939) och paret fick tillsammans sju söner. Familjen bodde på flera olika gårdar i Södermanland innan de 1911 slutligen bosatte sig vid Albro i Trosa landsförsamling. Karl Johan Jansson avled den 23 februari 1943 vid Albro, 85 år gammal.
Karl Johan föddes i januari 1858 vid Stortorp i Vagnhärad som äldsta son till Johan Fredrik Jansson och Catharina Charlotta Möller. Redan senare samma år bröt familjen upp från Vagnhärad och flyttade till torpet Skogstorp under Tullgarn i Hölö socken. Familjen bodde vid Skogstorp fram till november 1864 och under åren där föddes Karl Johans syskon Ulrika Charlotta och Axel Fredrik.
I november 1864 återvände familjen till Vagnhärad då fadern blev brukare vid gården Libbetomta under Husby rote. Här utökades syskonskaran ytterligare med brodern Ludvig Ferdinand som föddes 1865. Familjen drabbades dock av en förlust när modern Catharina Charlotta avled vid Libbetomta i mars 1873, vilket lämnade fadern ensam med barnen.
Fadern gifte om sig året därpå, i juni 1874, med Anna Katarina Pettersson. Genom detta äktenskap fick Karl Johan två halvsyskon, Anna Hilma Fredrika och August Oskar. Karl Johan bodde kvar i föräldrahemmet vid Libbetomta och hjälpte till med arbetet fram till 1878. Vid 20 års ålder lämnade han hemmet för att ta tjänst som dräng vid gården Hallsta i samma socken.
Efter några år som dräng vid Hallsta flyttade Karl Johan i oktober 1881 till Nedre Mölna i Trosa landsförsamling. Där arbetade han som dräng och träffade pigan Emma Ulrika Blom. De gifte sig den 27 oktober 1882 och flyttade i samband med vigseln tillbaka till Vagnhärad för att bosätta sig vid Stora Husby. Vid Stora Husby var Karl Johan verksam i nästan nio år, först som statdräng och senare med titeln rättare. Under denna period föddes parets fyra äldsta söner: Karl Gunnar, Johan Ivar, Karl Sigfrid och Karl Gustaf Einar.
I november 1891 gick flyttlasset vidare till torpet Norrhagen under Åby, där Karl Johan blev torpare. Här föddes sonen Karl Hugo 1893. Familjen stannade vid Norrhagen i fyra år innan de i november 1895 flyttade till Daggunga. Vid Daggunga titulerades Karl Johan brukare och här föddes sonen Karl Alfred i januari 1896.
Omkring 1897 bosatte sig familjen vid gården Krymla i Vagnhärad. Här blev de kvar under en längre tid och Karl Johan stod nu som arrendator för gården. Det var vid Krymla som familjens sjunde och sista son, Karl Tore, föddes i augusti 1897. Familjen levde och verkade vid Krymla fram till 1911 då sonen Johan Ivar tog över arrendet.
I november 1911 flyttade Karl Johan och Emma Ulrika till Albro i Trosa landsförsamling. Två år senare, den 20 mars 1913, köpte Karl Johan fastigheten Albro 1 och erhöll lagfart samma år. Vid Albro levde paret som hemmansägare under sina sista decennier, och sonen Karl Hugo med familj bodde också på gården. Emma Ulrika avled i december 1939 och Karl Johan levde som änkling fram till sin död av ålderdomssvaghet i februari 1943.
The post Karl Johan Jansson (1858-1943) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors syssling, Gustaf Mauritz Danielsson, föddes den 4 juni 1896 i Lyckeby, Lösen socken i Blekinge. Han var son till eldaren och maskinisten Frans Gustaf Danielsson och Elsa Maria Svensdotter. Gustaf Mauritz vigde sitt liv åt flottan, där han började som skeppsgosse och avancerade till underofficer och flaggstyrman. Han gifte sig 1918 med Amanda...
The post Gustaf Mauritz Danielsson (1896–1973) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors syssling, Gustaf Mauritz Danielsson, föddes den 4 juni 1896 i Lyckeby, Lösen socken i Blekinge. Han var son till eldaren och maskinisten Frans Gustaf Danielsson och Elsa Maria Svensdotter. Gustaf Mauritz vigde sitt liv åt flottan, där han började som skeppsgosse och avancerade till underofficer och flaggstyrman.
Han gifte sig 1918 med Amanda Lovisa Hansson (1899–1969) och paret fick tre döttrar. Familjen var bosatt i Karlskrona och Tving innan de slutligen slog sig ner i Ronneby. Gustaf Mauritz avled den 2 april 1973 i Ronneby, 76 år gammal.
Gustaf Mauritz föddes sommaren 1896 vid Lyckeby vattenledning i Lösen socken, strax utanför Karlskrona. Han växte upp i en stor syskonskara. Förutom halvbrodern Janne Fredrik (född 1885) fanns de äldre bröderna Oscar Vilhelm och Fredrik Gunnar samt systern Sigrid Elisabet. Senare utökades familjen med yngste brodern Frans Einar. Fadern Frans Gustaf arbetade som eldare och senare maskinist vid vattenledningsverket. Modern Elsa Maria avled 1909 när Gustaf Mauritz var knappt 13 år gammal.
Redan som 15-åring inledde Gustaf Mauritz sin militära bana när han antogs till Skeppsgossekåren den 1 november 1911. Han tjänstgjorde där i drygt tusen dagar innan han den 5 augusti 1914 fick fast anställning vid 3:e matroskompaniet. Han avancerade i graderna och utnämndes till underofficer av 3:e graden den 1 oktober 1921.
Han lämnade den aktiva tjänsten som underofficer i mars 1926, men kvarstod i flottans rullor. Han tjänstgjorde periodvis under slutet av 1920- och 30-talet och befordrades till underofficer av 2:a graden i flottans övergångsstat 1935. I samband med andra världskrigets utbrott blev han återinkallad och tjänstgjorde oavbrutet i beredskapen från den 30 augusti 1939 fram till den 31 juli 1945. Under krigsåren, 1941, befordrades han till flaggkonstapel (senare benämnt flaggstyrman).
Den 1 december 1918 gifte han sig med Amanda Lovisa Hansson, född i Asarum 1899. Paret var till en början bosatta i Karlskrona där de två äldsta döttrarna, Astrid Maria Lovisa (född 1922) och Ulla Elisabet Marianne (född 1924), kom till världen.
I samband med att Gustaf Mauritz lämnade sin aktiva tjänst 1926 flyttade familjen till Tving nr 86 i Tving socken. De bodde där under en längre tid, vilket bekräftas av folkräkningen 1940. Familjen utökades 1942 med den yngsta dottern, Anita Gunhild Lucia.
Senare återvände de till Karlskrona och bodde på adressen Urmakaregränd 3 omkring 1950. På ålderns höst flyttade paret till Ronneby. 1960 var de skrivna på Nedre Brunnsvägen 35. Hustrun Amanda Lovisa avled i september 1969. Gustaf Mauritz levde sina sista år som änkling på adressen Älgbacken 3 C i Ronneby.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Kronobergs inskrivningsområde (Io 11), Inskrivningsområdesexpeditionen (G, H, K, L) D4b:1 (1916) Bild 9410 (AID: v832038.b9410, NAD: SE/KrA/0473/B11001Ö)
The post Gustaf Mauritz Danielsson (1896–1973) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farfar, Carl Johan Jansson, föddes den 7 juli 1871 vid Skogstorp i Trosa landsförsamling. Han var son till pigan Christina Charlotta Jansdotter. Carl Johan spenderade några år i Stockholm som ung man, men återvände till hembygden där han var verksam som bland annat torpare, kalkbruksarbetare och vaktmästare. Han var gift två gånger, först...
The post Carl Johan Jansson (1871-1949) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farfar, Carl Johan Jansson, föddes den 7 juli 1871 vid Skogstorp i Trosa landsförsamling. Han var son till pigan Christina Charlotta Jansdotter. Carl Johan spenderade några år i Stockholm som ung man, men återvände till hembygden där han var verksam som bland annat torpare, kalkbruksarbetare och vaktmästare.
Han var gift två gånger, först med Charlotta Axelina Pettersson och senare med Karolina Vilhelmina Lundgren. Carl Johan var bosatt vid Ömanstorp i Trosa stad under en stor del av sitt liv, där han bland annat arrenderade mark och tjänstgjorde vid stadens epidemisjukstuga. Han avled den 27 augusti 1949 vid Ömanstorp, 78 år gammal.
Carl Johan föddes 1871 vid torpet Skogstorp som utomäktenskaplig son till Christina Charlotta Jansdotter. Fadern är okänd i födelseboken. Under sina första levnadsår flyttade han med modern till Norra Hagberg 1872, men de återvände till Skogstorp året därpå.
År 1886 gifte sig modern med änklingen och torparen Lars August Larsson, varpå Carl Johan fick en styvfar. Han bodde kvar i föräldrahemmet fram till mars 1891, då han vid 19 års ålder flyttade till Stockholm. Där bosatte han sig på Kungsholmen vid Pontonjärbataljonen (Svea Ingenjörskår).
Under tiden i Stockholm träffade Carl Johan sin första hustru, Charlotta Axelina Pettersson. De gifte sig den 27 december 1892 i Svea ingenjörskårs församling, där Carl Johan var skriven som pontonjär nr 6 vid 3:e kompaniet. I samband med vigseln erkände han faderskapet för Charlottas son Johan Martin, som hade fötts i januari samma år.
Familjen lämnade Stockholm 1894 och flyttade tillbaka till Trosa landsförsamling. De bosatte sig inledningsvis vid Tallstugan, en backstuga under Fagerhult, där Carl Johan stod skriven som brukare. År 1897 gick flytten vidare till torpet Vreten under Tureholm. Familjen flyttade återigen 1903, denna gång till Näsebacken (Ytter-stene) där Carl Johan arbetade som statdräng och senare torpare. Här drabbades hustrun av sjukdom och avled i anemi (blodbrist) den 22 juni 1905 vid Sjukhemmet i Trosa stad, vilket lämnade Carl Johan ensam med fyra minderåriga barn. Året därpå, 1906, bröt familjen upp från landsbygden och flyttade in till Trosa stadsförsamling, 2:a kvarteret.
I Trosa stad gifte Carl Johan om sig den 19 oktober 1908 med änkan Karolina Vilhelmina Lundgren. Hon var vid tiden hushållerska och änka efter sadelmakaren Karl Axel Johansson Stjernström. Paret bosatte sig vid Ömanstorp i Trosa stad där de bildade ett gemensamt hushåll. Familjen bestod nu av Carl Johans fyra barn från första äktenskapet, Karolinas son Karl Gustaf från hennes tidigare äktenskap, samt de gemensamma barnen Elin Maria och Knut Axel som föddes på Ömanstorp.
Carl Johan var verksam på Ömanstorp under återstoden av sitt liv. Han arbetade bland annat som kalkbruksarbetare och skötte även stadens campingplats. Mellan åren 1918 och 1939 innehade han tjänsten som vaktmästare vid landstingets epidemisjukstuga i Trosa. Gården på Ömanstorp utvecklades under hans tid och sommartid hyrdes mangårdsbyggnaden ut till gäster, däribland familjen Drake från Nyköping, medan familjen Jansson själva bodde i en mindre länga på tomten. Carl Johan blev änkling på nytt i januari 1947 och avled vid Ömanstorp i augusti 1949.
Han blev 78 år gammal och efterlämnade sig sex vuxna barn, 4 söner och 2 döttrar.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:4 (1862-1892) Bild 33 (AID: v62475.b33, NAD: SE/ULA/11576)
The post Carl Johan Jansson (1871-1949) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors far, Hjalmar Bernhard Karlsson, föddes den 5 augusti 1887 vid Gunnetorp i Tving socken, Blekinge. Han var son till timmermannen Karl Johan Gustafsson och Maria Svensdotter. Hjalmar lämnade tidigt hembygden i Blekinge för att arbeta vid järnvägen i Södermanland, där han verkade som banvakt under större delen av sitt yrkesliv. Han gifte sig...
The post Hjalmar Bernhard Karlsson (1887–1980) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors far, Hjalmar Bernhard Karlsson, föddes den 5 augusti 1887 vid Gunnetorp i Tving socken, Blekinge. Han var son till timmermannen Karl Johan Gustafsson och Maria Svensdotter. Hjalmar lämnade tidigt hembygden i Blekinge för att arbeta vid järnvägen i Södermanland, där han verkade som banvakt under större delen av sitt yrkesliv.
Han gifte sig 1912 med Gunhild Albertina Johansson (1891–1966) och paret fick flera barn tillsammans. Efter ett långt liv i statens tjänst längs järnvägsspåren bosatte han sig i Vagnhärad på ålderns höst. Hjalmar avled den 12 juli 1980 på Häradsgården i Vagnhärad, 92 år gammal.
Hjalmar föddes sommaren 1887 på gården Gunnetorp nr 72 i Tving socken i Blekinge län. Han växte upp i en stor syskonskara; föräldrarna Karl Johan Gustafsson och Maria Svensdotter hade många barn, däribland bröderna Gustaf Adolf och Robert Manfred. Familjen bodde kvar på Gunnetorp under hela Hjalmars uppväxt.
Omkring 1911 lämnade Hjalmar Blekinge för att söka arbete norrut. Han hamnade i Södermanland och bosatte sig vid torpet Hedvigsborg i Bälinge socken, där han arbetade som järnvägsarbetare.
Där träffade han Gunhild Albertina Johansson från Bälinge. De gifte sig den 21 december 1912. Paret flyttade därefter till Tystberga och sedan vidare till Lästringe i takt med Hjalmars tjänstgöring. Innan äktenskapet hade Hjalmar fått sonen Harald Sigurd (född 1908) tillsammans med Ingrid Maria Abrahamsson hemma i Tving. Tillsammans med Gunhild fick han barnen Ingrid Svea Eugenia, Allan Sigvard Hjalmar och Eivor Dagny Linnea. De drabbades även av sorg då en son föddes död 1916.
Hjalmars yrkesliv var knutet till Statens Järnvägar (SJ). Från att ha varit järnvägsarbetare avancerade han till ordinarie banvakt. Enligt lönestatistiken från 1919 och 1920 var han stationerad i Lästringe och tillhörde löneklass 1.
År 1931 flyttade familjen till Överjärna socken där Hjalmar fick tjänsten som banvakt vid banvaktsstugan 362 Bankesta. Här ansvarade han för sin sträcka fram till 1942. Efter pensioneringen flyttade Hjalmar och Gunhild i oktober 1942 till fastigheten Tallhöjden (Lånesta 1:12) i Vagnhärad.
Gunhild avled 1966, och Hjalmar levde som änkling i 14 år. På 1970-talet bodde han på Häradsgården i Vagnhärad fram till sin död 1980.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tving (K) CI:8 (1864-1888) Bild 526 / sid 519 (AID: v96999.b526.s519, NAD: SE/LLA/13423).
The post Hjalmar Bernhard Karlsson (1887–1980) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars mor, Hedvig Viktoria Elisabet Pettersson, föddes den 24 mars 1890 vid Kungsgården i Trosa stadsförsamling. Hon var dotter till statdrängen Adolph Fredrik Pettersson och Hedvig Sofia Andersson. Elisabet växte upp i en statarfamilj som flyttade mellan olika torp och gårdar i Trosatrakten. Som vuxen fann hon dock en fast punkt i tillvaron, först...
The post Hedvig Viktoria Elisabet Pettersson (1890–1947) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars mor, Hedvig Viktoria Elisabet Pettersson, föddes den 24 mars 1890 vid Kungsgården i Trosa stadsförsamling. Hon var dotter till statdrängen Adolph Fredrik Pettersson och Hedvig Sofia Andersson. Elisabet växte upp i en statarfamilj som flyttade mellan olika torp och gårdar i Trosatrakten. Som vuxen fann hon dock en fast punkt i tillvaron, först i Trosa stad och därefter på gården Rosendal i Vagnhärad där hon levde större delen av sitt vuxna liv.
En vinterdag i januari 1911 ingick hon äktenskap med kalkbruksarbetaren Karl Sigfrid Karlsson (1887–1958). Tillsammans fick de fem barn och byggde upp ett hem som präglades av makens arbete vid kalkbruket och familjens gemenskap. Elisabet avled den 11 november 1947 vid Fredriksdal i Vagnhärad, 57 år gammal.
Elisabet föddes våren 1890 i Trosa stad där familjen vid tidpunkten var bosatt i det 3:e kvarteret vid Kungsgården. Hennes far Adolph Fredrik och mor Hedvig Sofia försörjde familjen under knappa omständigheter som statare. Familjen utökades inte bara med de egna barnen utan öppnade även sitt hem för fosterbarn. Tragiskt nog avled fosterbrodern Johan Viktor Lindvall i hemmet hösten 1896, endast åtta år gammal. Senare kom en annan fosterson, John Emil Wahlstedt, att växa upp som en bror till Elisabet.
I januari 1896, när Elisabet var sex år gammal, lämnade familjen stadslivet för landsbygden och flyttade till torpet Fagerbjörk under Åda i Trosa landsförsamling . Där tillbringade hon sina första år på landet fram till november 1901, då flyttlasset gick vidare till torpet Haga, även det under Åda men beläget i Vagnhärads socken . Här växte Elisabet upp till ung kvinna och det var härifrån hon senare skulle bryta upp för att bilda sin egen familj. Hennes mor Hedvig Sofia avled på Haga 1914, och fadern bodde kvar där till sin död 1916.
Efter lysningar den 15, 22 och 29 januari ringde kyrkklockorna i Vagnhärad för Elisabet och kalkstensarbetaren Karl Sigfrid Karlsson den 29 januari 1911 . De inledde sitt gemensamma liv vid Krymla i Vagnhärad, där deras förstfödda dotter Sigrid kom till världen i maj samma år. Den unga familjen stannade dock inte länge på landsbygden; redan i november 1911 flyttade de in till Trosa stadsförsamling och bosatte sig på Östermalm .
Livet i Trosa stad innebar flera flyttar mellan olika arbetarbostäder i takt med att familjen växte. Från Östermalm gick färden till Nyhem 1913, vidare till 2:a kvarteret 1915, och åter till Östermalm 1917 . Under dessa år föddes barnen Karin och Karl.
I oktober 1918 lämnade familjen staden för gott och bosatte sig vid Rosendal (under Alby) i Trosa-Vagnhärad . Här fann familjen sin fasta punkt och Elisabet skulle komma att bo här i nästan trettio år. Karl Sigfrid avancerade med tiden till kalkbruksförman och de två yngsta barnen, Kurt och Gunvor, föddes här. Först 1946, året före sin död, flyttade Elisabet och Karl Sigfrid till Fredriksdal.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa stadsförsamling (D) CI:5 (1886-1894) Bild 20 (AID: v62512.b20, NAD: SE/ULA/11578).
The post Hedvig Viktoria Elisabet Pettersson (1890–1947) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors moster, Hilda Olivia Erlandsson, föddes den 7 april 1887 vid Bjelkesta i Giresta socken, Uppsala län. Hon var dotter till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin. Hilda Olivia levde ett rörligt liv som ung piga på flera gårdar i Uppland innan hon gifte sig och slog sig till...
The post Hilda Olivia Erlandsson (1887–1981) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors moster, Hilda Olivia Erlandsson, föddes den 7 april 1887 vid Bjelkesta i Giresta socken, Uppsala län. Hon var dotter till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin. Hilda Olivia levde ett rörligt liv som ung piga på flera gårdar i Uppland innan hon gifte sig och slog sig till ro i Sparrsätra.
Hon gifte sig 1913 med hemmansägaren Karl Alexius Johansson (1881–1947). Paret bosatte sig vid Benala i Sparrsätra socken där de brukade gården. Hilda Olivia blev änka 1947 men levde kvar i bygden i många år. Hon avled den 29 april 1981 i Tillinge, 94 år gammal.
Hilda Olivia föddes våren 1887 vid Bjelkesta i Giresta, där fadern var statare. Familjen flyttade ofta under hennes uppväxt. När hon var ett år gammal, 1888, gick flyttlasset till Hammarsgård i Husby-Sjutolft. År 1893 flyttade familjen vidare till Revelsta i Altuna socken, och därefter till Överkålsta i Torstuna 1895. År 1896 återvände de till Husby-Sjutolft, denna gång till gården Hårby, där Hilda Olivia bodde fram till sin konfirmation.
Redan som 13-åring, år 1900, lämnade Hilda Olivia föräldrahemmet för att börja arbeta. Hennes första tjänst som piga var vid Ullstämma i Litslena socken, där hon stannade i tre år. Våren 1903 gick flyttlasset vidare till Hjälsta socken, där hon fick plats som tjänsteflicka vid Thils ägor.
Året därpå, 1904, kom hon till Sparrsätra socken, en plats som skulle bli hennes hem för resten av livet. Hon började som piga vid Benala, men flyttade redan 1905 vidare till Irsta i samma socken. Därefter följde några år av flyttar inom socknen; 1906 till Sparrsätraby och 1909 tillbaka till Irsta, där hon arbetade fram till sitt giftermål.
Den 11 oktober 1913 gifte sig Hilda Olivia med hemmansägaren Karl Alexius Johansson, född i Sparrsätra. Paret bosatte sig vid Benala i Sparrsätra socken, på gården Hemman No 32 (senare betecknad Benala 3:2), där Karl Alexius var hemmansägare.
År 1930 flyttade Hilda Olivias far, änklingen Olof Johan Erlandsson, in hos paret i Benala. Han hade då bott ensam i Husby-Sjutolft sedan hustruns död 1908. Fadern bodde kvar hos dottern och mågen fram till sin död i februari 1933.
Maken Karl Alexius avled den 15 augusti 1947. Hilda Olivia bodde kvar på gården i Benala som änka i ytterligare många år. På 1970-talet flyttade hon till pensionärshemmet Taxhuvud i Tillinge och senare till ålderdomshemmet Åsundagården i Enköping. Hon avled i Tillinge församling våren 1981.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Giresta (C) C:6 (1862-1894) Bild 42 (AID: v124519.b42, NAD: SE/ULA/10325)
The post Hilda Olivia Erlandsson (1887–1981) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors moster, Anna Elisabeth Erlandsson, föddes den 5 november 1882 vid Bjelkesta i Giresta socken, Uppsala län. Hon var den tredje dottern till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin. Anna Elisabeth levde ett rörligt och arbetsamt liv som piga på flera uppländska gårdar innan hon stadgade sig som statarhustru...
The post Anna Elisabeth Erlandsson (1882–1947) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors moster, Anna Elisabeth Erlandsson, föddes den 5 november 1882 vid Bjelkesta i Giresta socken, Uppsala län. Hon var den tredje dottern till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin. Anna Elisabeth levde ett rörligt och arbetsamt liv som piga på flera uppländska gårdar innan hon stadgade sig som statarhustru i Simtuna.
Hon gifte sig 1908 med timmerarbetaren Johan Fredrik Larsson (1863–1928). Tillsammans fick paret åtta barn, men familjelyckan prövades hårt då de förlorade tvillingar i späd ålder. Anna Elisabeth hade även två barn sedan tidigare som hon tog med sig in i boet. Hon blev änka 1928 och levde återstoden av sitt liv vid Mällersta i Simtuna socken, där hon avled den 2 november 1947, 64 år gammal.
Anna Elisabeth föddes sent på hösten 1882 vid gården Bjelkesta i Giresta, där fadern vid tidpunkten arbetade som statdräng. När hon var sex år gammal, 1888, bröt familjen upp och flyttade till Hammarsgård i Husby-Sjutolft. Här växte hon upp i en stor och växande syskonskara som med tiden kom att omfatta tio barn .
Redan som 16-åring, år 1898, lämnade Anna Elisabeth föräldrahemmet (som då låg vid Håsby) för att tjäna piga vid Säfsta i samma socken. Året därpå, hösten 1899, lämnade hon Husby-Sjutolft för Litslena socken där hon fick tjänst vid Skolsta handelslägenhet. Detta var början på en tid av frekventa flyttar mellan olika gårdar i trakten .
År 1900 flyttade hon till Härkeberga (Heskeberga) och det var där, vid Valgeby, som hon 1902 födde sitt första barn, dottern Vally Kristina Elisabet, som ogift mor. Med dottern i släptåg fortsatte hon sin tjänstgöring som piga. Hon arbetade en tid vid Tunalund i Hjälsta innan hon 1905 kom till Hallarby i Litslena. Därefter bar det av till Fröjeshunda och slutligen Djurby Gård i samma socken. Under tiden vid Djurby föddes hennes andra utomäktenskapliga barn, sonen Johan Erik, i januari 1908.
Våren 1908 flyttade Anna Elisabeth till Simtuna socken och bosatte sig vid torpet Mällersta (Mellersta). Där träffade hon den nästan tjugo år äldre timmerkarlen Johan Fredrik Larsson. De gifte sig den 30 december 1908 och Johan Fredrik blev styvfar till Anna Elisabeths två tidigare barn. Familjen utökades snabbt, men drabbades omedelbart av en stor tragedi. Sommaren 1909 föddes tvillingarna Elsa Fredrika och Fredrik, men båda barnen var svaga och avled inom loppet av några veckor i juli samma år .
Livet gick vidare i Mällersta och paret fick ytterligare fem barn mellan 1911 och 1924. Familjen bodde kvar på samma plats under hela uppväxttiden. År 1918 drabbades de av sorg igen då sonen Bror Olof Erland avled i november, endast ett år och åtta månader gammal. Tio år senare, hösten 1928, avled maken Johan Fredrik och Anna Elisabeth blev änka vid 45 års ålder med ansvar för flera minderåriga barn. Hon bodde kvar vid Mällersta som änka i nästan två decennier fram till sin egen bortgång 1947.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Giresta (C) C:6 (1862-1894) Bild 37 (AID: v124519.b37, NAD: SE/ULA/10325).
The post Anna Elisabeth Erlandsson (1882–1947) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morbror, Karl Hjalmar Erlandsson, föddes den 8 september 1878 vid Ångelsta i Skogs-Tibble socken i Uppland. Han var son till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin. Karl Hjalmar började sin bana inom jordbruket som statdräng och torpare i Uppland och Västmanland, men flyttade senare till Stockholm där han...
The post Karl Hjalmar Erlandsson (1878–1959) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors morbror, Karl Hjalmar Erlandsson, föddes den 8 september 1878 vid Ångelsta i Skogs-Tibble socken i Uppland. Han var son till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin. Karl Hjalmar började sin bana inom jordbruket som statdräng och torpare i Uppland och Västmanland, men flyttade senare till Stockholm där han levde resten av sitt liv som grovarbetare.
Han gifte sig första gången 1900 med Elin Elisabet Pettersson (1879–1928) och paret fick sju barn tillsammans. Efter att ha blivit änkling gifte han om sig 1931 med Signe Elisabet Jansson (1886–1973). Karl Hjalmar avled den 21 oktober 1959 i Engelbrekts församling i Stockholm, 81 år gammal.
Karl Hjalmar föddes hösten 1878 i Skogs-Tibble som det andra barnet i familjen. Familjen flyttade runt en del under hans tidiga barndom i takt med faderns anställningar. Vid folkräkningen 1880 bodde familjen vid Gryta Gård (Rotbo) i Gryta församling .
Senare gick flytten till Husby-Sjutolft, där familjen 1890 var bosatt vid Hammarsgård. Karl Hjalmar växte upp i en stor syskonskara; år 1890 bestod familjen av föräldrarna och sex barn, och fler syskon skulle tillkomma under de följande åren. År 1900 bodde familjen vid Hårby i samma socken
Den 18 november 1900 gifte sig Karl Hjalmar med Elin Elisabet Pettersson från Fogdö. Paret flyttade mellan olika socknar i gränstrakterna av Uppland och Västmanland. De bodde bland annat vid Mosta i Simtuna och vid Mälby Boställe i Västerfärnebo innan de slog sig ner som torpare vid Ekeborg i Frösthult församling runt 1910-talet .
Livet på torpet var inte utan sorger. Av parets sju barn dog två söner, Karl Harald (1905) och Fride August (1914), som spädbarn. År 1915 lämnade familjen Frösthult och flyttade till Vårfrukyrka.
Hustrun Elin Elisabet avled 1928 vid Lövsättra, Vallentuna. Tre år senare, den 24 oktober 1931, gifte Karl Hjalmar om sig med Signe Elisabet Jansson. Vid det laget, eller strax därefter, etablerade han sig i Stockholm.
Vid folkräkningen 1940 bodde Karl Hjalmar och Signe på adressen Morkullan 4 i Engelbrekts församling på Östermalm. Han titulerades senare som grovarbetare. År 1950 bodde paret på Birger Jarlsgatan 102 B. Karl Hjalmar levde där fram till sin död 1959. Hans hustru Signe levde som änka i Stockholm fram till 1973.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Skogs-Tibble (C) C:5 (1876-1888) Bild 18 / sid 8 (AID: v125810.b18.s8, NAD: SE/ULA/11346)
The post Karl Hjalmar Erlandsson (1878–1959) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Hello everyone, We are approaching the end of the year, and I hope you have found some of the recent updates interesting. 🙂 Current Project This has grown into a very extensive project, which is really fun. My total family tree has now well surpassed 33,000 individuals. It is even more fun to have come...
The post How can you contribute? | Genealogy Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>We are approaching the end of the year, and I hope you have found some of the recent updates interesting.
This has grown into a very extensive project, which is really fun. My total family tree has now well surpassed 33,000 individuals. It is even more fun to have come into contact with so many relatives—both close and distant. A highlight was meeting relatives in the USA during a visit to San Francisco a few years ago. Even though I don’t update this group very often, the research is growing continuously. The focus shifts to our specific common ancestors and relatives every now and then.
A question that pops up sometimes is: how can others contribute? There are four areas where your help is worth its weight in gold.
It is wonderful to be able to read, but also archive, as many stories as possible regarding our family. If you have stories you want to share, please don’t hesitate to send them to me. At the same time, please specify how they may be shared so that I can mark the confidentiality level of the information [Open, Close Family, Closed].
Do you have memories or information about our ancestors who can no longer speak for themselves? Please write them down and share. I would love to save any type of information in the family archive.
One of the hardest things is getting hold of photos while also being able to identify the people in them. I will more than happily accept digital copies of photos of our ancestors and our shared family. Preferably with information about who is in the pictures. If you would like a picture of yourself in the family tree, it is of course fine to send over a portrait photo, and I will add it.
Unfortunately, this is not a cheap hobby. My main source, Arkiv Digital, costs 2095 SEK per year. On top of that, there are a number of other services such as MyHeritage. Additionally, there are costs to maintain the website and to use the AI tool Gemini to smoothly generate the posts I share with you. So, if you want to contribute financially (both big and small) to the genealogy research, it is of course very much appreciated. This can be done in two ways (I will send the necessary details, so please get in touch if you wish to contribute):
Please mark the payment ”Genealogy” and your name, so I can set the money aside correctly in a genealogy account. I will also look into the possibility of setting up a ”Genealogy Sponsors” page on the website.
Extra: Send a Christmas card to my daughter There is a person here at home who thinks it is really sad that she never receives mail. So, if you—or even better, your children—would like to send a Christmas card to our 8-year-old daughter, she would be really happy.
If you wish to contribute in any way, please get in touch with me and we will sort out the practicalities. You can do this either by leaving a comment below or filling in the contact form.
The post How can you contribute? | Genealogy Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors mor, Elna Amalia Sylvia Bergman, föddes den 3 mars 1904 i Fredriksborg, Trosa stadsförsamling. Hon var enda dottern till snickaren och fiskaren Carl Albert Bergman och hans hustru Augusta Amalia Lundkvist. Elna levde ett strävsamt liv som statarhustru och arrendatorska i Trosa-trakten. Hon gifte sig 1925 med Sven August Erland Johansson och tillsammans...
The post Elna Amalia Sylvia Bergman (1904–1954) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors mor, Elna Amalia Sylvia Bergman, föddes den 3 mars 1904 i Fredriksborg, Trosa stadsförsamling. Hon var enda dottern till snickaren och fiskaren Carl Albert Bergman och hans hustru Augusta Amalia Lundkvist. Elna levde ett strävsamt liv som statarhustru och arrendatorska i Trosa-trakten.
Hon gifte sig 1925 med Sven August Erland Johansson och tillsammans fick de en mycket stor barnskara. Livet präglades dock av stora prövningar då flera av barnen, däribland två tvillingpar, dog vid födseln eller i späd ålder. Elna avled den 25 oktober 1954 i Fridhem, Lästringe, endast 50 år gammal.
Elna föddes 1904 i Fredriksborg i Trosa stad. Hennes far, Carl Albert, var före detta soldat från Mörkö som vid tiden för Elnas födelse arbetade som byggnadssnickare och senare fiskare. Familjen flyttade runt en del under Elnas barndom; från Fredriksborg bar det av till Stensund i Trosa landsförsamling, vidare till Larslund och Fredrikslund inne i staden, för att slutligen landa vid Tureholm (Näset) omkring 1914.
Elna växte upp med tre yngre bröder. Som ung kvinna gav hon sig ut för att tjäna som piga. Hon arbetade bland annat vid Långbro (1920–1922) och senare som tjänarinna vid Lagnö under Tureholm. Det var i dessa trakter hon träffade drängen Sven August Erland Johansson.
Den 31 oktober 1925 vigdes Elna med Sven August Erland Johansson i Trosa landsförsamling. Paret bosatte sig inledningsvis vid Johannisdal i Vagnhärad. Med i boet fanns Elnas son Arne, född 1922, och snart utökades familjen med sonen Ingvar. Familjen flyttade i slutet av 1920-talet till Lembodalen under Tureholm och därefter till Hagstugan på Lagnö, där de blev kvar i över ett decennium.
Livet vid Hagstugan var fyllt av både liv och död. Elna födde många barn, men familjen drabbades av upprepade sorger. År 1929 föddes tvillingar där den ena gossen var dödfödd. Samma tragedi upprepades 1934 då Elna återigen födde tvillingar; en dödfödd gosse och sonen Sven Åke Erland som avled knappt en månad gammal. Även döttrarna Elsie (död 1928) och Astrid (död 1942) rycktes bort tidigt.
År 1942 lämnade familjen Trosa-Vagnhärad för att arrendera gården Stora Brink i Lästringe. Här föddes de yngsta döttrarna. Fem år senare, 1947, gick flytten till Svärdsbro i Sättersta socken, innan de 1953 återvände till Lästringe och bosatte sig på fastigheten Braken (Fridhem).
Elna avled på hösten 1954 vid Fridhem. Bouppteckningen visar en bild av ett hem med många barn; där fanns bland annat tre cyklar, en hushållsassistent, en symaskin och vapen för jakt (hagelgevär och studsare). Behållningen i boet var drygt 42 000 kronor, där fastigheten utgjorde det största värdet.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa stadsförsamling (D) CI:6 (1895-1923) Bild 380 / sid 30 (AID: v165190.b380.s30, NAD: SE/ULA/11578).
The post Elna Amalia Sylvia Bergman (1904–1954) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars far, Gustaf Svensson Åra, föddes den 15 maj 1806 vid Skärsjöhult i Älmeboda socken, Kronobergs län. Han var son till drängen Sven Eriksson och pigan Elin Persdotter. Gustaf lämnade tidigt Småland för Blekinge där han tjänstgjorde som båtsman under namnet Åra i över 20 år. Han gifte sig med Elsa Maria Svensdotter...
The post Gustaf Svensson Åra (1806-1873) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars far, Gustaf Svensson Åra, föddes den 15 maj 1806 vid Skärsjöhult i Älmeboda socken, Kronobergs län. Han var son till drängen Sven Eriksson och pigan Elin Persdotter. Gustaf lämnade tidigt Småland för Blekinge där han tjänstgjorde som båtsman under namnet Åra i över 20 år. Han gifte sig med Elsa Maria Svensdotter och paret fick två söner. Gustaf avled den 9 maj 1873 i Jämsunda, Tving socken, 66 år gammal.
Gustaf föddes våren 1806, bara tre månader efter att föräldrarna gift sig. Familjen bodde den första tiden i Skärsjöhult, men flyttade snart över länsgränsen till faderns föräldrahem i Erikstorp, Långasjö socken. Här bodde familjen hos farföräldrarna Erik Börjesson och Elin Håkansdotter i fyra år. Under denna tid utökades familjen med brodern Petr 1809.
Kring 1810–1811 gick flyttlasset vidare till Sibbahult Norregård i samma socken. Här föddes systern Maja Stina 1811. Familjelyckan blev dock kortvarig; fadern Sven avled i januari 1812, endast 38 år gammal, vilket lämnade modern Elin ensam med tre små barn.
Efter faderns död flyttade Gustaf med sin mor och bror tillbaka till Älmeboda socken. Systern Maja Stina följde inte med vid denna flytt och hennes vidare öde är i nuläget okänt. I Älmeboda inhystes den resterande familjen först vid Krusamåla Östergård och senare vid Brostugan under Skärsjöhult. Här fann modern kärleken på nytt och gifte om sig med Per Persson, som blev Gustafs styvfar.
Vid 17 års ålder, år 1823, lämnade Gustaf föräldrahemmet för att stå på egna ben. Han tog tjänst som dräng i Kvisingsbo i Älmeboda, vilket blev startskottet på en period av flyttar. Han sökte sig söderut mot Blekinge och arbetade som dräng i Ronneby och senare i Kararyd, Backaryd socken. Slutligen hamnade han i Tving socken där han tjänade som dräng i byarna Jämsunda, Gnetteryd och Ruan.
Den 26 oktober 1831 antogs Gustaf som ordinarie båtsman för Jämsunda rote i Tving. Han tilldelades båtsmansnamnet Åra (ibland skrivet som Sjöholm Åra) och fick numret 166 vid 1:a båtsmanskompaniet (senare 3:e).
Året därpå, den 5 april 1833, gifte han sig med den tio år äldre Elsa Maria Svensdotter. De bosatte sig inledningsvis på båtsmanstorpet i Bråstorp (nr 101) där sönerna Sven Erik och Karl Johan föddes. År 1838 flyttade familjen tillbaka till Jämsunda (nr 113). I rullorna från 1846 noteras Gustaf som ”sjövan”, vilket indikerar att han tjänstgjort till sjöss. Han fick avsked från tjänsten den 21 augusti 1854 vid en kassationsmönstring.
Hustrun Elsa Maria, som på slutet led av svag syn och hörsel, avled av lungsot våren 1856. Gustaf levde därefter som änkling i Jämsunda i nästan två decennier. Han avled den 9 maj 1873.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tving (K) FI:1 (1864-1894) Bild 1380 / sid 132 (AID: v97002a.b1380.s132, NAD: SE/LLA/13423)
The post Gustaf Svensson Åra (1806-1873) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors far, Sven August Erland Johansson, föddes den 4 oktober 1901 vid torpet Vreten i Trosa landsförsamling. Han var yngste sonen till statdrängen Karl Johan Jansson och hans hustru Charlotta Axelina Pettersson. Sven arbetade större delen av sitt liv inom jordbruket, först som dräng och grovarbetare och senare som arrendator på gårdar runt om...
The post Sven August Erland Johansson (1901–1985) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors far, Sven August Erland Johansson, föddes den 4 oktober 1901 vid torpet Vreten i Trosa landsförsamling. Han var yngste sonen till statdrängen Karl Johan Jansson och hans hustru Charlotta Axelina Pettersson. Sven arbetade större delen av sitt liv inom jordbruket, först som dräng och grovarbetare och senare som arrendator på gårdar runt om i Södermanland, bland annat i Trosa-Vagnhärad, Lästringe och Sättersta.
Han gifte sig första gången 1925 med Elna Amalia Sylvia Bergman från Trosa stad och paret fick en stor barnskara, där flera dock gick bort i tidig ålder. Efter att ha blivit änkling gifte han om sig 1957 med Ida Alisa Pulkka från Finland. Sven avled den 26 juli 1985 i Nyköpings Alla Helgona församling, 83 år gammal.
Sven föddes hösten 1901 på torpet Vreten under Tureholm. Hans start i livet präglades tidigt av sorg. När Sven bara var tre år gammal, i juni 1905, avled hans mor Charlotta Axelina, endast 32 år gammal. Fadern Karl Johan stod ensam kvar med fyra barn. Familjen bodde vid denna tid vid Näsebacken.
Fadern gifte om sig 1908 med hushållerskan Karolina Vilhelmina Lundgren, och familjen flyttade in till Trosa stadsförsamling, till Ömanstorp i 2:a kvarteret. Här växte Sven upp i en stor, sammansatt familj bestående av sina helsyskon, styvsyskon och senare halvsyskon.
Som 14-åring konfirmerades Sven i Trosa stadsförsamling 1914. Några år senare, sommaren 1918, provade den 16-årige Sven sina vingar genom att flytta till Gamla Stan i Stockholm (Storkyrkoförsamlingen) där han arbetade några månader, innan han återvände till hembygden. Han gjorde sin värnplikt med inskrivningsnummer 333-43-21 med start 1922.
Den 31 oktober 1925 vigdes Sven med tjänarinnan Elna Amalia Sylvia Bergman. De inledde sitt gemensamma liv vid Johannisdal i Vagnhärad där Sven arbetade. Familjen, som även inkluderade Elnas son Arne sedan tidigare, växte snabbt. Under åren som följde flyttade familjen ofta då Sven tog olika anställningar och arrenden. Från Johannisdal gick flytten vidare till Lembodalen under Tureholm i slutet av 1920-talet.
Under 1930-talet var familjen bosatt vid Hagstugan på Lagnö där de bodde i över ett decennium. Det var en tid prövad av sorg då familjen drabbades av stor barnadödlighet; bland annat avled två tvillingpar i samband med födseln eller strax därefter. År 1942 bröt familjen upp från Trosa-Vagnhärad och flyttade till Stora Brink i Lästringe där Sven blev arrendator. De yngsta barnen föddes här. Fem år senare, 1947, gick flyttlasset till Sättersta och gården Svärdsbro 1:1, innan de 1953 återvände till Lästringe för att bosätta sig på fastigheten Braken (Fridhem).
Elna avled hastigt den 25 oktober 1954 vid Fridhem, endast 50 år gammal. Bouppteckningen visar att Sven vid denna tid ägde diverse jaktvapen och hade fordringar på sönerna, men också skulder på fastigheten. Tre år senare, 1957, gifte Sven om sig med Ida Alisa Pulkka. Paret flyttade senare in till Nyköping, där de bodde på Repslagaregatan och senare Brandkärrsvägen.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa-Vagnhärad (D) DI:1 (1926-1928) Bild 320 / sid 26 (AID: v165204.b320.s26, NAD: SE/ULA/12239).
The post Sven August Erland Johansson (1901–1985) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors mor, Hilma Christina Erlandsson, föddes den 24 juli 1880 vid Rotbo i Gryta församling (C). Hon var det andra barnet till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin. Hilma kom tidigt att arbeta som piga på flera gårdar i Uppland. Trots att hon födde tre utomäktenskapliga barn gifte hon...
The post Hilma Christina Erlandsson (1880-1961) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors mor, Hilma Christina Erlandsson, föddes den 24 juli 1880 vid Rotbo i Gryta församling (C). Hon var det andra barnet till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin. Hilma kom tidigt att arbeta som piga på flera gårdar i Uppland. Trots att hon födde tre utomäktenskapliga barn gifte hon sig 1906 med änklingen och smeden Lars Erik Reinhold Juhlin och paret bosatte sig i Enköping där de fick ytterligare sju barn. Efter att ha blivit änka 1938 arbetade Hilma som städerska och blev med tiden känd för sitt engagemang i Frälsningsarmén och för sin sällskapssköldpadda Jakob. Hilma avled den 5 december 1961 i Enköping, 81 år gammal.
Hilma föddes 1880 vid Rotbo i Gryta församling där hennes far, Olof Johan Erlandsson, arbetade som statdräng. Hon växte upp i en stor syskonskara som dessutom inkluderade hennes mor Johanna Christinas två äldsta söner från tiden innan äktenskapet med Olof Johan.
Familjen Erlandsson flyttade ofta i Uppland då fadern sökte nya tjänster. Hilma bodde på Rotbo fram till november 1881, då familjen flyttade till Fiskartorp i Holm. Redan året därpå, i oktober 1882, flyttade familjen vidare till Bjelkesta i Giresta socken, som blev hennes hem under större delen av barndomen. I november 1888 flyttade familjen till Hammarsgård i Husby-Sjutolft.
År 1893, vid 13 års ålder, lämnade Hilma sitt föräldrahem på Hammarsgård. Hon flyttade till torpet Ella i samma församling för att tjäna som först fosterflicka och sedan piga hos torparen Carl Erik Carlsson. Hennes karriär som piga fortsatte därefter på flera platser i Uppland, inklusive Stora Tyckbo (Altuna), Grimle (Vittinge) och Wiggby (Husby-Sjutolft).
Under åren 1897 till 1905 födde Hilma tre utomäktenskapliga barn medan hon arbetade som piga i Vittinge, Litslena och Sparrsätra. Det första barnet, en dotter född i Grimle 1897, avled vid födseln. De två barn som överlevde var dottern Agnes Elisabet (född 1900) och sonen Sven Anton (född 1905).
Den 25 juni 1906 vigdes Hilma med änklingen och smeden Lars Erik Reinhold Juhlin (född 1867) från Simtuna. De bosatte sig i Siggesta, Simtuna församling. Hilma tog nu över ansvaret för Lars Eriks tre barn från ett tidigare äktenskap. Paret fick ytterligare sju barn tillsammans, födda mellan 1906 och 1924. Endast ett av dessa barn, Knut Åke (född 1914), dog i späd ålder. Familjen flyttade kort därefter till Enköping, där de bosatte sig i flera olika kvarter.
Lars Erik Reinhold Juhlin avled i Enköping den 1 maj 1938. Hilma blev ensam kvar och försörjde sig som städerska. Hon var aktiv i det lokala föreningslivet genom Frälsningsarmén och fick en ovanlig ny livskamrat: sköldpaddan Jakob. Jakob, som enligt släktsägnen fick en klumpfot efter att ha klämts under resan till Sverige, var ett kärt inslag i hushållet och Hilma är ihågkommen av många släktingar just för sin kärlek till honom. Hilma avled den 5 december 1961 på Bergsgatan i Enköping.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Gryta (C) C:5 (1862-1893) Bild 42 (AID: v124551.b42, NAD: SE/ULA/10336)
The post Hilma Christina Erlandsson (1880-1961) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors moster, Ottilia Sofia Erlandsson, föddes den 11 januari 1885 vid Bjelkesta i Giresta församling (C). Hon var dotter till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin, och den femte i en stor syskonskara. Ottilia gifte sig 1905 med statdrängen och senare lägenhetsägaren David Teodor Johansson och paret flyttade till...
The post Ottilia Sofia Erlandsson (1885–1960) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors moster, Ottilia Sofia Erlandsson, föddes den 11 januari 1885 vid Bjelkesta i Giresta församling (C). Hon var dotter till statdrängen Olof Johan Erlandsson och hans hustru Johanna Christina Ahlin, och den femte i en stor syskonskara. Ottilia gifte sig 1905 med statdrängen och senare lägenhetsägaren David Teodor Johansson och paret flyttade till Fröslunda, där de bosatte sig på gården Kvek. Ottilia och David fick tillsammans elva barn. Ottilia Sofia Johansson avled i Fröslunda den 1 november 1960, 75 år gammal.
Ottilia Sofia föddes 1885 på Bjelkesta i Giresta socken. Hennes far, Olof Johan Erlandsson, var statdräng och familjen flyttade ofta i Uppland i jakt på arbete. När Ottilia föddes bodde familjen i Bjelkesta, men flyttade 1888 till Hammarsgård i Husby-Sjutolft.
Ottilia växte upp i en stor familj. Hon var dotter nummer tre i raden av nio syskon som föddes inom föräldrarnas äktenskap. Efter att ha lämnat föräldrahemmet arbetade Ottilia som piga på olika gårdar i trakten norr om Enköping. Under slutet av 1890-talet och början av 1900-talet tjänstgjorde hon bland annat på Skillinge i Litslena församling och på Hallarby, där hon bodde fram till vigseln 1905.
Den 5 november 1905 gifte sig Ottilia Sofia med David Teodor Johansson (född 1881-12-30) från Skepperstads församling (F). Paret bosatte sig först i Nynäs i Vårfrukyrka församling, där deras första barn, dottern Astrid Elvira, föddes. Familjen flyttade kort därefter till Kvek i Fröslunda socken, där de skulle bo i många år och där David Teodor etablerade sig som jordbruksarbetare och lägenhetsägare.
Ottilia och David fick totalt elva barn mellan 1906 och 1931. År 1931 flyttade familjen från Kvek till Herrymningen i Nysätra församling, där de levde som hemägare. Dottern Ester Alice avled endast två år gammal 1932. David Teodor Johansson avled i Fröslunda den 17 september 1965. Ottilia Sofia avled dock redan den 1 november 1960 på Kvek i Fröslunda, 75 år gammal.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Giresta (C) C:6 (1862-1894) Bild 39 (AID: v124519.b39, NAD: SE/ULA/10325)
The post Ottilia Sofia Erlandsson (1885–1960) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars brorsdotter, Camilla Christina Blomkvist, föddes den 6 juli 1975 på Lidingö. Hon var dotter till metallarbetaren Ove Ingemar Blomkvist och Inger Vera Christina Lindgren. Camilla växte upp på Lidingö och flyttade som vuxen till en egen bostad i samma kommun. Hennes liv fick ett tragiskt slut i Khao Lak, Thailand. Hon avled i...
The post Camilla Christina Blomkvist (1975–2004) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars brorsdotter, Camilla Christina Blomkvist, föddes den 6 juli 1975 på Lidingö. Hon var dotter till metallarbetaren Ove Ingemar Blomkvist och Inger Vera Christina Lindgren. Camilla växte upp på Lidingö och flyttade som vuxen till en egen bostad i samma kommun. Hennes liv fick ett tragiskt slut i Khao Lak, Thailand. Hon avled i tsunamin i Indiska oceanen den 26 december 2004 tillsammans med sina föräldrar. Hon blev 29 år gammal.
Camilla Christina Blomkvist nådde myndighetsålder 1993 och påbörjade sitt självständiga liv på Lidingö. Hon var bosatt i familjens hem på Pyrolavägen 26 under hela sin uppväxt, fram till åtminstone 1990. Vid Folkräkningen år 2000 hade Camilla flyttat hemifrån och etablerat sig i en egen bostad på Björnvägen 11 i Lidingö, där hon bodde som ogift kvinna. Hon var vid den tidpunkten folkbokförd på fastigheten Öland 2. Camilla avled vid 29 års ålder.
Camilla Christina Blomkvists liv fick ett tragiskt och abrupt slut den 26 december 2004, då hon omkom i den katastrofala tsunamin i Khao Lak, Thailand. Hon avled tillsammans med sina föräldrar, Ove och Inger Blomkvist, under en gemensam julsemester.
Tsunamin, utlöst av en massiv undervattensjordbävning utanför Sumatras kust, genererade enorma vågor som slog in mot Thailands kust. Khao Lak drabbades extremt hårt, och hela familjen Blomkvist är tre av de hundratals svenska medborgare som omkom i katastrofen. Deras bortgång som en hel familj i denna naturkatastrof är en sällsynt och smärtsam händelse som lämnade ett djupt och bestående sår i släktens minne.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa stadsförsamling (D) AIIa:4 (1935-1944) Bild 1790 / sid 161 (AID: v252416.b1790.s161, NAD: SE/ULA/11578)
The post Camilla Christina Blomkvist (1975–2004) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars bror, Ove Ingemar Blomkvist, föddes den 16 augusti 1944 i Trosa stadsförsamling och var son till metallarbetaren Harry Ingemar Blomkvist och Astrid Karolina Viktoria Eriksson. Ove växte upp i den sörmländska kuststaden Trosa, men flyttade som ung vuxen till Lidingö i Stockholms län, där han under många år etablerade sig och verkade som...
The post Ove Ingemar Blomkvist (1944–2004) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars bror, Ove Ingemar Blomkvist, föddes den 16 augusti 1944 i Trosa stadsförsamling och var son till metallarbetaren Harry Ingemar Blomkvist och Astrid Karolina Viktoria Eriksson. Ove växte upp i den sörmländska kuststaden Trosa, men flyttade som ung vuxen till Lidingö i Stockholms län, där han under många år etablerade sig och verkade som metallarbetare. Han gifte sig 1975 med Inger Vera Christina Lindgren och paret fick en dotter, Camilla. Familjens liv fick ett tragiskt slut i Khao Lak, Thailand, när Ove Ingemar, hans hustru och deras dotter Camilla Christina Blomkvist samtliga avled i den katastrofala tsunamin i Indiska oceanen den 26 december 2004, 60 år gammal.
Ove föddes 1944 vid kvarteret Strömkarlen i Trosa som det andra barnet i en syskonskara som så småningom skulle inkludera fem barn. Han tillbringade sin barndom och ungdom på familjens egnahem på Lundagatan 14, i fastigheten Näcken 7, en stabil plats i Trosa som präglades av hans fars arbete inom metallindustrin. En stor sorg drabbade familjen i mitten av 1950-talet då hans yngsta syster, Gun Elisabeth, avled endast ett år gammal. Redan som tonåring inledde Ove sin yrkesbana inom industrin; vid 16 års ålder noterades han i folkräkningen som plåtslageriarbetare i Trosa. Detta visar att han tidigt började arbeta med plåt och metall, en bransch han skulle förbli trogen i resten av sitt liv.
I mitten av 1970-talet tog Ove steget och flyttade från Trosa till Stockholmsområdet, närmare bestämt på Lidingö. Han fortsatte sitt arbete som metallarbetare och träffade där sin blivande hustru Inger Vera Christina Lindgren, född 1946 i Stockholm. Paret gifte sig den 22 augusti 1975. Bara en månad före bröllopet föddes deras enda barn, dottern Camilla Christina. Familjen bosatte sig i lägenhet på Pyrolavägen 26 på Lidingö, i fastigheten Fackelrosen 2, en adress som blev familjens hem under nästan tre decennier. Ove kombinerade sitt arbete inom metallindustrin med ett aktivt familjeliv på Lidingö under hela 1980- och 1990-talen.
Ove Ingemar Blomkvists liv fick ett tragiskt och abrupt slut i samband med den katastrofala tsunamin i Indiska oceanen. Han avled den 26 december 2004, 60 år gammal, i den thailändska semesterorten Khao Lak. Han befann sig där på julsemester tillsammans med sin hustru Inger och deras dotter Camilla.
Tsunamin orsakades av en av de kraftigaste undervattensjordbävningarna som någonsin registrerats, med magnitud 9,1–9,3, utanför Sumatras kust. Denna jordbävning genererade massiva vågor som spreds över hela Indiska oceanen och nådde Thailands kust några timmar senare. Khao Lak drabbades extremt hårt, då dess långgrunda och flacka kustlinje gjorde att vattenmassorna kunde tränga långt in i landet med förödande kraft och hastighet. Detta ledde till en enorm katastrof med över 227 000 dödsoffer totalt. Ove, Inger och Camilla Blomkvist är tre av de 543 svenska medborgare som omkom i tragedin. Att en hel gren av familjen rycktes bort samtidigt i en naturkatastrof är en sällsynt och smärtsam händelse som lämnade ett djupt och bestående sår i släktens minne.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa stadsförsamling (D) AIIa:4 (1935-1944) Bild 1790 / sid 161 (AID: v252416.b1790.s161, NAD: SE/ULA/11578)
The post Ove Ingemar Blomkvist (1944–2004) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars far, Harry Ingemar Blomkvist, föddes den 31 januari 1921 på Akademiska sjukhuset i Uppsala, men modern var bosatt i Vårfrukyrka församling. Han var son till Agnes Elisabet Erlandsson och växte upp i en stor familj med en styvfar och flera halvsyskon. Harry flyttade som ung vuxen in till Trosa stad där han etablerade...
The post Harry Ingemar Blomkvist (1921–1979) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars far, Harry Ingemar Blomkvist, föddes den 31 januari 1921 på Akademiska sjukhuset i Uppsala, men modern var bosatt i Vårfrukyrka församling. Han var son till Agnes Elisabet Erlandsson och växte upp i en stor familj med en styvfar och flera halvsyskon. Harry flyttade som ung vuxen in till Trosa stad där han etablerade sig som metallarbetare och svetsare. Han gifte sig 1942 med Astrid Karolina Viktoria Eriksson och paret fick fem barn tillsammans. Harry avled den 30 oktober 1979 i sin bostad på Lundagatan i Trosa, 58 år gammal.
Harry Ingemar föddes den 31 januari 1921 på Akademiska sjukhuset i Uppsala som utomäktenskaplig son till pigan Agnes Elisabet Erlandsson. Vid tiden för födseln var modern bosatt i Gånsta i Vårfrukyrka församling, och Harry noterades med ”fader okänd” i födelseboken. Redan i december samma år, när Harry var knappt ett år gammal, flyttade mor och son till Stora Järstena i Tillinge församling där Agnes fick tjänst som hushållerska. År 1923 gifte sig modern med Ernst Hildor Blomkvist, och Harry fick därmed en styvfar och upptogs i familjen med efternamnet Blomkvist. Familjen flyttade därefter till Södermanland och Trosa-Vagnhärad, där de bodde på platser som Stensund och Övermölna. Harry växte upp i en växande syskonskara med halvsystrarna Ellen, Sonja och Irma samt halvbrodern John Arne, i en miljö präglad av statarlivet och landsbygdens villkor.
I slutet av 1930-talet eller början av 1940-talet flyttade Harry hemifrån för att stå på egna ben och söka arbete inne i Trosa stad. Vid folkräkningen 1940 stod han skriven som ogift man och inneboende hos familjen Åberg i kvarteret Körsbärskällan i Gamla Staden. Han mönstrade 1941 vid Södermanlands inskrivningsområde och blev inskriven med värnpliktsnummer 95 43/1941. Hans civila yrke angavs vid mönstringen som metallslipare, vilket indikerar att han tidigt kom in på den yrkesbana inom industrin som han skulle följa livet ut. Han fullgjorde sin första tjänstgöring under våren 1942, men blev senare frikallad från värnplikten 1944. Det var också under denna tid som han träffade sin blivande hustru Astrid Karolina Viktoria Eriksson från Mörkö.
Harry och Astrid gifte sig den 21 mars 1942 och bosatte sig gemensamt i kvarteret Strömkarlen i Trosa. Familjen växte snabbt under 1940-talet med sönerna Åke, Ove och Kent samt dottern Maud, medan Harry försörjde familjen som fabriks- och metallarbetare. Runt 1950 flyttade familjen till fastigheten Näcken 7 (senare med adress Lundagatan 14), ett egnahem som Harry stod som ägare till vid sin bortgång. Familjen drabbades av en stor sorg i mitten av 1950-talet då deras yngsta dotter Gun Elisabeth avled endast ett år gammal. Harry arbetade under sina senare år som svetsare och var känd i trakten som en händig yrkesman med intresse för jakt och fiske. Äktenskapet med Astrid upplöstes genom skilsmässa den 29 augusti 1974, och Harry bodde därefter ensam kvar i Trosa fram till sin död den 30 oktober 1979.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:7 (1895-1925) Bild 190 / sid 13 (AID: v165448.b190.s13, NAD: SE/ULA/11667)
The post Harry Ingemar Blomkvist (1921–1979) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmor, Agnes Elisabet Erlandsson, föddes den 13 juli 1900 i Husby-Sjutolfts församling, som dotter till pigan Hilma Christina Erlandsson. Agnes växte upp under rörliga omständigheter och flyttade ofta med sin mor i Uppsalatrakten under sina första år. År 1923 gifte hon sig med Ernst Hildor Blomkvist och paret etablerade sitt gemensamma hem i...
The post Agnes Elisabet Erlandsson (1900–1990) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmor, Agnes Elisabet Erlandsson, föddes den 13 juli 1900 i Husby-Sjutolfts församling, som dotter till pigan Hilma Christina Erlandsson. Agnes växte upp under rörliga omständigheter och flyttade ofta med sin mor i Uppsalatrakten under sina första år. År 1923 gifte hon sig med Ernst Hildor Blomkvist och paret etablerade sitt gemensamma hem i Trosa-Vagnhärad.
Paret Blomkvist bosatte sig i Mölna-området i Vagnhärad, där de levde under många år och fick fyra barn. Äktenskapet upplöstes genom skilsmässa 1955, varefter Agnes bodde kvar i trakten. Hon arbetade som vårdbiträde under sin senare livstid. Agnes avled på Vårdcentralen i Trosa-Vagnhärad den 11 augusti 1990, 90 år gammal.
Agnes Elisabet föddes den 13 juli 1900 i Hårby i Husby-Sjutolfts socken, som oäkta dotter till pigan Hilma Christina. Hennes mor var vid födseln piga i Lundby i Litslena församling, och vid folkräkningen 1900 bodde de tillsammans med flera andra pigor och drängar i ett stort hushåll på Lundby. Agnes flyttade tidigt med sin mor, bland annat till Sparrsätra församling 1902, där de bodde på gården Benala. Under den tiden föddes Agnes halvbror Sven Anton i januari 1905, och han avled tragiskt redan 1907. Innan flytten till Simtuna hade Hilma också haft en dödfödd dotter i Vittinge 1897, vilket bidrog till moderns komplicerade liv. Hilma Christina gifte sig i Simtuna i maj 1906 med smeden Lars Erik Reinhold Juhlin.
Giftermålet ledde till bildandet av en mycket stor och komplex familj av halvsyskon. Från Simtuna flyttade den nya familjen till Enköpingstrakten, där Agnes kom att bo i kvarter som Östra Roten och Kryddgårdsroten. Hennes styvfar Lars Erik Reinhold Juhlin var smed och försörjde familjen genom sitt arbete. De flyttade ofta inom Enköpings stad, vilket framgår av församlingsböckerna under 1910- och 1920-talen. Agnes växte upp med en ström av halvsyskon som Gunhild Kristina, Maria Margareta, och Lars Hilmer. Vid sin konfirmation 1914 var hon bosatt i Enköping. Agnes betraktades formellt som en del av styvfaderns hushåll fram till dess att hon flyttade ut för att etablera sitt eget vuxenliv.
Agnes påbörjade sitt självständiga liv som 20-åring under det tidiga 1920-talet. Hon fick sin första son, Harry Ingemar, den 31 januari 1921 i Gånsta i Vårfrukyrka församling. Födseln skedde på Akademiska sjukhuset i Uppsala, även om Agnes då var piga och bosatt i Vårfrukyrka vid tidpunkten. Harry noterades i födelseboken som oäkta barn med okänd fader. Agnes var vid tidpunkten för flytten till Tillinge registrerad som hushållerska med sonen i hushållet. Redan i december 1921 flyttade Agnes till Stora Järstena i Tillinge församling, där hon försörjde sig som hushållerska. Agnes bodde kvar på Stora Järstena fram till maj 1925, vilket innebar att de flesta av hennes första vuxna år tillbringades här. Det var under denna tid i Tillinge som hon mötte Ernst Hildor Blomkvist, och paret planerade sitt giftermål 1923.
Agnes Elisabet och Ernst Hildor Blomkvist gifte sig den 26 juni 1923. Paret flyttade strax därefter till Södermanlands län och etablerade sig i Trosa-Vagnhärad. De bosatte sig initialt på fastigheten Övermölna 2:12, med adressen Övermölna Blombacka, där de levde under många år. Makarna bodde på denna adress under alla folkräkningar från 1940 till 1950. Agnes och Ernst fick fyra barn tillsammans i äktenskapet.
Äktenskapet upplöstes genom skilsmässa den 21 juli 1955, vilket markerade slutet på deras 32 år långa äktenskap. Agnes visade stor stabilitet genom att bo kvar i Vagnhäradstrakten som frånskild kvinna efter separationen. Hon började arbeta som vårdbiträde omkring 1960 och var yrkesverksam i kommunens tjänst under resten av 1960- och 1970-talen. Under sin ålderdom bodde hon på olika kommunala adresser, såsom Biblioteksvägen 1c och senare på Häradsgården. Hennes adress vid Folkräkningen 1985 var just Häradsgården, knuten till fastigheten Fagerhult 2:11. Agnes avled på Vårdcentralen i Trosa-Vagnhärad den 11 augusti 1990. Hennes bouppteckning nämnde tre efterlevande döttrar samt barn till hennes två avlidna söner.
Förstabilden är från Riksarkivet: Statistiska Centralbyrån (SCB) – samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/1275 (1900), bildid: A0030517_00052
The post Agnes Elisabet Erlandsson (1900–1990) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Karl Tore Karlsson, föddes den 24 augusti 1897 vid gården Krymla i Vagnhärads socken. Han var det yngsta, sjunde barnet till brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Karl Tore Karlsson arbetade initialt som dräng och träarbetare. Han etablerade sig senare som verkmästare och var under många år bosatt...
The post Karl Tore Karlsson (1897–1981) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Karl Tore Karlsson, föddes den 24 augusti 1897 vid gården Krymla i Vagnhärads socken. Han var det yngsta, sjunde barnet till brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom.
Karl Tore Karlsson arbetade initialt som dräng och träarbetare. Han etablerade sig senare som verkmästare och var under många år bosatt i Avesta. Han flyttade på äldre dar till Täby utanför Stockholm.
Han gifte sig den 27 december 1920 med Hildur Ingeborg Eriksson (1899–1985) från Hällefors. Paret fick en dotter. Karl Tore var gift fram till sin död den 6 november 1981 i Täby, 84 år gammal.
Karl Tore föddes den 24 augusti 1897 vid gården Krymbla under Tureholm i Vagnhärads socken. Han var det sista barnet till Karl Johan Jansson och Emma Ulrika Blom.
Han växte upp på Krymla tillsammans med sina sex äldre bröder tills familjen i november 1911 flyttade till fastigheten Albro i Trosa landsförsamling. I husförhörslängderna noteras Karl Tore som dräng och senare som jordbruksarbetare. Han flyttade under denna period några gånger mellan Trosa landsförsamling och Vagnhärad. År 1914 flyttade han från Trosa land till Vagnhärad, men återvände senare samma år till Albro där han bodde fram till flytten till Avesta i samband med sitt giftermål.
Karl Tore Karlsson och Hildur Ingeborg Eriksson gifte sig den 27 december 1920. Paret etablerade sig i Avesta, där Karl Tore noterades som Träarbetare och senare som Verkmästare vid en fastighet som i folkräkningen 1940 hette Almen 12.
I Avesta föddes parets enda barn, dottern Ethel Florence Gertrud (1923). Familjen bodde i Avesta i Kopparbergs län fram till cirka 1960.
Kring 1960 flyttade familjen till Eskadervägen 38 i Täby utanför Stockholm, där Karl Tore fortsatte att bo fram till sin död. Han avled den 6 november 1981, och hustrun Hildur Ingeborg avled som änka på Täby sjukhus 1985.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:7 (1895-1925) Bild 190 / sid 13 (AID: v165448.b190.s13, NAD: SE/ULA/11667)
The post Karl Tore Karlsson (1897–1981) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Carl Alfred Carlsson, föddes den 30 januari 1896 vid gården Daggunga i Vagnhärads socken. Han var det sjätte av sju barn till brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Carl Alfred Carlsson var jordbruksarbetare och tituleras även tillsyningsman under de tidiga åren, men etablerade sig senare som hemmansägare i...
The post Carl Alfred Carlsson (1896–1990) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Carl Alfred Carlsson, föddes den 30 januari 1896 vid gården Daggunga i Vagnhärads socken. Han var det sjätte av sju barn till brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom.
Carl Alfred Carlsson var jordbruksarbetare och tituleras även tillsyningsman under de tidiga åren, men etablerade sig senare som hemmansägare i Ingarö. Han levde större delen av sitt vuxna liv på Ingarö, bland annat på fastigheten Evlinge 1:2.
Han gifte sig den 12 september 1914 med Alice Matilda Löfstrand (1895–1968) från Västerljung. Paret fick fyra söner. Carl Alfred blev änkling 1968 och avled den 2 oktober 1990 i Ingarö, 94 år gammal.
Carl Alfred föddes den 30 januari 1896 vid gården Daggunga i Vagnhärads socken. Han var det sjätte av sju barn till brukaren Karl Johan Jansson och Emma Ulrika Blom.
Vid födseln bodde familjen på Daggunga, där fadern försörjde dem som brukare. Kring sekelskiftet, cirka 1900, flyttade familjen vidare till gården Krymbla under Tureholm, som skulle bli Carl Alfreds hem under större delen av hans ungdom.
Carl Alfred växte upp tillsammans med sina sex syskon. I november 1911 flyttade han med sina föräldrar och bröder från Krymla i Vagnhärad till Albro (Alby) i Trosa landsförsamling. I husförhörslängderna från denna period noteras Carl Alfred som dräng och senare som jordbruksarbetare. Han bodde hemma hos föräldrarna på Albro fram till 1914. I april samma år flyttade han till en backstuga på Albro innan han i september samma år flyttade till Västerljung i samband med sitt giftermål.
Carl Alfred Carlsson och Alice Matilda Löfstrand gifte sig den 12 september 1914 i Västerljung. Paret flyttade initialt till Alice Matildas familj på Hillsta Mellangård i Västerljung, där Carl Alfred var registrerad som jordbruksarbetare och senare som hemmansägare/arrendator.
Under åren i Västerljung föddes deras tre första söner: Karl Arne (1914), Karl Lennart (1915) och Karl Rune (1921).
I september 1923 flyttade familjen till Ingarö. Deras fjärde son, Karl Birger, föddes på Ingarö samma år. Familjen bytte bostad på Ingarö flera gånger mellan 1923 och 1937 (Venderby, Beatedal, Söby, Lustigkulla) innan de permanent bosatte sig på fastigheten Evlinge 1:2 där Carl Alfred var ägare och tituleras hemmansägare.
Alice Matilda avled på Evlinge den 4 februari 1968. Carl Alfred levde därefter som änkling och bodde kvar på Evlinge till cirka 1982 då han flyttade till Trallbanevägen 5 i Gustavsberg. Han avled den 2 oktober 1990.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:7 (1895-1925) Bild 110 / sid 5 (AID: v165448.b110.s5, NAD: SE/ULA/11667)
The post Carl Alfred Carlsson (1896–1990) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Karl Hugo Karlsson, föddes den 11 augusti 1893 vid torpet Norrhagen i Vagnhärads socken. Han var den femte sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Karl Hugo var en mångsidig man som under sitt liv arbetade som järnvägsarbetare och kalkbruksarbetare, men etablerade sig senare...
The post Karl Hugo Karlsson (1893–1976) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Karl Hugo Karlsson, föddes den 11 augusti 1893 vid torpet Norrhagen i Vagnhärads socken. Han var den femte sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Karl Hugo var en mångsidig man som under sitt liv arbetade som järnvägsarbetare och kalkbruksarbetare, men etablerade sig senare som pälsdjursuppfödare i Vagnhärad. Han levde större delen av sitt liv i trakten, bland annat på fastigheten Högbo (Mölna).
Han gifte sig den 28 november 1914 med Augusta Katarina Andersson (1892–1974) från Vagnhärad. Paret fick två söner. Karl Hugo var även engagerad i det lokala föreningslivet som suppleant i Vagnhärads skytteförening och gruppchef i hemvärnet. Karl Hugo blev änkling 1974 och avled den 23 september 1976 i Trosa stadsförsamling, 83 år gammal.
Inom släkten berättas det att Hugo kan ha varit förebilden till karaktären ”Rävfarmarn” i Sven Delblancs kända romansvit om Hedebyborna. Denna koppling har stark trovärdighet då Karl Hugo var just pälsdjursuppfödare i Vagnhärad under 1940-talet, boendes på gården Högbo (Mölna). Sven Delblanc växte upp på gården Mölna Övre i samma område, vilket gjorde de två familjerna till grannar under Delblancs barndom. Detta stämmer överens med den släkthistoria som berättas – att Sven Delblanc som barn var en återkommande besökare hos Hugo och hans familj.
Karl Hugo föddes den 11 augusti 1893 vid torpet Norrhagen under Åby i Vagnhärads socken. Han var det femte av sju barn till statdrängen Karl Johan Jansson och Emma Ulrika Blom.
De första åren bodde familjen kvar i Norrhagen, där fadern försörjde dem som statdräng och torpare. I november 1895 flyttade familjen till gården Daggunga, där fadern nu noterades som brukare. Kring sekelskiftet, cirka 1900, flyttade familjen vidare till gården Krymbla under Tureholm, som skulle bli Karl Hugos hem under större delen av hans ungdom.
På Krymla växte Karl Hugo upp tillsammans med sina sex bröder. Vid ungefär 18 års ålder, i november 1911, flyttade han med sina föräldrar och bröder från Vagnhärad till Albro i Trosa landsförsamling. I husförhörslängderna från denna period börjar Karl Hugo noteras som jordbruksarbetare. Han bodde hemma hos föräldrarna på Albro fram till 1914. I april samma år flyttade han till en backstuga på Albro och uppges då vara järnvägsarbetare (jv-arb). I november 1914 gifte han sig.
Karl Hugo Karlsson och Augusta Katarina Andersson gifte sig den 28 november 1914 i Trosa landsförsamling. Paret etablerade sitt första gemensamma hem i en backstuga på fastigheten Albro, där Karl Hugo inledningsvis var registrerad som järnvägsarbetare. Detta boende låg i samma område som Karl Hugos föräldrar, Karl Johan Jansson och Emma Ulrika Blom, som bodde vid Albro sedan 1911. Runt 1916 flyttade de till fastigheten Albro 1:3 där Karl Hugo framöver tituleras kalkbruksarbetare vid det lokala kalkbruket.
Under sina år på Albro fick paret två söner: Karl Åke (född 1915) och Karl Gerhard (född 1922). Hugo tog Karl Gerhard som sin son, även om det i släkthistorien har framförts att den biologiska fadern var en annan man på bygden, eventuellt anställd vid Andervikens kalkbruk. Familjen bodde kvar på Albro under flera decennier och levde i nära anslutning till Hugos föräldrar.
I början av 1940-talet flyttade paret till gården Högbo (Mölna 2:11) i Vagnhärads socken, där Karl Hugo etablerade sig som pälsdjursuppfödare. Augusta Katarina avled på Högbo den 17 september 1974. Karl Hugo levde därefter som änkling i drygt två år och avled i september 1976.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:6 (1882-1894) Bild 67 / sid 63 (AID: v62753.b67.s63, NAD: SE/ULA/11667)
The post Karl Hugo Karlsson (1893–1976) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Johan Ivar Karlsson, föddes den 1 oktober 1885 vid Stora Husby i Vagnhärads socken. Han var den andra sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Johan Ivar arbetade under sitt liv som kalkbruksarbetare, brukare, arrendator och diversearbetare. Han levde större delen av sitt tidiga...
The post Johan Ivar Karlsson (1885–1978) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Johan Ivar Karlsson, föddes den 1 oktober 1885 vid Stora Husby i Vagnhärads socken. Han var den andra sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Johan Ivar arbetade under sitt liv som kalkbruksarbetare, brukare, arrendator och diversearbetare. Han levde större delen av sitt tidiga liv i Vagnhärad innan han på 1920-talet flyttade med sin familj till Ingarö i Stockholms skärgård.
Han gifte sig den 5 juni 1911 med Emma Karolina Olsson (1890–1967) från Bälinge och tillsammans fick de åtta barn. Familjen bodde på flera gårdar i Vagnhärad, däribland Krymla och Sandbrink, innan de 1923 flyttade till Grönskan på Ingarö. Senare bosatte de sig på Venderby (Evlinge) där de bodde i många år. Johan Ivar blev änkling 1967 och tillbringade sina sista år på Ängsviksgården på Ingarö, där han avled den 10 april 1978, 92 år gammal.
Johan Ivar föddes hösten 1885 på Stora Husby i Vagnhärad som det andra barnet i en syskonskara som skulle växa till sju bröder. Familjen flyttade runt i socknen under hans uppväxt; 1891 gick flyttlasset till torpet Norrhagen under Åby och 1895 vidare till Daggunga. Kring sekelskiftet 1900 bosatte sig familjen på gården Krymla (Krymbla) under Tureholm, där fadern var brukare. Johan Ivar började tidigt arbeta som dräng och tog tjänst vid Långnäs 1901. Under denna period i ungdomen (ca 1901–1903) är han inskriven i husförhörslängderna med efternamnet Johansson, ett patronymikon efter fadern Karl Johan, innan han senare återgick till Karlsson. Vid folkräkningen 1910 var han tillbaka på Krymla och arbetade då som kalkbruksarbetare.
Den 5 juni 1911 gifte sig Johan Ivar med Emma Karolina Olsson. De bosatte sig som nygifta en kort tid i Trosa stadsförsamling (”2:a kvarteret”) men återvände redan samma år till Vagnhärad där de arrenderade och brukade gården Krymla. Här föddes deras fem första barn.
År 1920 flyttade familjen till Sandbrink under Lövsta i Vagnhärad, där Johan Ivar stod som ägare. Efter några år bröt de upp från Södermanland och flyttade i november 1923 till Ingarö socken i Stockholms län. De bosatte sig först på Grönskan där Johan Ivar arbetade som jordbruksarbetare och senare byggmästare. Kring 1929 flyttade familjen vidare till Venderby (Evlinge) där de arrenderade mark. Här levde de under många år och familjen utökades med ytterligare barn. Johan Ivar och Emma Karolina fick totalt åtta barn tillsammans, varav dottern Svea tragiskt gick bort 1927, endast 10 år gammal.
Emma Karolina avled den 3 mars 1967, och Johan Ivar levde därefter som änkling i ytterligare elva år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:6 (1882-1894) Bild 27 / sid 23 (AID: v62753.b27.s23, NAD: SE/ULA/11667)
The post Johan Ivar Karlsson (1885–1978) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Karl Gunnar Karlsson, föddes den 23 december 1883 vid Stora Husby i Vagnhärads socken. Han var den äldsta sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Karl Gunnar lämnade landsbygden i ungdomen för att söka lyckan i Stockholm, där han arbetade inom flera olika yrken,...
The post Karl Gunnar Karlsson (1883–1972) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Karl Gunnar Karlsson, föddes den 23 december 1883 vid Stora Husby i Vagnhärads socken. Han var den äldsta sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Karl Gunnar lämnade landsbygden i ungdomen för att söka lyckan i Stockholm, där han arbetade inom flera olika yrken, bland annat som kypare, chaufför och tullpackhuskarl. Under en period i sin ungdom, då han arbetade som dräng i hembygden, använde han efternamnet Johansson.
Han gifte sig midsommarafton 1906 med Hilda Maria Dahlgren (1881–1962) från Mörkö och tillsammans fick de tre barn. Familjen bodde under många år på Södermalm i Stockholm innan de i slutet av 1920-talet flyttade till Huddinge. Karl Gunnar blev änkling 1962 och tillbringade sina sista år på Lidingö, där han avled den 11 mars 1972, 88 år gammal.
Karl Gunnar föddes strax före jul 1883 på Stora Husby i Vagnhärad som det första barnet i en syskonskara som skulle växa till sju bröder. Familjen flyttade runt en del i socknen under hans uppväxt; 1891 bar det av till torpet Norrhagen under Åby och 1895 vidare till Daggunga. Kring sekelskiftet 1900 bodde familjen på gården Krymla (Krymbla), men Karl Gunnar hade då redan börjat tjäna som dräng, bland annat i Trössla och Tomta. I samband med dessa anställningar runt sekelskiftet (ca 1899–1901) står han inskriven i kyrkböckerna med efternamnet Johansson, en patronymikon bildad av faderns förnamn Karl Johan, innan han senare återgick till Karlsson.
I början av 1900-talet, likt många andra unga män från landsbygden, sökte sig Karl Gunnar till Stockholm. Han flyttade in till Östermalm 1903 och bodde därefter på flera adresser i Gamla Stan (Storkyrkoförsamlingen) och på Södermalm (Katarina och Maria församlingar). Under denna tid arbetade han bland annat som snickare och tjänare innan han stadgade sig.
Den 24 juni 1906 gifte sig Karl Gunnar med Hilda Maria Dahlgren. De var då bosatta i Katarina församling på Södermalm. Familjen bodde på flera adresser på Södermalm under de kommande decennierna, bland annat på Götgatan, Folkungagatan och Bondegatan. Karl Gunnar försörjde familjen genom varierande arbeten; i kyrkböckerna titulerades han som kypare, chaufför och senare tullpackhuskarl.
I november 1929 lämnade familjen innerstaden och flyttade ut till Huddinge villastad, där de bosatte sig på fastigheten Stadsäga 298 (senare Nyängsvägen 15). Här bodde Karl Gunnar och Hilda Maria kvar i över trettio år. Hilda Maria avled i Huddinge den 19 mars 1962. Som änkling flyttade Karl Gunnar senare till Lidingö, där han bodde på Södra Kungsvägen fram till sin död.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:6 (1882-1894) Bild 17 / sid 13 (AID: v62753.b17.s13, NAD: SE/ULA/11667)
The post Karl Gunnar Karlsson (1883–1972) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Karl Gustaf Ejnar Karlsson, föddes den 2 maj 1889 vid Stora Husby i Vagnhärads socken. Han var den fjärde sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Karl Gustaf Ejnar var under sina tidiga vuxna år verksam som kalkstens- och grovarbetare, men kom senare att...
The post Karl Gustaf Ejnar Karlsson (1889–1949) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farbror, Karl Gustaf Ejnar Karlsson, föddes den 2 maj 1889 vid Stora Husby i Vagnhärads socken. Han var den fjärde sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Karl Gustaf Ejnar var under sina tidiga vuxna år verksam som kalkstens- och grovarbetare, men kom senare att arbeta som jordbruksarbetare och slutligen som fiskhandlare. Han rörde sig under hela sitt liv mellan landsbygden i Vagnhärad och den intilliggande Trosa stad.
Han gifte sig 1911 med Elsa Sofia Johansson (1892–1973) från Hölö och tillsammans fick de fyra söner, vilka senare tog efternamnet Kogner. Familjen bodde inledningsvis i Trosa stad, flyttade därefter till Augustendal i Vagnhärad där de bodde i nästan 20 år, för att slutligen återvända till Trosa stad 1938. Karl Gustaf Ejnar avled den 11 april 1949 i Trosa stadsförsamling, 59 år gammal.
Karl Gustaf Ejnar föddes våren 1889 på Stora Husby i Vagnhärad som en del av en stor syskonskara bestående av sju bröder. Familjens tillvaro präglades av flyttar mellan olika gårdar och torp inom socknen; 1891 flyttade de till torpet Norrhagen under Åby och 1895 vidare till Daggunga. Kring sekelskiftet 1900 bosatte sig familjen slutligen på gården Krymla (Krymbla) under Tureholm, där fadern var brukare. Karl Gustaf Ejnar bodde kvar i föräldrahemmet på Krymla fram till sitt giftermål 1911 och arbetade då som kalkstensarbetare, ett vanligt yrke i trakten vid denna tid.
Efter lysningar under september månad vigdes Karl Gustaf Ejnar den 5 november 1911 med Elsa Sofia Johansson, som då tjänade i Tomta. Paret bosatte sig strax därefter i Trosa stadsförsamling, inledningsvis i kvarteret Oskarsborg där de hyrde bostad. Under de första åren av äktenskapet flyttade den växande familjen mellan olika adresser i staden, såsom Eriksdal och fastigheter i ”fol 104”, medan Karl Gustaf Ejnar försörjde familjen som grovarbetare.
I oktober 1919 lämnade familjen stadslivet och flyttade tillbaka till landsbygden i Vagnhärad, närmare bestämt till Augustendal. Här kom de att bo kvar länge och Karl Gustaf Ejnar titulerades här som både jordbruksarbetare och lägenhetsägare. Familjen bodde på Augustendal fram till november 1938 då de återigen flyttade in till Trosa stad, denna gång till Gamla staden nr 70 (Körsbärskällan), där Karl Gustaf Ejnar var verksam som fiskhandlare fram till sin död.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:6 (1882-1894) Bild 45 / sid 41 (AID: v62753.b45.s41, NAD: SE/ULA/11667)
The post Karl Gustaf Ejnar Karlsson (1889–1949) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars far, Karl Sigfrid Karlsson, föddes den 6 oktober 1887 vid Stora Husby i Vagnhärads socken, en bygd som kom att förbli hans hem under nästan hela hans levnad. Han var den tredje sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Karl Sigfrid vigde sitt yrkesliv åt...
The post Karl Sigfrid Karlsson (1887–1958) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars far, Karl Sigfrid Karlsson, föddes den 6 oktober 1887 vid Stora Husby i Vagnhärads socken, en bygd som kom att förbli hans hem under nästan hela hans levnad. Han var den tredje sonen till statdrängen och senare brukaren Karl Johan Jansson och hans hustru Emma Ulrika Blom. Karl Sigfrid vigde sitt yrkesliv åt den lokala kalkindustrin, där han började som arbetare och genom sin erfarenhet senare avancerade till förman. Förutom en kortare period i ungdomen då han prövade lyckan i Stockholm, levde han hela sitt liv i trakten kring Trosa och Vagnhärad där han rotade sig djupt.
Han ingick äktenskap i början av 1911 med Hedvig Viktoria Elisabet Pettersson (1890–1947) och tillsammans kom de att bygga en stor familj bestående av fem barn. Familjen bodde under de första åren på flera olika adresser i Trosa stad men fann slutligen en mer varaktig bostad 1918 på Rosendal i Vagnhärad, där de kom att bo kvar under nästan tre decennier. Karl Sigfrid blev änkling hösten 1947 och levde därefter sina sista tio år som ensamstående innan han avled den 21 januari 1958 på Gunsbo i Trosa-Vagnhärad, 70 år gammal.
Karl Sigfrid föddes hösten 1887 på Stora Husby som det tredje barnet i en växande syskonskara som med tiden kom att bestå av hela sju bröder. Familjens boendesituation förändrades flera gånger under hans barndom; i november 1891 gick flyttlasset från födelseplatsen till torpet Norrhagen i Uppbrinken under Åby, och därefter vidare till Daggunga år 1895. Kring sekelskiftet 1900 bosatte sig familjen slutligen på gården Krymla (Krymbla) under Tureholm, där fadern Karl Johan etablerade sig som både brukare och arrendator.
Under en period i sena tonåren lämnade Karl Sigfrid hemsocknen för att söka arbete i huvudstaden, en resa många unga gjorde vid denna tid. I december 1905 flyttade han in till Storkyrkoförsamlingen i Gamla Stan i Stockholm, där han var skriven på adresserna vid Stora Nygatan och Västerlånggatan i kvarteret Cybele. Vistelsen i staden blev dock kortvarig då han återvände hem till föräldrarna i Krymla redan i augusti 1906, och vid folkräkningen 1910 var han återigen mantalsskriven där och hade då påbörjat sin livslånga yrkesbana som kalkbruksarbetare.
Efter lysningar i januari gifte sig Karl Sigfrid den 29 januari 1911 med Hedvig Viktoria Elisabet Pettersson, en torpardotter från Haga där hennes far gett sitt skriftliga medgivande till vigseln. Paret fick sin första dotter Sigrid våren 1911 medan de fortfarande bodde kvar som inhysta i Vagnhärad, men redan i november samma år bröt den unga familjen upp och flyttade in till Trosa stadsförsamling där de bosatte sig på Östermalm.
Den snabbt växande familjen flyttade under de kommande åren mellan flera olika adresser inom Trosa stad; de bodde på Nyhem från 1913 och i ”2:a kvarteret” från 1915, innan de återvände till en bostad på Östermalm år 1917. Karl Sigfrid försörjde sig under hela denna rörliga period som grovarbetare och kalkstensarbetare för att försörja hustrun och barnen. I oktober 1918 lämnade familjen staden för gott och flyttade till Rosendal (Alby) i Trosa landsförsamling, en plats där Karl Sigfrid med tiden avancerade till att bli kalkbruksförman.
Efter att ha bott nästan tre decennier på Rosendal flyttade paret 1946 till fastigheten N Huseby 2:3 vid Fredriksdal, men tiden där tillsammans blev inte långvarig. Hedvig Viktoria Elisabet avled året därpå, den 17 november 1947, vilket lämnade Karl Sigfrid ensam efter 36 års äktenskap. Redan dagen efter hustruns bortgång, den 18 november, flyttade Karl Sigfrid som änkling vidare till Gunsbo (N Huseby 2:27) där han kom att tillbringa sina sista tio år i livet.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:6 (1882-1894) Bild 37 / sid 33 (AID: v62753.b37.s33, NAD: SE/ULA/11667)
The post Karl Sigfrid Karlsson (1887–1958) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars farfars mor, Eva Justina Johansdotter Juhola, föddes den 26 november 1836 i Ruskila, Nackeby (Nakkila), Finland. Hon var dotter till torparen Johan Jacobsson Juhola och Anna Sophia Jacobsdotter. Eva Justina fick en dotter utom äktenskapet 1859 innan hon 1869 gifte sig med änklingen och skräddaren Johan Fredrik Ericsson Ahlfors (1838–?). Familjen bosatte sig...
The post Eva Justina Johansdotter Juhola (1836–1897) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars farfars mor, Eva Justina Johansdotter Juhola, föddes den 26 november 1836 i Ruskila, Nackeby (Nakkila), Finland. Hon var dotter till torparen Johan Jacobsson Juhola och Anna Sophia Jacobsdotter.
Eva Justina fick en dotter utom äktenskapet 1859 innan hon 1869 gifte sig med änklingen och skräddaren Johan Fredrik Ericsson Ahlfors (1838–?). Familjen bosatte sig i Rosnäs i Björneborgs landsförsamling, där de fick ytterligare fem barn. Eva Justina avled 1897 av lungsot (keuhkotauti), 60 år gammal.
Eva Justina föddes 1836 på torpet Ruskila i Nackeby och döptes dagen därpå, den 27 november. Hon var ett av åtminstone sju barn i familjen. År 1859, vid 22 års ålder, födde hon dottern Josefiina i Ruskila, som noterades som ”oäkta”. Hon bodde kvar i Nackeby (senast vid Mylläri) fram till sitt giftermål tio år senare.
Den 6 juni 1869 vigdes torpardottern Eva Justina från Mylläri i Nackeby med änklingen och skräddaren Johan Fredrik Ericsson Ahlfors. Johan Fredrik hade nyligen förlorat sin första hustru, Juliana Mattsdotter (d. 1868). Eva Justina tog med sig sin nioåriga dotter Josefiina in i boet.
Familjen flyttade omedelbart till Johan Fredriks hem i Rosnäs, Björneborgs landsförsamling. De bosatte sig där, och Eva Justina födde ytterligare fem barn, varav två avled i späd ålder. Hon avled i Rosnäs den 10 oktober 1897.
Förstabilden är från Suomen Sukuhistoriallinen Yhdistys: Pori Msrk (landsförsamling) syntyneet, 1856-1874, JK401 (SSHY)
The post Eva Justina Johansdotter Juhola (1836–1897) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns morfars farfar, Kalle Heikki Pekanpoika Ruuska (Karl Henrik), föddes den 9 juni 1864 i Liperi, Norra Karelen, Finland. Han var son till bonden Petter Ruuska och Elisabeth Räsänen. Han gifte sig 1885 med Anna Juhontytär Sallinen (1864–). Karl Henrik var bondeson (”Talollisen poika”) och levde hela sitt liv i Liperi-trakten. Han avled den 11...
The post Kalle Heikki Pekanpoika Ruuska (1864–1937) | Släktforskning Ruuska appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns morfars farfar, Kalle Heikki Pekanpoika Ruuska (Karl Henrik), föddes den 9 juni 1864 i Liperi, Norra Karelen, Finland. Han var son till bonden Petter Ruuska och Elisabeth Räsänen. Han gifte sig 1885 med Anna Juhontytär Sallinen (1864–).
Karl Henrik var bondeson (”Talollisen poika”) och levde hela sitt liv i Liperi-trakten. Han avled den 11 april 1937 i Pyhäselkä, 72 år gammal. Pyhäselkä var en del av Liperi fram till 1929, så han bodde sannolikt kvar i samma område hela sitt liv.
Karl Henrik föddes den 9 juni 1864 i Liperi och döptes den 15 juli. Hans föräldrar var bonden Petter Ruuska och Elisabeth Räsänen, som var 30 år vid hans födelse. Han var det femte barnet i en syskonskara på sju.
Den 6 december 1885 gifte sig Karl Henrik, då 21 år gammal, med den 21-åriga Anna Juhontytär Sallinen. I vigselnotisen titulerades han ”Talollisen poika” (bondeson) och hon ”Talollisen tytär” (bondedotter), båda från Liperi. De bosatte sig i Liperi och fick tillsammans åtta barn.
Förstabilden är från Suomen Sukuhistoriallinen Yhdistys: Liperi Syntyneet, 1850-1873, MKO1189-1199 (SSHY, Kuva 211)
The post Kalle Heikki Pekanpoika Ruuska (1864–1937) | Släktforskning Ruuska appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars farfar, Frans Heribert Ahlfors, föddes den 1 juni 1870 i Rosnäs, Björneborgs landsförsamling, Finland. Han var son till skräddaren Johan Fredrik Ericsson Ahlfors och hans andra hustru Eva Justina Johansdotter. Frans Heribert följde i sin fars fotspår och blev själv skräddare. Han gifte sig 1897 med Josefiina Söderman och de fick sex barn....
The post Frans Heribert Ahlfors (1870–1918) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Susanns farfars farfar, Frans Heribert Ahlfors, föddes den 1 juni 1870 i Rosnäs, Björneborgs landsförsamling, Finland. Han var son till skräddaren Johan Fredrik Ericsson Ahlfors och hans andra hustru Eva Justina Johansdotter. Frans Heribert följde i sin fars fotspår och blev själv skräddare. Han gifte sig 1897 med Josefiina Söderman och de fick sex barn.
Hans liv fick ett tragiskt slut under Finska inbördeskriget 1918. Han stred för Röda gardet, tillfångatogs och avled i fånglägret i Tavastehus 48 år gammal.
Frans Heribert föddes den 1 juni 1870 på Rosnäs i Björneborgs landsförsamling och döptes den 3 juni. Han var det första barnet i faderns andra äktenskap, men han hade flera äldre halvsyskon från sin fars första äktenskap med Juliana Mattsdotter (som avlidit 1868), samt en äldre halvsyster på sin mors sida. Många av hans äldre halvsyskon från faderns första äktenskap avled dock i späd ålder.
Frans Heribert arbetade som skräddare (räätäli) i Rosnäs. Den 5 december 1897 gifte han sig med Josefiina Söderman (1866-1946). Paret bosatte sig i Rosnäs, bland annat på Mattila och Mäki-Hokkonen, och fick sex barn tillsammans.
Deras familjeliv fick ett tragiskt slut i samband med Finska inbördeskriget 1918. Frans Heribert var medlem av Röda gardet (Punakaarti) och enligt Sotasurmat-databasen (Finska krigsdöda) tillfångatogs han den 1 maj 1918. Han avled drygt tre månader senare, den 21 augusti 1918, i fånglägret i Tavastehus.
Förstabilden är från Suomen Sukuhistoriallinen Yhdistys: Pori Msrk (landsförsamling) syntyneet, 1856-1874, JK401 (SSHY)
The post Frans Heribert Ahlfors (1870–1918) | Släktforskning Aavanen appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars farfars far, Erik Börjesson, föddes den 4 juni 1746. Hans exakta födelseplats och föräldrar är okända. Han levde sitt tidiga vuxna liv i Älmeboda socken och var gift med Elin Håkansdotter (f. 1744). Deras vigseldatum är okänt, men de fick sitt första kända barn 1773. Familjen flyttade från Älmeboda till Långasjö socken...
The post Erik Börjesson (1746–1808) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars farfars far, Erik Börjesson, föddes den 4 juni 1746. Hans exakta födelseplats och föräldrar är okända. Han levde sitt tidiga vuxna liv i Älmeboda socken och var gift med Elin Håkansdotter (f. 1744). Deras vigseldatum är okänt, men de fick sitt första kända barn 1773.
Familjen flyttade från Älmeboda till Långasjö socken någon gång mellan 1778 och 1791, där de bosatte sig på torpet Erikstorp. Erik levde där fram till sin död den 16 maj 1808, då han avled av ”oangifven sjuka” vid 61 års ålder.
Eriks tidiga liv är till stor del okänt. Han föddes 1746. Den första kända noteringen om honom är från husförhörslängden 1770-1775 i Älmeboda. Han är då gift med Elin och de har sonen Sven, född 1773. De bor på en gård (troligen Skärsjöhult) som ”Husemannen” Börge ansvarar för.
Någon gång före september 1773 gifte sig Erik med Elin Håkansdotter. Deras första kända barn, Sven, föddes i Skärsjöhult, Älmeboda, i september samma år. Familjen bodde kvar i Älmeboda fram till åtminstone 1778, då sonen Jonas föddes i Strånganäs Västergård.
Någon gång före 1791 flyttade familjen över sockengränsen till Långasjö och bosatte sig på torpet Erikstorp, som möjligen är uppkallat efter honom. Där bodde familjen under resten av Eriks liv. Han avled på Erikstorp den 16 maj 1808.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Långasjö (G, H) CI:3 (1756-1830) Bild 424 / sid 829 (AID: v30477.b424.s829, NAD: SE/VALA/00234)
The post Erik Börjesson (1746–1808) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars farfars mor, Elin Håkansdotter, föddes den 12 april 1744 i Älmeboda socken. Hon gifte sig omkring 1773 med Erik Börjesson (1746-1808) och de fick minst fyra söner. Familjen bodde först i Älmeboda men flyttade någon gång före 1791 till torpet Erikstorp i Långasjö socken. Där blev Elin änka 1808. Hon levde sina...
The post Elin Håkansdotter (1744–1815) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars farfars mor, Elin Håkansdotter, föddes den 12 april 1744 i Älmeboda socken. Hon gifte sig omkring 1773 med Erik Börjesson (1746-1808) och de fick minst fyra söner.
Familjen bodde först i Älmeboda men flyttade någon gång före 1791 till torpet Erikstorp i Långasjö socken. Där blev Elin änka 1808. Hon levde sina sista år som änka och fattighjon i Frostenmåla, Långasjö, där hon avled av ålderdom den 1 maj 1815, 71 år gammal.
Elin föddes 1744 i Älmeboda. Hennes föräldrar är okända. Den första kända noteringen om henne är från husförhörslängden 1770-1775 i Älmeboda, där hon är gift med Erik Börjesson och bosatt på en gård (troligen Skärsjöhult) där deras första son föds.
Någon gång före september 1773 gifte sig Elin med Erik Börjesson. Deras första kända barn, Sven, föddes i Skärsjöhult, Älmeboda, i september samma år. Familjen bodde kvar i Älmeboda fram till åtminstone 1778, då sonen Jonas föddes i Strånganäs Västergård.
Mellan 1778 och 1791 flyttade familjen till torpet Erikstorp i Långasjö socken. Där bodde de tillsammans tills Erik avled den 16 maj 1808. Elin levde kvar på Erikstorp som änka i några år, boende tillsammans med sin son Börje och hans familj, samt tidvis sonen Sven med familj. Hon flyttade därefter till Frostenmåla, där hon avled som fattighjon 1815.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Långasjö (G, H) CI:3 (1756-1830) Bild 435 / sid 851 (AID: v30477.b435.s851, NAD: SE/VALA/00234)
The post Elin Håkansdotter (1744–1815) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars farmor, Elin Persdotter, föddes den 3 oktober 1774 i Älmeboda socken. Hennes liv kom att präglas av två äktenskap och en lång tid som änka. Hon gifte sig första gången 1806 med Sven Eriksson (1773-1812) och fick tre barn med honom innan han hastigt avled. Som änka med tre små barn flyttade...
The post Elin Persdotter (1774–1847) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars farmor, Elin Persdotter, föddes den 3 oktober 1774 i Älmeboda socken. Hennes liv kom att präglas av två äktenskap och en lång tid som änka. Hon gifte sig första gången 1806 med Sven Eriksson (1773-1812) och fick tre barn med honom innan han hastigt avled. Som änka med tre små barn flyttade hon tillbaka till sin hemsocken Älmeboda.
Hon gifte om sig med Per Persson (1766-1829), men blev änka för andra gången 1829. Elin levde resten av sitt liv i Älmeboda, de sista åren noterad som ”orkeslös” och fattighjon. Hon avled av ålderdom 1847 vid 72 års ålder.
Elin Persdotter föddes i Älmeboda 1774, men hennes föräldrar är okända. Som ung vuxen arbetade hon som piga. Hon finns noterad i Långasjö socken från åtminstone 1800, där hon tjänade piga i Grimsgöl. År 1802 flyttade hon tillbaka till Älmeboda för att ta tjänst som piga på Skärsjöhult.
Under sin tid som piga på Skärsjöhult träffade Elin drängen Sven Eriksson. De vigdes i Älmeboda den 16 februari 1806 och deras första son, Gustaf, föddes där i maj samma år. Direkt därefter flyttade familjen till Långasjö socken och Svens föräldrahem, torpet Erikstorp. Där föddes sonen Peter 1809.
Familjen flyttade därefter vidare till Sibbahult Norregård i Långasjö, där dottern Maja Stina föddes 1811. Familjelyckan blev kortvarig då Sven avled i ”Plueresi” (lungsäcksinflammation) den 25 januari 1812. Elin blev därmed änka vid 37 års ålder med tre små barn. Senare samma år flyttade hon med barnen tillbaka till Älmeboda och bosatte sig först i Krusamåla Östergård.
Som änka i Älmeboda gifte Elin om sig med Per Persson från Långasjö. De bosatte sig i backstugan Brostugan under Skärsjöhult. Hennes barn från första äktenskapet bodde kvar hos dem tills de blev vuxna och flyttade ut. Elin och Per fick inga gemensamma barn. Den 13 juli 1829 avled Per Persson, och Elin blev änka för andra gången.
Hon bodde kvar i Brostugan som inhyses änka. I husförhöret 1840–1845 noterades hon som ”orkeslös”. Sina sista år var hon fattighjon och avled av ålderdom den 22 juni 1847 i Skärsnäs, men var fortfarande skriven i Brostugan.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Älmeboda (G) F:1 (1773-1860) Bild 91 / sid 175 (AID: v29831.b91.s175, NAD: SE/VALA/00470)
The post Elin Persdotter (1774–1847) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars farfar, Sven Eriksson, föddes den 28 september 1773 i Skärsjöhult, Älmeboda. Han var son till Erik Börjesson och Elin Håkansdotter. Hans liv kom att utspela sig i gränstrakterna mellan Älmeboda i Kronobergs län och Långasjö i Kalmar län. År 1806 gifte han sig med Elin Persdotter (1774-1847) och de fick tre barn....
The post Sven Eriksson (1773–1812) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors farfars farfar, Sven Eriksson, föddes den 28 september 1773 i Skärsjöhult, Älmeboda. Han var son till Erik Börjesson och Elin Håkansdotter. Hans liv kom att utspela sig i gränstrakterna mellan Älmeboda i Kronobergs län och Långasjö i Kalmar län.
År 1806 gifte han sig med Elin Persdotter (1774-1847) och de fick tre barn. Sven arbetade som dräng och torpare. Han flyttade 1806 från sin hemtrakt i Älmeboda till föräldrahemmet i Erikstorp, Långasjö. Familjen flyttade sedan vidare till Sibbahult Norregård, där Sven avled hastigt 1812 av ”Plueresi” (lungsäcksinflammation), endast 38 år gammal.
Sven föddes i Skärsjöhult, Älmeboda, och döptes den 1 oktober 1773. Någon gång mellan 1778 och 1791 flyttade familjen från Älmeboda till torpet Erikstorp i Långasjö socken, där Sven växte upp. Som vuxen lämnade han hemmet för att arbeta som dräng, och återfinns 1805 i sin födelsesocken Älmeboda, dit han flyttat från Karlskrona. Han stannade dock bara ett år i Älmeboda innan han, i samband med sitt giftermål 1806, flyttade tillbaka till föräldragården i Långasjö.
Under sin korta tid som dräng i Skärsjöhult träffade Sven pigan Elin Persdotter. De vigdes i Älmeboda den 16 februari 1806. Deras första son, Gustaf, föddes i Älmeboda, men familjen flyttade omgående till Långasjö och svärföräldrarnas torp Erikstorp.
Efter att Svens far avlidit 1808 och modern 1810, flyttade familjen från Erikstorp till Sibbahult Norregård inom samma socken. Där föddes deras yngsta dotter 1811. Lyckan blev dock kortvarig. Sven avled i Sibbahult den 25 januari 1812. Änkan Elin Persdotter flyttade senare samma år tillbaka till Älmeboda med de tre barnen.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Älmeboda (G) C:2 (1754-1816) Bild 178 / sid 347 (AID: v29821.b178.s347, NAD: SE/VALA/00470)
The post Sven Eriksson (1773–1812) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars morfars mor, Ingrid Ericsdotter, föddes 1734. Hennes födelseplats och föräldrar är okända. År 1758 gifte hon sig i Tystberga med drängen Lars Mattsson (ca 1732-1784), och de bosatte sig på torpet Lilla Lötstugan. Paret fick fyra kända barn. Ingrid blev änka 1784 och levde sina återstående 31 år i Lilla Lötstugan....
The post Ingrid Ericsdotter (1734–1815) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars morfars mor, Ingrid Ericsdotter, föddes 1734. Hennes födelseplats och föräldrar är okända. År 1758 gifte hon sig i Tystberga med drängen Lars Mattsson (ca 1732-1784), och de bosatte sig på torpet Lilla Lötstugan. Paret fick fyra kända barn.
Ingrid blev änka 1784 och levde sina återstående 31 år i Lilla Lötstugan. De sista åren bodde hon som svärmor hos sin dotter Stina. Hon avled 1815 av ålderdom, 81 år gammal.
Ingrids födelseplats och föräldrar är okända, men födelseåret är beräknat till 1734. En husförhörsnotering från 1810-talet nämner ”Brinkstugan” i samband med hennes födelsenotis. Hennes första kända notering i kyrkböckerna är från 1758, då hon var piga vid Norrgård i Tystberga.
Den 10 september 1758 utlystes lysningen för pigan Ingrid Ericsdotter och drängen Lars Mattsson. Båda tjänstgjorde vid Norrgård. De vigdes den 26 oktober samma år.
Paret bosatte sig därefter på torpet Lilla Lötstugan, där de levde tillsammans och fick sina fyra barn. Lars avled 1784, och Ingrid levde kvar på torpet som änka. Under sina sista år (ca 1810-1815) bodde hon som ”Svärmor Enk Ingrid Ersdr” hos sin dotter Stina Larsdotter och mågen Eric Andersson, som då bodde på Lilla Lötstugan.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tystberga (D) C:4 (1809-1838) Bild 133 / sid 130 (AID: v62676.b133.s130, NAD: SE/ULA/11611)
The post Ingrid Ericsdotter (1734–1815) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars morfars far, Lars Mattsson, föddes omkring 1732. Hans ursprung och födelseplats är okända. År 1758 gifte han sig i Tystberga med pigan Ingrid Ericsdotter (1734-1815). Paret bosatte sig i Lilla Lötstugan i Tystberga socken, där de fick minst fyra barn. Lars levde där som torpare fram till sin död 1784. Han...
The post Lars Mattsson (1732–1784) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars morfars far, Lars Mattsson, föddes omkring 1732. Hans ursprung och födelseplats är okända. År 1758 gifte han sig i Tystberga med pigan Ingrid Ericsdotter (1734-1815). Paret bosatte sig i Lilla Lötstugan i Tystberga socken, där de fick minst fyra barn.
Lars levde där som torpare fram till sin död 1784. Han avled av ”Wattusot” (vattusot) och blev 52 år gammal.
Lars Mattssons födelseplats och föräldrar är okända. Han dyker upp i kyrkböckerna som vuxen 1758, då han noteras som dräng vid Norrgård i Tystberga socken i samband med sin lysning.
Den 10 september 1758 utlystes lysningen för drängen Lars Mattsson och pigan Ingrid Ericsdotter. Båda tjänstgjorde vid Norrgård i Tystberga. De vigdes den 26 oktober samma år.
Efter vigseln bosatte sig paret på torpet Lilla Lötstugan, Tystberga. Där föddes alla deras kända barn och där kom Lars att bo kvar fram till sin död. Äktenskapet varade i nästan 26 år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tystberga (D) C:3 (1759-1809) Bild 341 (AID: v62675.b341, NAD: SE/ULA/11611)
The post Lars Mattsson (1732–1784) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars mormor, Maria Pehrsdotter, föddes 1765 i Bogsta socken. Hon gifte sig 1785 med Eric Larsson (1761-1834) och de bosatte sig i Tystberga socken, där de levde tillsammans i 44 år. Maria var mor till sex barn och levde som torpar- och arbetskarlshustru på olika platser i socknen, såsom Målarstugan och Tomtekullastugan,...
The post Maria Pehrsdotter (1765–1829) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars mormor, Maria Pehrsdotter, föddes 1765 i Bogsta socken. Hon gifte sig 1785 med Eric Larsson (1761-1834) och de bosatte sig i Tystberga socken, där de levde tillsammans i 44 år. Maria var mor till sex barn och levde som torpar- och arbetskarlshustru på olika platser i socknen, såsom Målarstugan och Tomtekullastugan, innan familjen slutligen bosatte sig på Stensvreten. Hon avled på torpet Herrvreten 1829, 64 år gammal.
Mycket lite är känt om Marias uppväxt, utöver att hon föddes i Bogsta socken 1765. Hennes föräldrar är okända. Den första noteringen om henne i Tystberga är från 1785, då hon var piga i Kläfsta i samband med sin vigsel.
Den 6 november 1785 vigdes pigan Maria Pehrsdotter från Kläfsta med drängen Eric Larsson från Lilla Lötstugan. Lysningen hade avkunnats den 4 september samma år.
Deras första gemensamma hem verkar ha varit Målarstugan, där deras första barn, Stina, föddes 1786. Familjen flyttade sedan, omkring 1801, till Tomtekullastugan. Under denna period finns Eric noterad som dräng vid Stora Ekeby, medan Maria och barnen bodde kvar i stugan. Senast 1810 hade familjen flyttat till Stensvreten, där de blev bofasta. Maria avled den 19 december 1829 på torpet Herrvreten, vid 64 års ålder.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tystberga (D) C:3 (1759-1809) Bild 304 (AID: v62675.b304, NAD: SE/ULA/11611)
The post Maria Pehrsdotter (1765–1829) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars morfar, Eric Larsson, föddes den 8 maj 1761 i Lilla Lötstugan, Tystberga. Han var son till torparen Lars Mattsson och Ingrid Ericsdotter. Eric levde hela sitt 73-åriga liv inom Tystberga socken och arbetade som dräng, torpare och arbetskarl. Han gifte sig 1785 med Maria Pehrsdotter (1765-1829) och tillsammans fick de sex...
The post Eric Larsson (1761–1834) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars morfar, Eric Larsson, föddes den 8 maj 1761 i Lilla Lötstugan, Tystberga. Han var son till torparen Lars Mattsson och Ingrid Ericsdotter. Eric levde hela sitt 73-åriga liv inom Tystberga socken och arbetade som dräng, torpare och arbetskarl.
Han gifte sig 1785 med Maria Pehrsdotter (1765-1829) och tillsammans fick de sex barn. Familjen flyttade mellan flera av socknens torp och stugor, bland annat Målarstugan och Tomtekullastugan, innan de slutligen bosatte sig vid Stensvreten. Eric blev änkling 1829 och avled själv fem år senare av ålderdom.
Eric föddes i Lilla Lötstugan, Tystberga, och döptes den 11 maj 1761. Hans föräldrar var torparen Lars Mattsson (ca 1732-1784) och Ingrid Ericsdotter (1734-1815). Han växte upp på torpet tillsammans med sina syskon och bodde kvar där fram till sitt giftermål 1785.
Den 6 november 1785 vigdes drängen Eric Larsson från Lilla Lötstugan med pigan Maria Pehrsdotter från Kläfsta. Lysningen hade avkunnats den 4 september samma år.
Deras första dotter, Stina, föddes i oktober 1786 i Målarstugan, Tystberga, vilket troligen var parets första gemensamma hem. Familjen flyttade en del inom socknen, vilket var vanligt för torpare och arbetskarlar. De bodde på Målarstugan åtminstone fram till 1797, men omkring 1801 hade de flyttat till Tomtekullastugan. Under en period finns Eric noterad som dräng vid Stora Ekeby, medan hustrun Maria och barnen bodde kvar i stugan.
Senast 1810 hade familjen flyttat till Stensvreten, där Eric noterades som arbetskarl. Här blev de bofasta. Maria Pehrsdotter avled i Stensvreten (även kallat Herrvreten) den 19 december 1829. Eric levde kvar i stugan som änkling fram till sin egen död.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tystberga (D) C:3 (1759-1809) Bild 17 / sid 14 (AID: v62675.b17.s14, NAD: SE/ULA/11611)
The post Eric Larsson (1761–1834) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars mor, Stina Ersdotter, föddes den 4 oktober 1786 i Målarstugan, Tystberga socken. Hon var dotter till torparen Eric Larsson och Maria Pehrsdotter. År 1810 gifte hon sig med Anders Olsson (1787-1871), som senare antog båtsmannamnet Hammar. Efter några års flyttar mellan olika torp och stugor, bosatte sig familjen 1819 i backstugan...
The post Stina Ersdotter (1786–1858) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars mor, Stina Ersdotter, föddes den 4 oktober 1786 i Målarstugan, Tystberga socken. Hon var dotter till torparen Eric Larsson och Maria Pehrsdotter. År 1810 gifte hon sig med Anders Olsson (1787-1871), som senare antog båtsmannamnet Hammar.
Efter några års flyttar mellan olika torp och stugor, bosatte sig familjen 1819 i backstugan Nysätter, där Anders fick tjänst som kyrkvaktare. Stina levde i Nysätter i nästan 40 år och födde totalt åtta barn. Hennes liv där var inte utan prövningar; 1854 brann stugan ner, men återuppbyggdes med hjälp av socknen. Stina avled på Nysätter 1858, 71 år gammal.
Stina föddes i Målarstugan i Tystberga och döptes den 6 oktober 1786. Hennes föräldrar var Eric Larsson (1761-1834) och Maria Pehrsdotter (1765-1829). Familjen flyttade en del inom socknen, och Stina växte upp på platser som Målarstugan och Tomtekullastugan. Vid tiden då hennes far tjänade som dräng på Stora Ekeby bodde Stina och resten av familjen kvar i Tomtekullastugan. År 1808 lämnade hon hemmet för att ta tjänst som piga på Fageräng.
Som piga på Fageräng träffade Stina drängen Anders Olsson från Kärshagen. Lysning avkunnades den 9 september 1810, och paret vigdes den 27 december samma år.
Deras första tid som gifta var rörlig. De bodde en kort tid på Stensvreten, där Stinas far bodde, och flyttade 1812 till Holmby i Bälinge. År 1813 flyttade de tillbaka till Tystberga då Anders blev båtsman för Björndalsstugan och antog namnet Hammar. Familjen flyttade vidare till Långbrostugan 1818.
År 1819 fick Anders tjänsten som kyrkvaktare, och familjen fick sin permanenta bostad i backstugan Nysätter. Där bodde de i 39 år, fram till Stinas död. Den 15 april 1854 brann Nysätter ner, men familjen fick hjälp av kommunalstämman att köpa och uppföra en ny stuga på platsen. Stina avled i Nysätter den 10 april 1858, 71 år gammal.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tystberga (D) C:3 (1759-1809) Bild 132 / sid 129 (AID: v62675.b132.s129, NAD: SE/ULA/11611)
The post Stina Ersdotter (1786–1858) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars far, Anders Olsson Hammar, föddes den 20 februari 1787 i Svärta socken. Han gifte sig 1810 med Stina Ersdotter (1786-1858) och paret slog sig ner i Tystberga. Anders antog namnet Hammar i sin roll som båtsman, men kom att tillbringa största delen av sitt liv, i över 50 år, som kyrkvaktare...
The post Anders Olsson Hammar (1787–1871) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfars far, Anders Olsson Hammar, föddes den 20 februari 1787 i Svärta socken. Han gifte sig 1810 med Stina Ersdotter (1786-1858) och paret slog sig ner i Tystberga. Anders antog namnet Hammar i sin roll som båtsman, men kom att tillbringa största delen av sitt liv, i över 50 år, som kyrkvaktare vid backstugan Nysätter.
Paret fick sju barn tillsammans. Efter att Nysätter brunnit ner 1854 fick familjen hjälp av socknen att bygga upp stugan igen. Anders blev änkling 1858 och avled själv i Nysätter 1871 av ålderdomssvaghet, 84 år gammal.
Anders Olssons föräldrar har inte med säkerhet kunnat fastställas med de tillgängliga källorna. Han föddes i Svärta 1787 och den tidigaste noteringen om honom i Tystberga är från 1810, då han var dräng i Kärshagen i samband med sin lysning. En husförhörsnotering från 1811 vid Stensvreten kallar honom ”Måg Anders Olfosson Lindblad”, vilket antyder att han kan ha använt namnet Lindblad en kort period.
Den 27 december 1810 vigdes Anders Olsson med Stina Ersdotter, dotter till torparen Erik Larsson. Enligt lysningsnotisen var Anders då dräng i Kärshagen och Stina piga i Fageräng.
Familjens första tid var rörlig. De bodde på Stensvreten (1811-1812) och Holmby i Bälinge (1812-1813). År 1813 tog Anders tjänst som båtsman för Björndalsstugan och antog båtsmannamnet Hammar. Familjen flyttade 1818 till Långbrostugan, fortfarande med Anders som båtsman.
En permanent boplats fick de 1819 då Anders anställdes som kyrkvaktare och familjen flyttade till backstugan Nysätter under Klockaregården. Här kom paret att bo i nästan 40 år tillsammans. Enligt Tystberga Hembygdsförening brann stugan ner den 15 april 1854, men socknen hjälpte Anders att köpa en ny stuga som uppfördes på platsen.
Stina avled i Nysätter den 10 april 1858. Anders bodde kvar i stugan som änkling och kyrkvaktare, tillsammans med sin dotter Anna Lotta och hennes barn, fram till sin egen död den 25 november 1871.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tystberga (D) F:1 (1862-1894) Bild 26 (AID: v62681.b26, NAD: SE/ULA/11611)
The post Anders Olsson Hammar (1787–1871) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars mormors farfar, Jonas Persson, föddes den 30 november 1765 i Råby-Rönö socken i Södermanland. År 1790 gifte han sig med Kierstin (Stina) Olofsdotter (1763-1843). Paret levde ett mycket rörligt liv och flyttade ständigt mellan olika socknar för nya anställningar. Jonas arbetade bland annat som dräng, åbo och oxdräng på gårdar i Råby-Rönö, Bärbo,...
The post Jonas Persson (1765-1827) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars mormors farfar, Jonas Persson, föddes den 30 november 1765 i Råby-Rönö socken i Södermanland. År 1790 gifte han sig med Kierstin (Stina) Olofsdotter (1763-1843). Paret levde ett mycket rörligt liv och flyttade ständigt mellan olika socknar för nya anställningar.
Jonas arbetade bland annat som dräng, åbo och oxdräng på gårdar i Råby-Rönö, Bärbo, Björkvik, Bettna, Lerbo, Lunda och Stigtomta. Familjen, som kom att bestå av fyra barn, slog sig slutligen till ro i Husby-Oppunda socken, där Jonas först var dräng och sedan torpare. Han avled på torpet Carlshamn 1827, 61 år gammal.
Jonas föddes i Råby-Rönö socken 1765. Hans föräldrar har inte kunnat identifieras med hjälp av de källor som presenteras här. Hans första kända notering som vuxen är som dräng i Rycksta, Råby-Rönö, i samband med hans vigsel 1790.
Den 7 november 1790 vigdes drängen Jonas Persson i Rycksta med Kierstin Olofsdotter, dotter från Weda i samma socken. Direkt efter vigseln verkar Jonas ha flyttat in hos svärföräldrarna i Weda, där deras första son Per föddes 1792.
Därefter inleddes en lång period av täta flyttar för familjen:
Den sista stora flytten skedde 1816, då familjen lämnade Stigtomta för Husby-Oppunda socken. Där tog Jonas tjänst som oxdräng vid Tärnö. Senare flyttade de till torpet Carlshamn under Tärnö, där Jonas arbetade som torpare.
Jonas Persson avled i Carlshamn den 17 juni 1827. Den bouppteckning som hölls den 25 oktober samma år bekräftar änkan Christina Olofsdotter och parets fyra barn som arvingar.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Husby-Oppunda (D) C:3 (1742-1836) Bild 338 (AID: v59371.b338, NAD: SE/ULA/10418)
The post Jonas Persson (1765-1827) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfar Carl Fredric Andersson Hammarsson föddes den 5 januari 1822 i Nysäter, Tystberga socken. Han var son till kyrkvaktaren Anders Hammar och Stina Ersdotter. Hans liv kom att präglas av hårt arbete och många flyttar mellan olika socknar i Södermanland. Han arbetade bland annat som dräng, båtsman (under namnet Häll), torpare och...
The post Carl Fredric Andersson Hammarsson (1822–1909) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars morfar Carl Fredric Andersson Hammarsson föddes den 5 januari 1822 i Nysäter, Tystberga socken. Han var son till kyrkvaktaren Anders Hammar och Stina Ersdotter. Hans liv kom att präglas av hårt arbete och många flyttar mellan olika socknar i Södermanland. Han arbetade bland annat som dräng, båtsman (under namnet Häll), torpare och slutligen som kalkbruksarbetare vid Karta i Sorunda, där han skulle komma att bo i över 50 år.
Han gifte sig två gånger. Hans första äktenskap med Stina Cathrina Olsdotter slutade tragiskt då hon avled i barnsbörd efter att ha fött deras sjunde barn. Efter tio år som änkling gifte han om sig med änkan Ulrika Andersdotter. Carl Fredric överlevde även sin andra hustru och avled själv 1909 på Karta, 87 år gammal.
Carl Fredric föddes på Nysäter, som hörde till Klockaregården i Tystberga. Han växte upp där med sina föräldrar och en syskonskara som kom att bestå av sju barn, även om två avled i späd ålder. Vid 16 års ålder, 1838, lämnade han hemmet för sin första tjänst som dräng vid Nya Utterö. Han flyttade sedan tillbaka till föräldrahemmet en kort period (1840-1842) innan han åter tog tjänst som dräng på annan ort inom socknen.
Som dräng vid Bredgård i Tystberga gifte sig Carl Fredric den 18 juli 1847 med Stina Cathrina (Cajsa) Olsdotter (1825-1865). Direkt efter vigseln inledde paret en kringflackande tillvaro. De flyttade 1849 till Svärta socken, där Carl Fredric tog tjänst som båtsman vid Brandbohlstugan och bar namnet Häll. År 1851 flyttade de vidare till Torsåker, där de först var statdrängfolk vid Sörby och sedan torpare på Nysäter (samma plats där Carl Fredric växt upp).
År 1855 gick flytten till Sorunda socken och Karta Kalkbruk, där Carl Fredric fick anställning som dräng och arbetare. Paret fick sju barn som nådde födseln. Äktenskapet fick ett abrupt och tragiskt slut den 29 juli 1865. Två år efter att deras yngsta dotter Charlotta Wilhelmina fötts, avled Stina Cajsa i sviterna av ”Barnsbörd”, 40 år gammal. Detta innebär att hon avled i samband med en åttonde förlossning; detta barn finns dock inte registrerat i husförhörslängderna och avled troligen i samband med födseln.
Carl Fredric levde som änkling i tio år och ansvarade för den stora barnaskaran vid Karta Kalkbruk. Den 11 juli 1875 gifte han om sig med änkan Ulrika Andersdotter (1831-1905), som flyttade in till honom på Karta. Hon hade med sig sin son från ett tidigare äktenskap, Nils August Andersson. Paret fick inga gemensamma barn.
De fortsatte att bo vid Karta Kalkbruk under resten av sina liv. Carl Fredric noterades med tiden som ”f.d. arbetare” och ”inhyses”. Ulrika avled den 21 januari 1905. Carl Fredric levde sina sista år som änkling, och avled av ålderdomssvaghet på Karta den 17 oktober 1909.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tystberga (D) C:4 (1809-1838) Bild 51 / sid 48 (AID: v62676.b51.s48, NAD: SE/ULA/11611)
The post Carl Fredric Andersson Hammarsson (1822–1909) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars mormors farfars mor, Anna Pehrsdotter, föddes den 16 december 1789 vid Hummelkärr i Trosa landsförsamling. Hennes föräldrar var Pehr Pehrsson och hans andra hustru Brita Jansdotter. Som vuxen lämnade Anna Trosatrakten och tog tjänst som piga på Mörkö, där hon kom att träffa sin blivande man. År 1825 gifte hon sig med torparsonen...
The post Anna Pehrsdotter (1789–1866) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars mormors farfars mor, Anna Pehrsdotter, föddes den 16 december 1789 vid Hummelkärr i Trosa landsförsamling. Hennes föräldrar var Pehr Pehrsson och hans andra hustru Brita Jansdotter. Som vuxen lämnade Anna Trosatrakten och tog tjänst som piga på Mörkö, där hon kom att träffa sin blivande man.
År 1825 gifte hon sig med torparsonen Olof Pehrsson (1797-1869) och flyttade till hans föräldrahem, torpet Rosholmen på Mörkö. Där kom hon att leva i över 40 år, fram till sin död 1866. Tillsammans fick paret två barn, sonen Per Eric och dottern Anna Maria.
Anna föddes på Hummelkärr och döptes samma dag som sin födelse, den 16 december 1789. Hon var det enda kända barnet i sin fars andra äktenskap med Brita Jansdotter. Hennes far, Pehr Pehrsson (f. 1747), hade sedan tidigare flera barn från sitt första äktenskap med Catharina Jansdotter (1745-1786).
Anna växte därmed upp i en familj med flera äldre halvsyskon. Hon bodde kvar i Trosa landsförsamling tills hon 1822, vid 32 års ålder, flyttade till Mörkö socken för att ta tjänst som piga.
Annas första kända tjänst på Mörkö var som piga på Långö, där hon finns noterad från 1822. Det var under denna tid hon träffade Olof Pehrsson, sonen på torpet Rosholmen. De vigdes den 23 december 1825.
Direkt efter vigseln flyttade Anna från Långö till makens hem Rosholmen. Paret tog över som torpare på gården och fick snart sina två barn. De levde och verkade på Rosholmen i hela sitt äktenskap. Runt 1856 verkar de ha lämnat över torpet till sin son Per Eric och står därefter noterade som inhyses på samma fastighet. Anna avled där den 18 maj 1866 av ”ålderdomssvaghet”, 76 år gammal. Bouppteckningen som hölls den 1 juni samma år bekräftar maken Olof Pehrsson och de två barnen som arvingar.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 132 / sid 128 (AID: v62472.b132.s128, NAD: SE/ULA/11576)
The post Anna Pehrsdotter (1789–1866) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors morfars farmor, Chjerstin Månsdotter, föddes den 16 mars 1792 i Stockbeckshult, Tuna socken. Hennes föräldrar var Måns Israelsson (1751-1809) och Stina Johansdotter (f. 1754). Chjerstin levde hela sitt liv i sin hemförsamling, men hennes tillvaro kom att präglas av en återkommande notering i kyrkböckerna: ”ofärdig”. Detta fysiska eller mentala handikapp, vars närmare natur...
The post Chjerstin Månsdotter (1792–1854) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors morfars farmor, Chjerstin Månsdotter, föddes den 16 mars 1792 i Stockbeckshult, Tuna socken. Hennes föräldrar var Måns Israelsson (1751-1809) och Stina Johansdotter (f. 1754). Chjerstin levde hela sitt liv i sin hemförsamling, men hennes tillvaro kom att präglas av en återkommande notering i kyrkböckerna: ”ofärdig”.
Detta fysiska eller mentala handikapp, vars närmare natur är okänd, påverkade sannolikt starkt hennes livsbana och sociala ställning. Hon förblev ogift men fick vid 43 års ålder sonen Johan Fredrik, som kom att föra släktgrenen vidare. Hennes livsöde belyser de ofta utmanande villkoren för en kvinna med begränsad arbetsförmåga på 1800-talets landsbygd. Chjerstin försörjde sig som piga så länge hon kunde, men levde sina sista år inhyst vid Norrhult. Hon avled där av bröstfeber 1854, 62 år gammal.
Chjerstin föddes på torpet Stockbeckshult och döptes den 25 mars 1792. Hon växte upp på gården tillsammans med sina syskon. Hennes far avled 1809, och i husförhörslängden 1806-1810 noteras hon som ”bor hos bror i Misterhult”. Hon återvände dock snart till Tuna och bodde kvar på föräldragården Stockbeckshult.
Redan i husförhörslängden 1811–1817, vid 19 års ålder, noteras hon som ”ofärdig”, en anteckning som kom att följa henne livet ut. Detta innebar sannolikt att hon hade någon form av fysisk åkomma som begränsade hennes arbetsförmåga. Hon bodde kvar på Stockbeckshult som piga åtminstone fram till 1825.
Runt 1826 lämnade Chjerstin barndomshemmet Stockbeckshult och flyttade till Norra Horfva, fortfarande inom Tuna socken. Hon står även här noterad som ”ofärdig” piga. Senast 1831 var hon bosatt i Norrhult, Skälsebo, där hon kom att stanna resten av sitt liv.
Hon fortsatte att tituleras piga fram till cirka 1846, då hennes status i husförhörslängden ändrades till ”Inhyses Piga”. Detta antyder att hon, möjligen på grund av sin ”ofärdighet”, inte längre hade en fast anställning utan bodde kvar som inneboende, kanske med visst understöd av socknen.
En intressant detalj är att hon i dödboken 1854 titulerades ”Enka” (änka), trots att hon i alla husförhör står som ogift ”Piga”. Anledningen till detta är okänd.
Chjerstin gifte sig aldrig, men vid 43 års ålder fick hon en son. Faderskapet är okänt.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tuna (H) C:2 (1755-1826) Bild 80 / sid 153 (AID: v41391.b80.s153, NAD: SE/VALA/00389)
The post Chjerstin Månsdotter (1792–1854) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars mormors far Anders Jonsson föddes 1802 vid Bärbo prästgård som son till Jonas Persson och Christina Olofsdotter. Hans liv speglar den rörlighet som var vanlig för dåtidens landsbygdsbefolkning. Efter en barndom som präglades av familjens flyttar mellan olika gårdar i Södermanland, inledde han som sextonåring ett eget kringflackande liv som dräng. Han gifte...
The post Anders Jonsson (1802–1875) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars mormors far Anders Jonsson föddes 1802 vid Bärbo prästgård som son till Jonas Persson och Christina Olofsdotter. Hans liv speglar den rörlighet som var vanlig för dåtidens landsbygdsbefolkning. Efter en barndom som präglades av familjens flyttar mellan olika gårdar i Södermanland, inledde han som sextonåring ett eget kringflackande liv som dräng.
Han gifte sig 1829 med pigan Catharina Westerlund (1803–1867) och tillsammans fortsatte de flytta för arbetets skull under ett drygt decennium. Vändpunkten kom 1840 då familjen slog sig ner för gott på torpet Kråkvik i Västerljung. Där levde Anders som torpare i 35 år fram till sin död. Tillsammans med Catharina fick han tre barn och tog även emot två fosterbarn.
Anders föddes den 19 september 1802 vid Bärbo prästgård. Hans far, Jonas Persson, arbetade som dräng och familjen flyttade ofta. Under Anders barndom bodde de bland annat i Björkvik, Lunda, Stigtomta och Husby-Oppunda. Vid 16 års ålder lämnade Anders föräldrahemmet i Husby-Oppunda för att påbörja sin egen bana som dräng.
Mellan 1818 och 1840 arbetade Anders som dräng och statdräng. Det var ett liv i ständig rörelse där han sällan stannade mer än ett par år på varje plats. Hans tjänster tog honom till gårdar i Vrena, Forssa, Bärbo, Vagnhärad, Trosa, Ytterjärna, Huddinge och Adelsö.
Under sin tjänstgöring vid Brandalsund i Ytterjärna socken träffade Anders pigan Catharina Westerlund. De gifte sig den 25 november 1829 i Ytterjärna efter att lysning hade avkunnats i Trosa. Deras första son, Anders Fredrik, föddes året därpå.
År 1840 skedde en stor förändring i familjens liv då de flyttade till torpet Kråkvik i Västerljung. Här övergick Anders från att vara dräng till att bli torpare. På Kråkvik föddes parets två yngsta barn, Carl Erik och Hedvig Sofia. Familjen tog även emot två fosterbarn från barnhuset i Stockholm. Anders levde på torpet i 35 år, de sista åtta åren som änkling efter att hustrun Catharina avled 1867. Anders avled själv i Kråkvik den 12 februari 1875 av blodstörtning och ålderdomssvaghet.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Bärbo (D) C:2 (1756-1811) Bild 63 / sid 117 (AID: v54669.b63.s117, NAD: SE/ULA/10153)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Anders Jonsson (1802–1875) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars mormor Hedvig Sofia Andersson föddes 1845 som dotter till en torpare i Kråkvik, Västerljung. Hennes liv tog henne från den lantliga uppväxten till en mångårig tillvaro som piga i Trosatrakten. Under denna tid upplevde hon att bli mor till en dotter som hon tragiskt förlorade vid ett års ålder. Vid 32 års ålder...
The post Hedvig Sofia Andersson (1845–1914) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars mormor Hedvig Sofia Andersson föddes 1845 som dotter till en torpare i Kråkvik, Västerljung. Hennes liv tog henne från den lantliga uppväxten till en mångårig tillvaro som piga i Trosatrakten. Under denna tid upplevde hon att bli mor till en dotter som hon tragiskt förlorade vid ett års ålder.
Vid 32 års ålder gifte hon sig med den nio år yngre statkarlen Adolph Fredrik Pettersson (1854–1916). Tillsammans byggde de ett liv och en familj, först vid Kungsgården i Trosa och senare på torpen Fagerbjörk och Haga. De fick tre egna barn och tog även emot fosterbarn i sitt hem. Hedvig Sofia avled i Haga, Vagnhärad, vid 68 års ålder.
Hedvig Sofia föddes den 3 september 1845 på torpet Kråkvik i Västerljung socken. Hennes föräldrar var torparen Anders Jonsson (1802–1875) och hans hustru Catharina Westerlund (1803–1867). Hon växte upp i ett hem med flera syskon och fosterbarn från Allmänna Barnhuset i Stockholm, så kallade barnhusbarn. Hon bodde kvar i föräldrahemmet i Kråkvik fram till 1866, med undantag för en kortare tid 1864–1865.
År 1866, vid 21 års ålder, flyttade Hedvig Sofia från föräldrahemmet till Trosa stadsförsamling för att arbeta som piga. Två år senare, den 12 maj 1868, födde hon en dotter som fick namnet Charlotta Fredrika. Dottern noterades som ”oäkta” och avled tragiskt nog endast ett år gammal, den 22 maj 1869. Efter dotterns död fortsatte Hedvig Sofia sin tjänst som piga och flyttade mellan olika gårdar och hushåll i både Trosa stad och Trosa landsförsamling under de kommande åren.
Den 16 juni 1878 gifte sig Hedvig Sofia med statkarlen Adolph Fredrik Pettersson. De bosatte sig i Trosa stadsförsamling och flyttade snart till Kungsgården, där de skulle bo i närmare tjugo år och där deras tre gemensamma barn föddes. Familjen tog även emot fosterbarn, bland andra Johan Viktor Lindvall och John Emil Wahlstedt. 1896 flyttade familjen till torpet Fagerbjörk i Trosa landsförsamling och 1901 gick den sista flytten till torpet Haga i Vagnhärads socken, där Hedvig Sofia levde fram till sin död 1914.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Västerljung (D) C:3 (1834-1861) Bild 46 / sid 41 (AID: v62874.b46.s41, NAD: SE/ULA/11713)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Hedvig Sofia Andersson (1845–1914) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars morfars mor Anna Stina Sandberg levde ett långt liv som sträckte sig över 86 år. Hon föddes som Anna Stina Carlsdotter i Hölö socken 1813 och noterades i födelseboken som ”oäkta” barn. Efter en uppväxt i Ytterjärna och en kringflackande tillvaro som piga på olika gårdar i Södermanland, gifte hon sig 1841 med...
The post Anna Stina Sandberg (1813–1899) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars morfars mor Anna Stina Sandberg levde ett långt liv som sträckte sig över 86 år. Hon föddes som Anna Stina Carlsdotter i Hölö socken 1813 och noterades i födelseboken som ”oäkta” barn. Efter en uppväxt i Ytterjärna och en kringflackande tillvaro som piga på olika gårdar i Södermanland, gifte hon sig 1841 med torparen Pehr Eric Pehrsson (1812–1890).
De bosatte sig i Hummelkärrstugan i Trosa landsförsamling, där de kom att leva resten av sina liv. Tillsammans fick de sju barn och byggde upp en tillvaro som varade i nästan 50 år, fram till makens död 1890. Anna Stina levde kvar i stugan som änka i ytterligare nio år.
Anna Stina föddes den 22 maj 1813 i Bökesta, Hölö socken, som dotter till pigan Anna Greta Olofsdotter (1786–1852). Fadern är inte bekräftad i tillgängliga källor. Teoring pekar dock på en Carl Petter Sandberg. I husförhör från Bökesta framgår det att drängen Carl Petter Sandberg (1790–1829) arbetade på samma gård som modern Anna Greta, vilket stärker teorin om att han var fadern. Detta stöds ytterligare av att Anna Stina själv valde att anta efternamnet Sandberg när hon flyttade från Ytterjärna till Mörkö 1834.
Redan 1814 flyttade Anna Stina med sin mor från Hölö till Brandalsund i Ytterjärna socken. Hennes mor gifte sig senare med statdrängen Jan Erik Jonsson (senare Bohm, 1792-1873), och Anna Stina växte upp med dem och sina halvsyskon vid Brandalsunds tegelbruk. År 1827, vid 14 års ålder, lämnade hon föräldrahemmet för sin första tjänst som piga. Därefter följde en rad anställningar på olika platser i Ytterjärna, Överjärna, Mörkö och Trosa. Hon gjorde även en kort flytt till Landeryd i Östergötland under 1840, men återvände till Trosatrakten redan samma höst.
Den 3 januari 1841 gifte sig Anna Stina med torparsonen Pehr Eric Pehrsson från Västerljung. De bosatte sig i Hummelkärrstugan under Thureholms rote i Trosa landsförsamling. I denna stuga kom de att leva under hela sitt 49-åriga äktenskap och uppfostra sina sju barn. Pehr Eric noterades i husförhören som backstugusittare och senare torpare. Anna Stina levde kvar i stugan efter makens död 1890 och bodde på slutet tillsammans med sin yngste son, Axel Wilhelm.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) AI:10 (1846-1850) Bild 21 / sid 16 (AID: v62458.b21.s16, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Anna Stina Sandberg (1813–1899) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors mormors farmors farmor, Christina ”Cherstin” Jansdotter, föddes 1748 i Altuna socken i Uppland. Hon gifte sig 1770 med bonden Johan ”Jan” Pehrsson (1744–1791) och de bosatte sig i Drävle by i samma socken. Paret fick tillsammans sex barn, varav fyra avled i unga år. Endast sonen Pehr och dottern Cherstin nådde vuxen...
The post Christina Jansdotter (1748-1792) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min morfars farmors mormors farmors farmor, Christina ”Cherstin” Jansdotter, föddes 1748 i Altuna socken i Uppland. Hon gifte sig 1770 med bonden Johan ”Jan” Pehrsson (1744–1791) och de bosatte sig i Drävle by i samma socken.
Paret fick tillsammans sex barn, varav fyra avled i unga år. Endast sonen Pehr och dottern Cherstin nådde vuxen ålder. Christina själv blev änka 1791 och gick bort året därpå, 44 år gammal.
Christinas föräldrar och exakta födelseplats är okända. Den första noteringen om henne i kyrkböckerna är som piga i Billerstena, Altuna socken, en position hon hade fram till sitt giftermål 1770.
Den 23 oktober 1770 gifte sig Christina med drängen Jan Persson i Drävle. De bosatte sig på en gård i Drävle by där de levde och verkade under hela sitt 21-åriga äktenskap. Deras första barn, dottern Sara, föddes drygt ett år efter vigseln. Därefter fick de ytterligare fem barn med jämna mellanrum fram till 1786. Familjen bodde kvar i Drävle fram till båda makarnas död i början av 1790-talet.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Altuna (C, U) AI:4 (1776-1782) Bild 21 / sid 13 (AID: v120219.b21.s13, NAD: SE/ULA/10011)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Christina Jansdotter (1748-1792) | Släktforskning Biveros appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Gott Nytt År! Onnellista Uutta Vuotta! Happy New Year! Hälsningar från Vagnhärad. 2025 är här och vi har fått en massa med snö här i Vagnhärad under kvällen. Vi får se om vi får behålla den eller om det slår om till regn. Oavsett så hoppas vi att ni alla har haft ett trevligt avslut...
The post Gott Nytt År! Hälsningar från Vagnhärad appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Gott Nytt År! Onnellista Uutta Vuotta! Happy New Year! Hälsningar från Vagnhärad. 2025 är här och vi har fått en massa med snö här i Vagnhärad under kvällen. Vi får se om vi får behålla den eller om det slår om till regn. Oavsett så hoppas vi att ni alla har haft ett trevligt avslut av 2024 och att 2025 tar ordentlig fart i rätt riktning.
The post Gott Nytt År! Hälsningar från Vagnhärad appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Det känns som igår när vi vaknade upp på annandagen 2004 och det första som man slogs av var nyheten om att en jordbävning och efterföljande tsunami hade drabbat Indiska oceanen. Det skulle dröja flera timmar innan insikten kom att vi hade släkt som semestrade i Koh Lak i Thailand. Det var min morfars bror...
The post Tsunamin 2004 – 20 år senare appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Det känns som igår när vi vaknade upp på annandagen 2004 och det första som man slogs av var nyheten om att en jordbävning och efterföljande tsunami hade drabbat Indiska oceanen. Det skulle dröja flera timmar innan insikten kom att vi hade släkt som semestrade i Koh Lak i Thailand. Det var min morfars bror Ove som tillsammans med sin familj spenderade julen med sol och värme. En julhälsning på julafton kom att bli det sista som vi hörde från Ove, Inger och Camilla. Det kom sedan att ta flera veckor i att få klarhet i deras öde och allteftersom tiden gick och hoppet försvann så blev det såklart också mer osannolikt för ett glädjebesked från Thailand. Beskedet kom tillslut och det stod klart att hela familjen hade utplånats av tsunamin som ödelade stränderna vid Koh Lak. De miste sina liv påtok för tidigt, men de har aldrig glömts bort.
The post Tsunamin 2004 – 20 år senare appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Gott Nytt År! Happy New Year! Onnellista Uutta Vuotta! Hälsningar från Södermanland och Vagnhärad. Det har kommit till tidpunkten då det är dags att ta farväl till 2023 och hälsa 2024 välkommen. Det har varit ett fantastiskt år med så mycket nya erfarenheter. Nyårsafton har spenderats med familjen. Men låt oss nu fira in det...
The post Gott Nytt År – Hälsningar från Vagnhärad appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Gott Nytt År! Happy New Year! Onnellista Uutta Vuotta! Hälsningar från Södermanland och Vagnhärad. Det har kommit till tidpunkten då det är dags att ta farväl till 2023 och hälsa 2024 välkommen. Det har varit ett fantastiskt år med så mycket nya erfarenheter. Nyårsafton har spenderats med familjen. Men låt oss nu fira in det nya året, njuta av lite fyrverkerier och ge varandra en kram.
Vi önskar er alla ett gott nytt år!
Vår lista över besökta länger fortsätter att växa. 2023 har inkluderat fyra nya länder. Så vår lista nedan, med hur man säger ”Gott Nytt År” i alla länder vi har besökt har därmed även den vuxit. Förhoppningsvis finns det inga större fel nedan. Om vi har missat något, tveka inte att meddela oss. Hoppas att ni finner listan intressant, det brukar ju annars främst vara något för Susann här hemma. Vår egna polyglot.
The post Gott Nytt År – Hälsningar från Vagnhärad appeared first on Biveros Bulletin.
]]>God jul och hälsningar från Vagnhärad i Södermanland. De senaste dagarnas snöstorm över landet har i alla fall resulterat i en vit jul. Här längst med Södermanlandskusten så har vi även nöjet att njuta av lite solsken en dag som denna. 2023 lider mot sitt slut och alla dess äventyr kommer snart enbart att vara...
The post God Jul – Hälsningar från Vagnhärad appeared first on Biveros Bulletin.
]]>God jul och hälsningar från Vagnhärad i Södermanland. De senaste dagarnas snöstorm över landet har i alla fall resulterat i en vit jul. Här längst med Södermanlandskusten så har vi även nöjet att njuta av lite solsken en dag som denna. 2023 lider mot sitt slut och alla dess äventyr kommer snart enbart att vara minnen. Vi kommer dock att åtminstone försöka återuppliva äventyrslysten under 2024 och vi kommer inte att invänta påsken för att göra det. Men får idag, låt oss fira att vintersolståndet är bakom oss och vi äntligen går mot ljusare tider igen.
Ta hand om er, ha en fantastisk helg och njut av 2023-års sista äventyr!
2023 har innehållit många nya äventyr och fyra nya länder har lagts till på vår lista över besökta länder. Så låt oss kolla hur man säger ”god jul” i alla dessa länder som vi har besökt. Förhoppningsvis har vi inte gjort några fel nedan, meddela gärna om så är fallet. Det är ju Susann som i vanliga fall ser ett värde i att förstå alla språk i vår omgivning.
Ta hand om er och hoppas att ni får ett trevligt avslut på 2023!
The post God Jul – Hälsningar från Vagnhärad appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars mormor Maria Catharina Pehrsdotter föddes den 17:e juni 1794 i Stockholm. Hennes föräldrar har dock förblivit okända. Hon kom att gifta sig två gånger. Den första gången med Pehr Lustig och den andra gången med Anders Möller. Gemensamt för de båda äktenskapen så fick gon fyra barn, två söner och två döttrar....
The post Maria Catharina Pehrsdotter (1794-1882) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars mormor Maria Catharina Pehrsdotter föddes den 17:e juni 1794 i Stockholm. Hennes föräldrar har dock förblivit okända. Hon kom att gifta sig två gånger. Den första gången med Pehr Lustig och den andra gången med Anders Möller. Gemensamt för de båda äktenskapen så fick gon fyra barn, två söner och två döttrar.
Väldigt lite är känt kring Maria Catharina Pehrsdotters uppväxt. Hon återfinns första gången i husförhörslängderna för Hölö i början av 1800-talet. Där, vid torpet Skillby Hagstugan, omnämns hon som dotter, det har dock inte varit möjligt att fastställa vems dotter hon var.
Den 14:e oktober 1815 så vigs pigan Maria Catharina Pehrsdotter vid Skillby Hagstugan med båtsmannen Pehr Lustig. I början av 1817 så födds så parets första barn när Anders Gustaf kommer till världen. Han kom dock bara att bli sex månader gammal och avlider redan senare samma år. Äktenskapet kom dock inte att vara i många år. Pehr Lustig var båtsman i Södermanlands kompani och kom att bli rapporterad som drunknad i Karlskrona i Blekinge 1818.
För änkan Maria Catharina kom några år som piga att följa dödsfallet. Det kom att bli flera flyttar mellan Hölö, Vagnhärad, och Svärta.
Den 25:e oktober 1829 så kom tillslut änkan Maria Catharina Pehrsdotter vid Hjulsta i Hölö socken att vigas med drängen Anders Möller vid Trössla i Vagnhärad socken. Paret kom att sammanstråla vid Eneby i Ytterjärna, där nya maken Anders kom att fortsätta som dräng.
Det var vid Eneby som parets första barn föddes, när Carl Gustaf kom till världen 1830. Han kom dock enbart att bli 15 dagar gammal. Maken Anders kom 1831 att ta över som torpare vid Norrhagen i Vagnhärad socken och familjen kom att flytta dit. Här fortsatta familjen att växa när först dottern Catharina Charlotta och senare dottern Maria Sophia föddes.
Möller-familjen blev kvar vid Norrhagen fram till 1845, då flyttlassen gick till Lilltorp. Där blev familjen kvar till 1863 innan flyttlasset igen gick, denna gång till Lilla Korslöt. Paret kom tillslut att inhysas vid Lilla Korslöt av deras måg Johan Fredrik Jansson, make till dottern Catharina Charlotta.
Anders kom att bli den första att avlida när han dog 1880. Maria Catharina kom att följa honom den 5:e december 1882 vid en ålder av 88 år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:5 (1862-1881) Bild 197 (AID: v62752.b197, NAD: SE/ULA/11667)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Maria Catharina Pehrsdotter (1794-1882) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars morfars farmors mor var Brita Jönsdotter. Hon ska ha fötts år 1700 och bodde under stora delar av sitt liv vid Klockaregården i Trosa socken, idag omnämnt som Trosa landsförsamling. Hon kom att gifta sig med klockaren Pär Larsson och tillsammans fick de åtta barn. Uppväxt Inget är hittills känt kring Brita...
The post Brita Jönsdotter (1700-1775) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars morfars farmors mor var Brita Jönsdotter. Hon ska ha fötts år 1700 och bodde under stora delar av sitt liv vid Klockaregården i Trosa socken, idag omnämnt som Trosa landsförsamling. Hon kom att gifta sig med klockaren Pär Larsson och tillsammans fick de åtta barn.
Inget är hittills känt kring Brita Jönsdotter uppväxt, hennes föräldrar eller eventuella syskon.
Det återstår att hitta vid vilken tidpunkt som Brita Jönsdotter gifter sig med Pär Larsson. Vad som är klart är att familjen återfinns på 1730-talet vid Klockaregården i Trosa socken (Trosa landsförsamling). Maken Pär är då klockare och paret har åtta barn, fem söner och tre döttrar. Det yngsta barnet Maria föddes vid Klockaregården 1739.
Maken Pär Larsson avlider, 40 år gammal, den 5:e april 1742 i följderna av hetsig feber. Kvar blir Brita med barnen, som ett efter ett kom att flytta ifrån Klockaregården tills dess att det enbart var dotterrn Maria kvar. Brita kom att avlida här den 9:e april 1775. Hennes dödsnotis anger en ålder på 73 år, vilket ttder på att hon eventuellt var född lite senare än år 1700.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 167 / sid 163 (AID: v62472.b167.s163, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Brita Jönsdotter (1700-1775) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars morfars farmors far var klockaren Pär Larsson var 40 år gammal när han den 5:e april 1742 avled vid Klockaregården i Trosa landsförsamling. Detta medför att han föddes omkring år 1702, var har förblivit okänt. Han kom att gifta sig med Brita Jönsdotter och tillsammans fick paret minst 8 barn. Uppväxt Inget...
The post Pär Larsson (1702-1742) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars morfars farmors far var klockaren Pär Larsson var 40 år gammal när han den 5:e april 1742 avled vid Klockaregården i Trosa landsförsamling. Detta medför att han föddes omkring år 1702, var har förblivit okänt. Han kom att gifta sig med Brita Jönsdotter och tillsammans fick paret minst 8 barn.
Inget är hittills känt kring Pär Larssons uppväxt, hans föräldrar eller eventuella syskon.
Det återstår att hitta vid vilken tidpunkt som Pär Larsson gifter sig med Brita Jönsdotter. Vad som är klart är att familjen återfinns på 1730-talet vid Klockaregården i Trosa socken (Trosa landsförsamling). Paret hade då åtta barn, fem söner och tre döttrar. Det yngsta barnet Maria föddes vid Klockaregården 1739. Hon hann bli två år gammal innan Pär Larsson avlider den 5:e april 1742 i följderna av hetsig feber. Han blev 40 år gammal.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 49 / sid 45 (AID: v62472.b49.s45, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Pär Larsson (1702-1742) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars morfars mor Brita Larsdotter ska ha fötts i Frustuna socken 1708. Det mesta är okänt kring hennes ursprung, inkluderad vem hennes föräldrar var och om hon hade några syskon. Hon kom senare att gifta sig med Pär Andersson och få åtminstone två söner. Familjen ska ha bott i både Trosa socken,...
The post Brita Larsdotter (1708-1782) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars morfars mor Brita Larsdotter ska ha fötts i Frustuna socken 1708. Det mesta är okänt kring hennes ursprung, inkluderad vem hennes föräldrar var och om hon hade några syskon. Hon kom senare att gifta sig med Pär Andersson och få åtminstone två söner. Familjen ska ha bott i både Trosa socken, senare Trosa landsförsamling, och Vagnhärads socken.
Ingenting är ännu känt kring Brita Larsdotters uppväxt. Det är först i hennes dödsnotis som det nämns att hon ska ha fötts 1708 i Frustuna socken. Resten återstår att finna.
Brita Larsdotter ska ha flyttat från Västerljung socken till Hökeberga i Vagnhärads socken 1775. Här återförenades hon med sin son Anders Pehrsson och hans familj med fem barn. Tiden vid Hökeberga kom dock inte att bli långvarig. Det började med att sonen Anders avled i slutet av maj 1782. Det följdes av att Brita Larsdotter avled bara någon vecka senare den 12:e juni 1782. Hon blev 74 år gammal.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:2 (1729-1803) Bild 193 / sid 187 (AID: v62749.b193.s187, NAD: SE/ULA/11667)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Brita Larsdotter (1708-1782) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars mormor Beata Christina Olofsdotter föddes den 29:e september 1746 vid Brotorp i Vagnhärads socken. Hon var dotter till Olof Andersson och hans hustru Kierstin Svensdotter. Beata Christina kom att gifta sig två gånger. Tillsammans med Anders Pehrsson från Stene i Trosa socken kom hon i sitt första giftemål att få åtminstone...
The post Beata Christina Olofsdotter (1746-1821) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars mormor Beata Christina Olofsdotter föddes den 29:e september 1746 vid Brotorp i Vagnhärads socken. Hon var dotter till Olof Andersson och hans hustru Kierstin Svensdotter. Beata Christina kom att gifta sig två gånger. Tillsammans med Anders Pehrsson från Stene i Trosa socken kom hon i sitt första giftemål att få åtminstone fem barn.
Väldigt lite har hittats kring Beata Christinas uppväxt. Familjen som åtminstone består av henne och hennes syster Maria är för ett tag bosatta vid Brotorp i Vagnhärads socken. Här avlider dock deras mor Kierstin 1759.Faders Olof Andersson gifter då om sig med Anna Pärsdotter och kom tillslut att bo vid Sörgården i Trosaby i Trosa socken. Här bor fadern kvar tills dess att Beata Christina tar över Sörgården 1770 tillsammans med sin make Anders Pehrsson.
Det finns troligen flera möjliga syskon, men hittills har enbart ett identifierats.
Beata Christina Olofsdotter återfinns tillslut 1770 vid Sörgården i Trosaby i Trosa socken. Här är hon gift med Anders Pehrsson och familjen kommer under tiden vid Trosaby att utökas och tillslut bestå av sonen Petter (eller Pär) och döttrarna Brita Stina och Catharina. Vid Trosaby bodde även under en tid Beata Christinas far Olof Andersson och hans nya hustru Anna Pärsdotter.
Familjen kom sedan att flytta vidare till Vagnhärads socken och Hökeberga. Här återförenas de med Anders Pehrssons mor Brita Larsdotter. Familjen kom också att fortsätta att växa. Dottern Anna födds här 1776 och sedan sonen Anders 1780.
Den 31:a maj 1782 avlider dock maken Anders vid en ålder av 44 år. Detta sker enbart dagar innan även hans mor Brita Larsdotter avlider vid Hökeberga. Tragiken för familjen fortsätter när även sonen Anders avlider året efter, enbart twå år gammal. Spåren efter Beata Christina Olofsdotter upphör här, för att sedan återuppstå i Västerljungs socken några år senare.
Den 12:e mars 1727 gifte sig i Västerljung, änkan Beata Christina Olofsdotter från Trosa sig med änklingen Pehr Olofsson från Skällberga. Paret kom tillslut att bo med Beata Christinas dotter Catharina och hennes familj vid Skällberga. Det var också vid Skällberga som Pehr Olofsson avled 1799 vid en ålder av 71 år. Änkan Beata Christina kom att fortsätta bo med sin dotters familj och följde även med dem i flytten 1809 från Skällberga i Västerljungs socken till Ytterhunga i Trosa socken.
Efter lite mer än ett årtionde vid Ytterhunga så avled Beata Christina Olofsdotter den 28:e mars 1821. Hon blev 74 år gammal.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:2 (1729-1803) Bild 55 / sid 51 (AID: v62749.b55.s51, NAD: SE/ULA/11667)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Beata Christina Olofsdotter (1746-1821) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars morfar Anders Pehrsson föddes den 30:e juni 1737 vid Stene i Trosa socken, senare känt som Trosa landsförsamling. Han var son till Pär Andersson och hans hustru Brita Larsdotter. Anders kom att gifta sig med Beata Christina Olofsdotter från Brotorp i Vagnhärads socken och tillsammans kom de att få åtminstone fem...
The post Anders Pehrsson (1737-1782) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars morfar Anders Pehrsson föddes den 30:e juni 1737 vid Stene i Trosa socken, senare känt som Trosa landsförsamling. Han var son till Pär Andersson och hans hustru Brita Larsdotter. Anders kom att gifta sig med Beata Christina Olofsdotter från Brotorp i Vagnhärads socken och tillsammans kom de att få åtminstone fem barn.
Väldigt lite är känt om Anders Pehrssons uppväxt. Mycket lutar åt att familjen bodde i några år vid Stene i Trosa socken, men det återstår att bekräfta var de sen tar vägen.
Det finns flera möjliga syskon, men enbart Lars har hittills gått att bekräfta i kyrkböckerna.
Anders Pehrsson återfinns 1770 vid Sörgården i Trosaby i Trosa socken. Familjen kom under tiden vid Trosaby att växa och bestod tillslut av sonen Petter (eller Pär) och döttrarna Brita Stina och Catharina. Vid Trosaby bodde även under en tid hustrun Beata Christinas far Olof Andersson och hans nya hustru Anna Pärsdotter.
Familjen kom sedan att flytta vidare till Vagnhärads socken och Hökeberga. Här återförenas de med Anders Pehrssons mor Brita Larsdotter. Familjen kom också att fortsätta att växa. Dottern Anna födds här 1776 och sedan sonen Anders 1780.
Den 31:a maj 1782 avlider dock Anders vid en ålder av 44 år. Detta sker enbart dagar innan även hans mor Brita Larsdotter avlider vid Hökeberga.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 36 / sid 32 (AID: v62472.b36.s32, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Anders Pehrsson (1737-1782) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars mor Catharina Andersdotter föddes den 28:e april 1774 vid Trosaby Sörgård i Trosa socken, senare känd som Trosa landsförsamling. Hon var dotter till Anders Pehrsson och hans dotter Beata Christina Olofsdotter. Under sitt liv så kom hon att gifta sig två gånger, först med Eric Ericsson och senare med Jonas Ericsson....
The post Catharina Andersdotter (1774-1840) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars mor Catharina Andersdotter föddes den 28:e april 1774 vid Trosaby Sörgård i Trosa socken, senare känd som Trosa landsförsamling. Hon var dotter till Anders Pehrsson och hans dotter Beata Christina Olofsdotter. Under sitt liv så kom hon att gifta sig två gånger, först med Eric Ericsson och senare med Jonas Ericsson. Totalt finns det sju kända barn från de båda äktenskapen.
Catharina kom att spendera sin första tid i livet vid Trosaby Sörgård i Trosa socken. Hon var troligen familjens tredje barn och hade brodern Petter och systern Brita Stina. Familjen kom dock rätt snart att flytta vidare till Hökeberga i Vagnhärads socken. Här utökades familjen dessutom med systern Anna och brodern Anders. Anders kom dock att enbart bli två år gammal och avled 1783.
Den 19:e oktober 1794 gifter sig dottern Catharina Andersdotter vid Skällberga med drängen vid Ytterstene, Eric Ericsson. Paret kom att slå sig ner vid Skällberga och det var här som sonen Anders föddes 1795. Det kom att bli fyra söner vid Skällberga då Anders följdes av Eric, Pehr och Johannes. Familjelyckan tog dock slut 1805 när maken Eric Ericsson avled i följderna av rötsår vid en ålder av 42 år.
Änkan Catharina Andersdotter vid Skällberga kom den 27:e december 1806 att gifta om sig med drängen Jonas Ericsson. Jonas kom att ta över som bonde och paret fick sitt första barn 1807 när dottern Anna Stina föddes.
Familjen kom att flytta vidare till Ytterhunga i Trosa landsförsamling 1809 där maken Jonas blir åbo. Här forstätter även familjen att växa när sonen Eric födds 1810. Det kom dock också att bli platsen där dottern Anna Stina avlider 1811 vid en ålder av endast 4 år. Innan familjen flyttar vidare så kommer den sista kända tillökningen 1812, när dottern Anna Christina föds.
Flytten går sedan 1822 vidare till Kårtorp i Hölö socken där det blir en kort sejour för familjen. Enbart ett år senare flyttar familjen vidare till Hallsta Östergård i Vagnhärad och en ny position som åbo för Jonas. Hallsta Östergård följdes 1827 av Kesta Nergård, även det i Vagnhärad. Det kom familjen att förbli fram till 1832 då familjen flyttade för en sista gång. Denna gång bar det av till Grönkärret i Vagnhärads socken. Hit flyttade tillslut även sonen Eric Jonsson med familj och Catharina och Jonas kom tillslut att inhysas hos sonen.
Catharina bodde vid Grönkärret fram till sin död den 21:a juli 1840. Hon dock i följderna av bröstvärk och blev 66 år gammal.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 112 / sid 108 (AID: v62472.b112.s108, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Catharina Andersdotter (1774-1840) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars morfars farmors mor Catharina Hansdotter ska ha fötts omkring år 1740 i Torsåker socken i Södermanland. Hennes föräldrar är fortsatt okända, men hon dyker upp i husförhörslängderna inom ramen för två äktenskap i vilka hon fick minst fem barn. Uppväxt Det kvarstår att hitta källor kring Catharinas barndom och tidiga vuxenliv. Föräldrar Föräldrarna...
The post Catharina Hansdotter (1740-1807) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars morfars farmors mor Catharina Hansdotter ska ha fötts omkring år 1740 i Torsåker socken i Södermanland. Hennes föräldrar är fortsatt okända, men hon dyker upp i husförhörslängderna inom ramen för två äktenskap i vilka hon fick minst fem barn.
Det kvarstår att hitta källor kring Catharinas barndom och tidiga vuxenliv.
Föräldrarna till Catharina Hansdotter har förblivit okända.
Eventuella syskon till Catharina Hansdotter har förblivit okända.
Den andra oktober 1764 vigdes Erik Beckström vid Jonberg med pigan Catharina Hansdotter. Tillsammans bosatte de sig vid Jonsberg och fick sin första kända dotter året efter när Brita Christina föddes. Familjen kom redan 1767 att utökas med dottern Catharina. Det dröjde dock inte länge innan maken Erik Nilsson Beckström kom att avlida. Detta skedde 1769 vid en ålder av 34 år. Catharina blev då ensam kvar med de båda döttrarna.
Catharina kom dock att gifta om sig. Den 10:e november 1771 vigdes sonen vid Ytterstene, Jonas Ersson, med änkan Catharina Hansdotter vid Jonsberg. Familjen kom snart att börja växa och sonen Eric föddes redan 1772. Familjen kom sedan tillfälligt att utökas med dottern Anna 1776, men hon avled redan vid 2 års ålder. Familjens sista barn föddes 1780 när Anna Elisabet kom till världen vid Jonsberg. Men under de kommande åren försvinner maken Jonas Ericsson ifrån källorna. Om han avlider eller ej är oklart, men Catharina omnämns återigen som änka.
Hon flyttar vidare med sina fyra barn och familjen kom att bo först vid Fänskogen och sedan vid Nyängstorp. Vid Fänskogen så inhystes Catharina och de omyndiga barnen tillslut hos hennes dotter Catharina Ersdotter och hennes make Pehr Jonsson. De skulle följas åt även vid flytten till Nyängstorp. Dotterns familj kom dock att flytta vidare till Hölö 1803.
Mycket tyder på att Catharina även hon i slutskeded av sitt liv flyttade vidare till Hölö. Vid Lille Djupvik så återfinns hennes första dotter Brita Christina tillsammans med hennes familj, Det är här vid Lilla Djupvik i Hölö socken som en Catharina Hansdotter avlider den 19:e september 1807 vid en ålder av 67 år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 151 / sid 147 (AID: v62472.b151.s147, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Catharina Hansdotter (1740-1807) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars morfars farmor Anna Elisabet Jonsdotter föddes den 31:a augusti 1780 vid Jonsberg i Trosa landsförsamling i Södermanland. Hon var dotter till Jonas Ericsson och hans hustru Catharina Hansdotter. Även om hon var gift vid två tillfällen så har hon bara en känd son. Uppväxt Den 10:e november 1771 vigdes sonen vid Ytterstene, Jonas...
The post Anna Elisabet Jonsdotter (1780-1856) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars morfars farmor Anna Elisabet Jonsdotter föddes den 31:a augusti 1780 vid Jonsberg i Trosa landsförsamling i Södermanland. Hon var dotter till Jonas Ericsson och hans hustru Catharina Hansdotter. Även om hon var gift vid två tillfällen så har hon bara en känd son.
Den 10:e november 1771 vigdes sonen vid Ytterstene, Jonas Ersson, med änkan Catharina Hansdotter vid Jonsberg. Catharina hade tidigare varit gift med Erik Nilsson Beckström, som avlidit två år tidigare och efterlämnat sig hustru samt två döttrar. När Anna Elisabet föddes nio år senare så hade hon redan minst två halvsyskon samt brodern Eric. En äldre syster vid namnet Anna hade redan avlidit vid en ålder av två år. Familjen kom att bo vid Jonsberg ett antal år till och någonstans här så försvinner fadern Eric Jonsson.
Modern flyttar vidare med sina fyra barn och familjen kom att bo först vid Fänskogen och sedan vid Nyängstorp. Anna Elisabet Jonsdotter kom dock tidigt att lämna familjehemmet och påbörja sin resa som tjänsteflicka och piga vid flera platser inom Trosa landsförsamling samt Trosa stadsförsamling.
Den 3:e december 1809 lystes det om bröllop i Trosa landsförsamling mellan torparsonen Pehr Pehrsson vid Snutan i Västerljung och pigan Anna Elisabet Jonsdotter vid Tureholm. Paret kom att gifta sig den 26:e samma månad. Parets första och enda barn, sonen Pehr Eric, föddes i februari 1812.
Det dröjde dock inte länge innan Anna Elisabet Jonsdotter var ensam med sonen. Bara åtta månader efter sonens födelse så avlider maken Pehr Pehrsson vid en ålder av 32 år.
Anna Elisabet Jonsdotter kom tillsammans med hennes son att flytta omkring en del efter att hennes första make hade avlidit. Tillslut så hamnade hon vid Hummelkärrstugan i Trosa landsförsamling. Här gifte hon sig med den 24 år äldre änklingen Olof Persson. Deras liv tillsammans vid Hummelkärrstugan kom dock att bli kortvarig. Olof avled åtta år senare 1826. Anna Elisabets son Pehr Eric kom dock att ta över Hummelkärrstugan och Anna Elisabet kom att bo kvar här tills dess att hon den 22:a mars 1856 avled vid en ålder av 75 år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 120 / sid 116 (AID: v62472.b120.s116, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Anna Elisabet Jonsdotter (1780-1856) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farmors mormor Stina Gabrielsdotter föddes den 14:e november 1796 i Tystberga socken i Södermanland. Hon var dotter till drängen Gabriel Bengtsson och hans hustru Anna Greta Jacobsdotter vid torpet Holmtorp. Stina kom att gifta sig med Jonas Pehrsson och tillsammans fick de sex barn. Hon avled den 18:e april 1878 vid Fattigstugan i...
The post Stina Gabrielsdotter (1796-1878) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farmors mormor Stina Gabrielsdotter föddes den 14:e november 1796 i Tystberga socken i Södermanland. Hon var dotter till drängen Gabriel Bengtsson och hans hustru Anna Greta Jacobsdotter vid torpet Holmtorp. Stina kom att gifta sig med Jonas Pehrsson och tillsammans fick de sex barn. Hon avled den 18:e april 1878 vid Fattigstugan i Tystberga socken.
Drängen Gabriel Bengtsson vid Holmtorp vigdes 1795 i Tystberga med änkan Anna Greta Jacobsdotter. Det fanns vid tidpunkten redan en dotter i familjen vars ursprung är oklart. Det är även oklart kring Anna Gretas tidigare giftemål. In i familjen födds Stina den 14:e november 1796. Familjen bor för tillfället vid Holmtorp tillsammans med Stinas mormor Catharina Gabrielsdotter. Familjen flytter dock efter en tid vidare till Sättersta Övergård dit även mormodern följer med ett tag.Stina förblir parets ända barn efter äktenskapet, istället flyttar barnhusbarnet Magnus Jonsson in. Han föddes 1798 i Stockholm och anslöt till familjen 1807. Detta efter att familjen flyttat vidare till Hopstugan 1805, där även farmorn Kierstin Jonsdotter bor.
En trolig halvsyster är Cajsa Greta Olsdotter. Hon föddes 1788, troligen i Stigtomta enligt vissa källor. Om det stämmer så avled gon 1865 i Tystberga vid en ålder av 77 år.
Stina Gabrielsdotter gifter sig den 20:e november 1817 med drängen Jonas Pehrsson från Stångby. Paret kom att bosätta sig vid Hopstugan tillsammans med Stinas föräldrar. Vid Hopstugan så kom familjen att väga med hela tre söner och tre döttrar. Av dessa så var Per Erik först när han kom till världen i december 1818. De flesta barnen hade hunnit lämna föräldrahemmet (eller i Carls fall, avlida) när Jonas och Stina flyttade vidare och först blev inhysda vid Lilla Bräntorpsstugan och senare Björndals gruvor. Maken Jonas avled den 4:e juli 1873 vid en ålder av 89 år. Efter makens död så inhysdes Stina först ett år vid Stångby Sörgård innan hon 1874 flyttade in i Fattighuset. Där kom hon att bo fram tills att hon den 18:e april 1878 avlider av okänd anledning vid en ålder av 81 år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Tystberga (D) C:3 (1759-1809) Bild 179 / sid 176 (AID: v62675.b179.s176, NAD: SE/ULA/11611)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Stina Gabrielsdotter (1796-1878) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Gott Nytt År! Dags att lära sig att skriva 2023 istället för 2022. Hoppas att ni alla har haft en riktigt trevlig kväll och fått möjligheten att fira ordentligt. Vår lilla familj spenderar detta nyår i lugn och ro hemma i Vagnhärad, njutit av varandras sällskap. Vår Lilla A har just fått se fyrverkerierna, något...
The post Gott Nytt År – Hälsningar från Vagnhärad appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Gott Nytt År! Dags att lära sig att skriva 2023 istället för 2022. Hoppas att ni alla har haft en riktigt trevlig kväll och fått möjligheten att fira ordentligt. Vår lilla familj spenderar detta nyår i lugn och ro hemma i Vagnhärad, njutit av varandras sällskap. Vår Lilla A har just fått se fyrverkerierna, något som nästan alltid uppskattas. Nu är det dags för oss alla att ladda upp baterierna igen med en god natts sömn. När vi vaknar är det dags att börja ta tag i alla de utmaningar som 2023 har att erbjuda.
Vi önskar er alla ett gott nytt år!
Vi har hittills besökt ett antal olika länder, förhoppningsvis växer listan under 2023. Så låt oss kolla hur man säger ”gott nytt år” i alla dessa länder. Förhoppningsvis har vi inte gjort några fel nedan, meddela gärna om så är fallet. I vanliga fall så är det främst Susann, familjens polyglot, som uppskattar värdet i alla de språk vi har omkring oss.
The post Gott Nytt År – Hälsningar från Vagnhärad appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars farfars farmors mor Catharina Nilsdotter föddes den 27:e mars 1727 i Vagnhärad socken i Södermanland. Hon kom att bo vid Komöte tillsammans med maken Olof Olofsson, tillsammans fick de tre döttrar. Uppväxt Catharina ska ha fötts inom Vagnhärads socken, men information kring hennes uppväxt återstår att finna. Föräldrar Syskon Det är okänt...
The post Catharina Nilsdotter (1727-1812) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars farfars farmors mor Catharina Nilsdotter föddes den 27:e mars 1727 i Vagnhärad socken i Södermanland. Hon kom att bo vid Komöte tillsammans med maken Olof Olofsson, tillsammans fick de tre döttrar.
Catharina ska ha fötts inom Vagnhärads socken, men information kring hennes uppväxt återstår att finna.
Det är okänt om Catharina hade några syskon.
Den 25:e oktober 1753 vigdes drängen Olof Olofsson från Komöte med pigan Catharina Nilsdotter vid Överåda. Familjen kom att bosätta sig tillsammans med Olofs föräldrar vid Komöte och fick redan 1754 sin första dotter när Anna föddes.
Familjen kom att utökas med ytterligare två döttrar, först Catharina 1758 och sedan Christina 1762. Dottern Anna kom att med familj också bosätta sif vid Komöte efter sitt giftermål 1777. Olof Olofsson och Catharina Nilsdotter skulle också komma att flytta med Annas familj när flyttlasset 1782 gick till närliggande Andervik.
Det är vid Andervik som maken Olof avlider den 2:a september 1795 avlider. Catharina kom att bo kvar med dottern vid Andervik fram tills sin egen död den 23:e mars 1812. Hon avlider i följderna av sin ålderdom vid en ålder av 84 år.
Det finns tre kända barn till Catharina Nilsdotter och hennes make Olof Olofsson. Dottern Anna kom tillsammans med sin familj att bo tillsammans med föräldrarna. Dottern Catharina bildar familj med maken Eric Ersson från Mörkö. Yngsta dottern Christina gifter sig med Pehr Pehrsson från Lökholmen och bildar familj även hon.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:2 (1729-1803) Bild 69 / sid 65 (AID: v62749.b69.s65, NAD: SE/ULA/11667)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Catharina Nilsdotter (1727-1812) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars farfars farmors far Olof Olofsson föddes den 12:e februari 1731 vid Komöte i Vagnhärad socken. Han var son till Olof Olofsson och hans hustru Anna Olofsdotter. Han kom att bo vid Komöte tillsammans med hustrun Catharina Nilsdotter, tillsammans fick de tre döttrar. Uppväxt Olof föddes vid Komöte i Vagnhärad och kom att...
The post Olof Olofsson (1731-1795) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars farfars farmors far Olof Olofsson föddes den 12:e februari 1731 vid Komöte i Vagnhärad socken. Han var son till Olof Olofsson och hans hustru Anna Olofsdotter. Han kom att bo vid Komöte tillsammans med hustrun Catharina Nilsdotter, tillsammans fick de tre döttrar.
Olof föddes vid Komöte i Vagnhärad och kom att bo här under sin uppväxt. Inte mycket är känt om Olofs föräldrar och familjen dyker upp i husförhörsböckerna först vid Olofs födelse. Olof kom dock att fortsätta att bo vid Komöte under stora delar av sitt liv.
Olof är det enda kända barnet till Olof Olofsson och Anna Olofsdotter.
Den 25:e oktober 1753 vigdes drängen Olof Olofsson från Komöte med pigan Catharina Nilsdotter vid Överåda. Familjen kom att bosätta sig tillsammans med Olofs föräldrar vid Komöte och fick redan 1754 sin första dotter när Anna föddes.
Familjen kom att utökas med ytterligare två döttrar, först Catharina 1758 och sedan Christina 1762. Dottern Anna kom att med familj också bosätta sif vid Komöte efter sitt giftermål 1777. Olof Olofsson och Catharina Nilsdotter skulle också komma att flytta med Annas familj när flyttlasset 1782 gick till närliggande Andervik.
Det är vid Andervik som Olof den 2:a september 1795 avlider. Han blev 64 år gammal och efterlämnade sig sin hustru samt deras tre döttrar.
Det finns tre kända barn till Olof Olofsson och hans hustru Catharina Nilsdotter. Dottern Anna kom tillsammans med sin familj att bo tillsammans med föräldrarna. Dottern Catharina bildar familj med maken Eric Ersson från Mörkö. Yngsta dottern Christina gifter sig med Pehr Pehrsson vid Lökholmen och bildar även hon familj.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:2 (1729-1803) Bild 8 / sid 4 (AID: v62749.b8.s4, NAD: SE/ULA/11667)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Olof Olofsson (1731-1795) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars farfars farmor Anna Olofsdotter föddes den 31:a augusti 1754 vid Komöte i Vagnhärad socken. Hon var dotter till Olof Olofsson och hans hustru Catharina Nilsdotter. Hon kom att bo vid Andervik i Vagnhärad tillsammans med maken Anders Larsson, de fick fem barn och hon levde fram till den 9:e februari 1820. Uppväxt...
The post Anna Olofsdotter (1754-1820) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars farfars farmor Anna Olofsdotter föddes den 31:a augusti 1754 vid Komöte i Vagnhärad socken. Hon var dotter till Olof Olofsson och hans hustru Catharina Nilsdotter. Hon kom att bo vid Andervik i Vagnhärad tillsammans med maken Anders Larsson, de fick fem barn och hon levde fram till den 9:e februari 1820.
Föräldrarna Olof Olofsson och Catharina Nilsdotter gifte sig 1753 och Anna är deras första kända barn. När Anna födds 1754 så är familjen bosatt vid Komöte och är kommer familjen att förbli under många år. Även systrarna Catharina och Christina födds här 1758 respektive 1762. Anna kommer dock att lämna för mindre uppdrag som tjänsteflicka och senare piga. Det är troligen som piga vid Ytteråda Norrgård som hon för första gången kommer i kontakt med drängen Anders Larsson.
Det finns två kända systrar till Anna. Systern Catharina bildar familj med maken Eric Ersson från Mörkö. Yngsta systern Christina gifter sig med Pehr Pehrsson från Lökholmen och bildar familj även hon.
Den 14:e december 1777 lystes det om vigsel i Vagnhärad. Den 30:e december samma år vigdes sedan drängen Anders Larsson med dottern vid Komöte Anna Olofsdotter. Anders kom att fortsätta som dräng i några år, men deras första dotter Catharina födds dock redan i mars 1778. Hon kom dock bara att bli 9 månader gammal till följd av koppor.
Familjen bor initialt hos Annas föräldrar vid Komöte och Anders ansluter hit 1779. Här födds också parets första son 1780 när Lars kommer till världen. Lars kom även han dock att avlida straxt efter flytten till Andervik 1782. Han avled till följderna av frisel. Vid Andervik blir maken Anders Larsson nämndeman.
Familjen utökas med ytterligare tre barn vid Andervik. Först Olof som födds 1782, sedan Anders 1788 och så tillsist dottern Anna Christina 1798. Anders blir dock inkallad till kriget mot Ryssland 1808 och återvänder ej till familjen.
Anna Olofsdotter kom att avlida vid Andervik den 9:e februari1820 vid en ålder av 65 år i följderna av bröstfeber. Hon efterlämnade sig maken Anders Larsson samt de vuxna barnen Olof Andersson och Anna Christina Andersdotter.
Anna Olofsdotter fick tillsammans med maken Anders Larsson fem kända barn. Två av dessa avled i väldigt ung ålder. Dessutom så kallades sonen Anders in till lantvärnet i kriget mot Ryssland 1808 och kom inte hem igen. Kvar blev sonen Olof och yngsta dottern Anna Christina, som båda kom att bilda egna familjer.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Vagnhärad (D) C:2 (1729-1803) Bild 71 / sid 67 (AID: v62749.b71.s67, NAD: SE/ULA/11667)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Anna Olofsdotter (1754-1820) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars farfars farfar Anders Larsson föddes den 18:e januari 1755 vid Hagberg i Trosa landsförsamling i Södermanland. Han var son till Lars Andersson och Anna Olofsdotter, kom att bo vid Andervik i Vagnhärad, gifte sig med Anna Olfosdotter, fick fem barn och levde fram till den 27:e maj 1832. Uppväxt Ingenting är ännu...
The post Anders Larsson (1755-1832) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors morfars farfars farfar Anders Larsson föddes den 18:e januari 1755 vid Hagberg i Trosa landsförsamling i Södermanland. Han var son till Lars Andersson och Anna Olofsdotter, kom att bo vid Andervik i Vagnhärad, gifte sig med Anna Olfosdotter, fick fem barn och levde fram till den 27:e maj 1832.
Ingenting är ännu känt kring Anders uppväxt. Han dyker upp först som dräng vid Andervik i Vagnhärads socken omkring år 1775. Han kom att fortsätta som dräng på närliggande gårdar fram till 1779. De andra gårdarna var Komöte och Ytteråda Norrgård.
Det finns flera möjliga syskon till Anders som alla föddes vid Hagberg i Trosa landsförsamling under 1750- och 1760-talet. Alla med föräldrar som matchar, men ingen koppling har gått att bevisa.
Den 14:e december 1777 lystes det om vigsel i Vagnhärad. Den 30:e december samma år vigdes sedan drängen Anders Larsson med dottern vid Komöte Anna Olofsdotter. Anders kom att fortsätta som dräng i några år, men deras första dotter Catharina födds dock redan i mars 1778. Hon kom dock bara att bli 9 månader gammal till följd av koppor.
Familjen bor initialt hos Annas föräldrar vid Komöte och Anders ansluter hit 1779. Här födds också parets första son 1780 när Lars kommer till världen. Lars kom även han dock att avlida straxt efter flytten till Andervik 1782. Han avled till följderna av frisel. Vid Andervik blir Anders Larsson nämndeman.
Familjen utökas med ytterligare tre barn vid Andervik. Först Olof som födds 1782, sedan Anders 1788 och så tillsist dottern Anna Christina 1798. Anders blir dock inkallad till kriget mot Ryssland 1808 och återvänder ej till familjen.
Hustrun Anna Olofsdotter kom att avlida vid Andervik 1820 vid en ålder av 65 år. Efter hustruns bortgång så flyttade tillslut Anders hem till sonen Olof vid Komöte 1824. Han kom även att flytta med sonen och dessa familj 1826 när flytten gick till Sandstugan. Det är vid Sandstugan som Anders Larsson den 27:e maj 1832 avlider i följderna av lungsot. Han blev 77 år gammal och efterlämnade sig en son och en dotter.
Anders Larsson fick tillsammans med hustrun Anna Olofsdotter fem kända barn. Två av dessa avled i väldigt ung ålder. Dessutom så kallades sonen Anders in till lantvärnet i kriget mot Ryssland 1808 och kom inte hem igen. Kvar blev sonen Olof och yngsta dottern Anna Christina, som båda kom att bilda egna familjer.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 74 / sid 70 (AID: v62472.b74.s70, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Anders Larsson (1755-1832) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>God Jul och hälsningar från Åland. Vi hoppas att ni alla har en trevlig helg, oavsett om ni firar jul eller ej. Kanske gör ni som oss och plockar de delar som ni tycker om från de många traditioner som finns för denna helg. Allt för att kunna spendera en trevlig helg med familjen. Här...
The post God Jul – Hälsningar från Åland appeared first on Biveros Bulletin.
]]>God Jul och hälsningar från Åland. Vi hoppas att ni alla har en trevlig helg, oavsett om ni firar jul eller ej. Kanske gör ni som oss och plockar de delar som ni tycker om från de många traditioner som finns för denna helg. Allt för att kunna spendera en trevlig helg med familjen.
Här på Åland, där vi spenderar julen, så har det varit en kall helg, men solen har varit framme och värmt under dagarna. Det har till och med blivit en trevlig promenad runt Ramsholmen under Julaftonen innan vi återigen slant in på traditionen att äta för mycket mat.
Vi har hittills besökt ett antal olika länder, förhoppningsvis växer listan under 2023. Så låt oss kolla hur man säger ”god jul” i alla dessa länder. Förhoppningsvis har vi inte gjort några fel nedan, meddela gärna om så är fallet. I vanliga fall så är det främst Susann som uppskattar värdet i alla de språk vi har omkring oss.
Ta hand om er och hoppas att ni får ett trevligt avslut på 2022!
The post God Jul – Hälsningar från Åland appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars morfars farmor Maria Pehrsdotter föddes den 27:e oktober 1739 vid Klockaregården i Trosa landsförsamling i Södermanland. Hon var dotter till klockaren Pär Larsson och hans hustru Brita Jönsdotter. Uppväxt Maria är det sista kända barnet till klockaren Pär Larsson och hans hustru Brita. Paret ska redan innan Maria föddes 1739 ha fått...
The post Maria Pehrsdotter (1739-1812) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farfars farfars morfars farmor Maria Pehrsdotter föddes den 27:e oktober 1739 vid Klockaregården i Trosa landsförsamling i Södermanland. Hon var dotter till klockaren Pär Larsson och hans hustru Brita Jönsdotter.
Maria är det sista kända barnet till klockaren Pär Larsson och hans hustru Brita. Paret ska redan innan Maria föddes 1739 ha fått minst sju barn, fem söner och två döttrar. Fadern kom att avlida 1742 när Maria enbart var två år gammal och sen dröjer det flera år innan familjen återigen återfinns i husförhörslängderna vid Klockaregården när Maria är 29 år gammal. Vid den tidpunkten så bor Maria ännu med sin mor.
Den 3:e oktover 1773 så vigdes pigan Maria Pehrsdotter vid Klockaregården med byggmästaren Anders Möller från Trosa stad. Det nygifta paret fick sin första barn den 30:e augusti 1774 när sonen Anders föddes. Några fler barn verkar familjen inte få, istället så tyder mycket på att maken Anders Möller avlider någongång omkring år 1775.
Maria kom att bo kvar vid Klockaregården tillsammans med sonen Anders. Hon kom att kämpa med fattigdom och fick under perioden lättnader av församlingen. Anders kom att flytta hemifrån 1787 när hans flyttlass gick till Trosa stad. Några år senare, omkring 1791, så flyttar tillslut Maria in i fattigstugan kammaren. Det är här hon kommer att bo i över 20 år fram tills dess att hon avlider den 13:e maj 1812 i följderna av lungsot.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 152 / sid 148 (AID: v62472.b152.s148, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Maria Pehrsdotter (1739-1812) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors mormors farfars far Lars Andersson föddes den 19:e maj 1766 vid Baska i Sättersta socken. Han var son till Anders Jonsson och hans hustru Cathrina Larsdotter. Uppväxt Det är osäkert hur många syskon som Lars hade. Det är möjligt att föräldrarna Anders Jonsson och Cathrina Larsdotter gifte sig redan 1752 i Tystberga, men...
The post Lars Andersson (1766-1837) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min farmors mormors farfars far Lars Andersson föddes den 19:e maj 1766 vid Baska i Sättersta socken. Han var son till Anders Jonsson och hans hustru Cathrina Larsdotter.
Det är osäkert hur många syskon som Lars hade. Det är möjligt att föräldrarna Anders Jonsson och Cathrina Larsdotter gifte sig redan 1752 i Tystberga, men det är något som jag hittills inte har kunnat bekräfta. Det som går att bekräfta är att när modern avlider 1790 så efterlämnade hon sig maken tillsammans med 5 barn, varav 4 myndiga. Dessa barn var döttrarna Anna, Brita och Kerstin samt sönerna Lars och Johan. Information om Lars syster Brita saknas i husförhörslängderna, men där nämns även ytterligare en bror och en syster, nämligen Anders och Catharina. Det är fortsatt okart när familjen flyttade till Baska i Sättersta socken. Det vi vet är att familjen bodde här när Lars föddes 1766.
Den 5:e oktober 1790 vigdes sonen vid Baska, Lars Andersdotter, med pigan Magdalena Andersdotter. Deras första och enda son, Anders, födds i juli 1792. Anders kom att följas av 4 döttrar, Maja Cajsa, Maria Christina, Magdalena och Brita. Men det skulle också vara starten på flera tragedier för familjen. Hustrun Magdalena kom att avlida 1811 i följderna av rödsot. Vid denna tidpunkt hade familjen bara en dotter kvar i livet. Sonen Anders och tre av hans systrar hade vid denna tidpunkt redan avlidit med liknande symtom som modern. Anders avled redan 1795 och blev enbart två år gammal. Den äldsta dottern, Maja Cajsa, avled 1811, bara två dagar innan sin mor. Kvar blev Lars Andersson tillsammans med dottern Maria Christina.
Änkomannen Lars Andersson kom att gifta om sig den 16:e februari 1812 med pigan vid Baska, Anna Cathrina Andersdotter. Detta utökade även familjen med styvsonen Johan Eric. Paret fick sitt första barn 1813 när dottern Anna Lovisa föddes i november. Det skulle dock bara dröja till nästkommande januari innan dottern, Maria Christina, från det tidigare giftemålet avled 16 år gammal. Familjen kom dock att växa igen, först med sonen Lars Gustaf 1815 och sedan dottern Cathrina 1817. Vad som hände med de två döttrarna kvarstår att finna, vad som står att finna är att när Lars dör den 10:e december 1837, vid en ålder av 71 år, så återfinns enbart sonen Lars Gustaf samt styvsonen Johan Eric i livet. Lars och hustrun hade vid tidpunkten flyttat vidare till nybygget Stensätter, även det i Sättersta. Han kom att även efterlämnade sig änkan Anna Cathrina Andersdotter som i ytterligare några år blev kvar vid Stensätter.
Lars Anderssons långa liv inkluderade tillslut två giftemål och minst 8 barn. Det är klart att 5 av dessa barn aldrig uppnådde myndig ålder och att enbart ett barn kom att efterleva sin far.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Sättersta (D) C:2 (1730-1769) Bild 89 (AID: v62296.b89, NAD: SE/ULA/11519)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Lars Andersson (1766-1837) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farmor Anna Ericsdotter föddes enligt husförhörslängderna den 30:e juli 1751. Detta kan dock ha blandats ihop med en annan Anna Ericsdotter som föddes den dagen vid torpet Hummelkärr i Västerljung socken som dotter till Eric Jansson och hans hustru Anna Gustavsdotter. Vår Anna gifter sig 1776 och då återfinns den Anna...
The post Anna Ericsdotter (1751-1831) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farmor Anna Ericsdotter föddes enligt husförhörslängderna den 30:e juli 1751. Detta kan dock ha blandats ihop med en annan Anna Ericsdotter som föddes den dagen vid torpet Hummelkärr i Västerljung socken som dotter till Eric Jansson och hans hustru Anna Gustavsdotter. Vår Anna gifter sig 1776 och då återfinns den Anna från Hummelkärr redan på annan plats och hon kommer att gifta sig något år därefter.
Det återstår att finna vår Annas ursprung. Var kommer hon ifrån? När är hon egentligen född? Har vi tur så finns de svaren i de gamla kyrkböckerna. Det är många fel bland födelsedatumen i Västerljungs husförhörslängder under andra halvan av 1700-talet. Många namn är dessutom svåra att läsa. Att hitta rätt Anna kan vara som att finna en nål i en höstack. Har vi tur så kan ho åtminstone återfinnas vid gården Tuna, där hon ska ha varit piga innan hon gifte sig.
Anna dyker först upp när hon den 10:e november 1776 gifter sig med rättaren Eric Jonsson från Örboholm. Paret får sitt första kända barn 1779 när dottern Anna födds. Anna följs sedan av sonen Jonas 1781. Det är dock inte omöjligt att paret har fått fler barn än så, inga fler har dock identifierats i källorna.
Samma år som Jonas födds flyttar familjen vidare till Dikartorp i Trosa socken. Det är vid Dikartorp någongång 1782 eller 1783 som maken Eric försvinner spårlöst. Efter sig vid torpet finns det 1783 bara hans änka kvar i mantalslängderna. Anna blir alltså själv kvar med de två små barnen.
Anna kom dock att gifta om sig. Den 4:e juli 1784 vigs i Trosa socken änkan Anna Ericsdotter vid Dikartorp med drängen Magnus Jonsson från Tuna. Paret kom snart att flytta till Hammarby i Västerljung. Maken Magnus kom att fortsätta som dräng fram tills dess att familjen flyttade tillbaka till Trosa socken och hamnade vid Ytterhunga 1806. Magnus blev nu även han rättare och skulle så förbli även efter de kommande flyttarna. 1810 bar det av till Ytteråda i Vagnhärad socken och så 1814 till Veda i Lästringe socken.
Vid Veda kom dock maken Magnus Jonsson att avlida 1815. Anna var återigen ensam och flyttade 1817 tillbaka till Trosa socken. Här bosatte hon sig vid Lilla Hällingstugan och kom att bo här fram till sin död den 27:e april 1831. Hon ska ha dött av ålderdomsbräcklighet vid en ålder av 79 år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Västerljung (D) C:1 (1713-1755) Bild 86 / sid 82 (AID: v62872.b86.s82, NAD: SE/ULA/11713)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Anna Ericsdotter (1751-1831) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farfars mor Anna Eriksdotter föddes omkring år 1721. Källor kring hennes uppväxt återstår att finna, men hon lever en stor del av sitt liv vid Tuna i Västerljung socken, där hon gifter sig med Jonas Nilsson och får de tre sönerna Nils, Eric och Jonas. Uppväxt Ingenting är ännu känt kring...
The post Anna Eriksdotter (1721-1798) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farfars mor Anna Eriksdotter föddes omkring år 1721. Källor kring hennes uppväxt återstår att finna, men hon lever en stor del av sitt liv vid Tuna i Västerljung socken, där hon gifter sig med Jonas Nilsson och får de tre sönerna Nils, Eric och Jonas.
Ingenting är ännu känt kring Annas uppväxt eller tiden innan hon gifter sig med Jonas Nilsson i Västerljung socken.
När Anna väl dyker upp i församlingsböckerna 1749 så är hon 28 år och boende vid Tuna i Västerljung socken. Hon har den 1:a november 1745 gift sig med drängen Jonas Nilsson och paret har två söner, Nils och Eric. Familjen inhyser även Jonas fader Nils Andersson fram till att han avlider ett år senare.
Familjen kom att växa ytterligare när sonen Jonas födds 1752. Familjen bor i Tuna i Västerljung socken vid ett torp/gård som gick under namnet Norrgården, delvis även kallat Norrtuna, där Jonas blir bonde. Här blir familjen kvar och det är här som först Jonas avlider 1792. Anna gör honom sällskap den 6:e februari 1798 när hon avlider vid en ålder av 76 år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Västerljung (D) F:1 (1755-1861) Bild 23 (AID: v62879.b23, NAD: SE/ULA/11713)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Anna Eriksdotter (1721-1798) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farfars farfar Nils Andersson ska ha fötts omkring år 1674. Hans ursprung är ännu ej känt, men han kom att bo en stor del av sitt liv vid Tuna i Västerljung socken, där han gifter sig med Britha Andersdotter och får de tre barnen Kierstin, Anders och Jonas. Uppväxt Ingenting är...
The post Nils Andersson (1674-1750) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farfars farfar Nils Andersson ska ha fötts omkring år 1674. Hans ursprung är ännu ej känt, men han kom att bo en stor del av sitt liv vid Tuna i Västerljung socken, där han gifter sig med Britha Andersdotter och får de tre barnen Kierstin, Anders och Jonas.
Ingenting är ännu känt kring Nils uppväxt. Kom han eventuellt från Tuna i Västerljung socken? Eller är han inflyttad? Det är frågor som kvarstår att besvara.
När Nils väl dyker upp i husförhörslängderna 1749 så är han 75 år gammal och boende hos sin son Jonas Nilsson i Tuna. Det är också vid Tuna som Nils avlider året därpå, den 3:e augusti 1750. Han dog med bröstvärk och lungsot vid en ålder av 76 år.
Ur Västerljungs födelsenotiser så går det att identifiera två barn till för Nils Andersson och Britha Andersdotter. Dottern Kierstin födds 1716 vid Tuna och sonen Anders 1720. Det är som familjens tredje kända barn som Jonas sen födds 1722.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Västerljung (D) C:1 (1713-1755) Bild 135 / sid 131 (AID: v62872.b135.s131, NAD: SE/ULA/11713)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Nils Andersson (1674-1750) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farfars far Jonas Nilsson föddes den 11:e mars 1722 i Tuna i Västerljung socken. Han var son till Nils Andersson och hans hustru Britha Andersdotter. Uppväxt Ingenting är ännu känt kring Jonas uppväxt annat än att familjen verkar ha varit bosatt vid Tuna i Västerljung socken. Föräldrar Far: Nils Andersson Född...
The post Jonas Nilsson (1722-1792) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farfars far Jonas Nilsson föddes den 11:e mars 1722 i Tuna i Västerljung socken. Han var son till Nils Andersson och hans hustru Britha Andersdotter.
Ingenting är ännu känt kring Jonas uppväxt annat än att familjen verkar ha varit bosatt vid Tuna i Västerljung socken.
När Jonas väl dyker upp i församlingsböckerna 1749 så är han 27 år och ännu boende i Tuna. Han har den 1:a november 1745 gift sig med pigan Anna Eriksdotter och paret har två söner, Nils och Eric. Familjen inhyser även Jonas fader Nils Andersson fram till att han avlider ett år senare.
Familjen kom att växa ytterligare när sonen Jonas födds 1752. Familjen bor i Tuna i Västerljung socken vid ett torp/gård som gick under namnet Norrgården, delvis även kallat Norrtuna, där Jonas är bonde. Här blir familjen kvar och det är här som Jonas avlider den 18:e april 1792 vid en ålder av 70 år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Västerljung (D) C:1 (1713-1755) Bild 26 / sid 22 (AID: v62872.b26.s22, NAD: SE/ULA/11713)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Jonas Nilsson (1722-1792) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farfar Eric Jonsson föddes den 26:e mars 1749 vid Tuna Norrgård i Västerljung socken. Han var son till bonden Jonas Nilsson och hans hustru Anna Eriksdotter. Uppväxt Erics föräldrar Jonas och Anna gifte sig 1745 i Västerljung och hade vid Erics födelse 1749 redan fått minst ett barn. Brodern Nils föddes...
The post Eric Jonsson (1749-1783) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars farfar Eric Jonsson föddes den 26:e mars 1749 vid Tuna Norrgård i Västerljung socken. Han var son till bonden Jonas Nilsson och hans hustru Anna Eriksdotter.
Erics föräldrar Jonas och Anna gifte sig 1745 i Västerljung och hade vid Erics födelse 1749 redan fått minst ett barn. Brodern Nils föddes 1746 och ytterligare en bror skulle komma att födas 1752.
Familjen bodde under perioden i Tuna i Västerljung. Deras hem var Norrgården, ett torp/gård som även gick under namnet Norrtuna. Eric kom att flytta ifrån föräldrahemmet omkring år 1773 och kommer sedan att få under radarn i några år.
Den 10:e november 1776 vigs i Västerljung rättaren Eric Jonsson vid Örboholm med pigan Anna Ersdotter från Tuna. Paret får sitt första kända barn 1779 när dottern Anna födds. Anna följs sedan av sonen Jonas 1781. Det är dock inte omöjligt att paret har fått fler barn än så.
Samma år som Jonas födds flyttar familjen vidare till Dikartorp i Trosa socken. Det är vid Dikartorp någongång 1782 eller 1783 som Eric försvinner spårlöst. Efter sig vid torpet finns det 1783 bara hans änka kvar i mantalslängderna.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Västerljung (D) C:1 (1713-1755) Bild 80 / sid 76 (AID: v62872.b80.s76, NAD: SE/ULA/11713)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Eric Jonsson (1749-1783) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars far Jonas Ericsson föddes den 26:e februari 1781 vid Örboholm i Västerljung socken. Han var son till rättaren Eric Jonsson och hans hustru Anna Ericsdotter. Han kom att ha flera positioner som dräng, åbo och bonde under sitt liv, ett liv där han ingick äktenskap med änkan Catharina Andersdotter och blev...
The post Jonas Ericsson (1781-1845) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfars far Jonas Ericsson föddes den 26:e februari 1781 vid Örboholm i Västerljung socken. Han var son till rättaren Eric Jonsson och hans hustru Anna Ericsdotter. Han kom att ha flera positioner som dräng, åbo och bonde under sitt liv, ett liv där han ingick äktenskap med änkan Catharina Andersdotter och blev far till tre kända barn.
Jonas föräldrar, Eric och Anna, gifte sig 1776 i Västerljung och var bosatta vid Örboholm. Fadern var rättare och familjen hade redan dottern Anna när Jonas föddes 1781. Det kan eventuellt ha funnits fler barn i familjen.
Samma år som Jonas födds flyttar familjen vidare till Dikartorp i Trosa socken. Vid dikatorp kom dock fadern Eric att avlida, något som troligen skedde redan 1782 eller 1783. Modern Anna gifte dock om sig 1784 med rättaren Magnus Jonsson. Den nya familjen kom att bli kvar i flera år vid Dikartorp, även om ingenting tyder på att familjen fick tillökning.
1798 flyttar familjen vidare till Ytterstene och Jonas börjar hoppa mellan tjänster som dräng vid Nedermölna och att bo hemma hos föräldrarna i antingen Ytterstene eller Sörstene, då familjen hade börjat flytta omkring en del.
Jonas blir tills dräng vid Skällberga Norrgård och den 27:e december 1806 så vigs han tillslut med änkan vid Skällberga, Catharina Andersdotter. Jonas tar över som bonde och paret får sitt första barn 1807 när dottern Anna Stina födds.
Familjen flyttar 1809 vidare till Ytterhunga i Trosa landsförsamling. Här blir Jonas åbo och familjen får 1810 tillökning med sonen Eric. Det skulle också redan 1811 bli slutstationen för dottern Anna Stina som avlider vid 4 års ålder. Ett år senare födds dock den yngsta dottern, Anna Christina, vid Ytterhunga.
Familjen blir kvar vid Ytterhunga fram till 1822 då det blir en kort sejour som bonde för Jonas vid Kårtorp i Hölö socken. Efter ett år i Hölö så blev det en retur till Åbo, denna gång vid Hallsta Östergård i Vagnhärad. Jonas blev sedan 1827 hemmansbrukare vid Kesta Nergård, även det i Vagnhärad. Det skulle han förbli fram till 1832 då familjen flyttade för en sista gång.
Det blev tillslut vid Grönkärret i Vagnhärad som Jonas och Catharina slog sig ner. Här bodde även ett tag sonen Eric med familj. Catharina kom att avlida 1840 vid en ålder av 66 år och Jonas blev ensam i några år. Han kom att avlida den 20:e juni 1845 vid en ålder av 64 år.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Västerljung (D) C:2 (1755-1834) Bild 77 (AID: v62873.b77, NAD: SE/ULA/11713)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Jonas Ericsson (1781-1845) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfar Eric Jonsson föddes den 26:e april 1810 vid Ytterhunga i Trosa landsförsamling, eller Trosa socken som den tidigare benämndes som. Han var son till åbon Jonas Ericsson och hans hustru Catharina Andersdotter. Uppväxt När Eric föddes så bestod familjen redan av dottern Anna Stina på 2 år samt ett antal halvsyskon...
The post Eric Jonsson (1810-1891) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors morfar Eric Jonsson föddes den 26:e april 1810 vid Ytterhunga i Trosa landsförsamling, eller Trosa socken som den tidigare benämndes som. Han var son till åbon Jonas Ericsson och hans hustru Catharina Andersdotter.
När Eric föddes så bestod familjen redan av dottern Anna Stina på 2 år samt ett antal halvsyskon från moderns tidigare äktenskap. Föräldrarna Jonas Ericsson och Catharina Andersdotter hade gift sig i Västerljung socken 1806. Fadern var vid Erics födelse åbo vid Ytterhunga i Trosa socken och här skulle familjen bli kvar i ett antal år.
Det var också vid Ytterhunga som storasystern Anna Stina avled året efter Erics födelse. Familjen skulle dock 1812 komma att utökas med Erics syster Anna Christina. Familjen kom att bli kvar vid Ytterhunga fram till 1822 då flyttlasset gick till Kårtorp vid Tullgarn i Hölö socken. Fadern blev bonde innan det ett år senare var tillbaka som åbo vid Hallsta Östergård i Vagnhärad. 1827 flyttade familjen vidare till Kesta Nergård i Vagnhärad och fadern blev hemmansbrukare.
Eric Jonsson lämnar föräldrahemmet 1831 och blir dräng vid Hallsta Mellangård och senare Nora Mellangård. Han bor en kortare tid 1833 till 1835 hos föräldrarna som då hade flyttat till Grönkärret. Det blev senare en lång rad med positioner som dräng på olika platser i Vagnhärad.
Den 26:e december 1835 vigs så tillslut i Vagnhärad drängen Eric Jonsson vid Fredrikdal med pigan Brita Stina Olofsdotter. Familjen. De blev bosatta vid Fredriksdal i Vagnhärads socken och fick redan i maj nästkommande år ett dödfött flickebarn. Eric fick 1837 en ny position som dräng vid Grönkärret, men det kom att bli fler flyttar inom socken. Grönkärret följdes av Kumla Övergård, Risevid, Hallsta och Trössla Södra. Under tiden så utökades tillslut också familjen med döttrarna Christina Charlotta och Johanna Wilhelmina.
Det var vid Trössla som familjen skulle komma att splittras. Den 7:e april 1846 föddes sonen Carl Eric. Knappt en månad senare, den 5:e maj avlider hustrun Brita Stina. Hennes främsta symptom är frossa och hon blir enbart 34 år gammal. Lille sonen Carl Eric dör sen tillslut i augusti, knappt 4 månader gammal. Kvar blir Eric tillsammans med döttrarna Christina Charlotta, 7 år, och Johanna Wilhelmina, 3 år.
Omkring 1849 så försvinner tillslut Eric från Vagnhärad. Hans två döttrar placeras ut i församlingen på församlingens bekostnad och det går nu flera år med bara rykten om Erics framfart på rymmen. Han sägs tillslut uppehålla sig i Eskilstuna och enligt en upplysning är han senare gruvarbetare i Folkärna i Dalarna.
1862 så bosätter sig Eric vid Forsbo i Möklinta socken i Västmanland. Under de första åren vid Forsbo så gifter Eric om sig. Denna gång med Margareta Ström. Margareta hade tidigare bott i Folkärna, så det är inte omöjligt att det var redan där de träffades.
Eric kom att bo med Margareta vid Forsby fram tills att han den 31:a oktober 1891 avlider. Han blev 81 år gammal och det finns ingenting som tyder på att han träffade sina två döttrar igen efter att ha lämnat dem i Vagnhärad.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 14 / sid 11 (AID: v62473.b14.s11, NAD: SE/ULA/11576)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Eric Jonsson (1810-1891) – Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors mormor Brita Stina Olofsdotter föddes den 25:e april 1812 vid Hållsta Norrgård i Frustuna socken. hon var dotter till Olof Olofsson och hans hustru Stina Ersdotter. Uppväxt Brita Stinas föräldrar Olof och Stina fick sin första son 1810 när Olof föddes. Brita Stina blev parets första dotter och andra barn när hon...
The post Brita Stina Olofsdotter (1812-1846) -Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>Min mormors farmors mormor Brita Stina Olofsdotter föddes den 25:e april 1812 vid Hållsta Norrgård i Frustuna socken. hon var dotter till Olof Olofsson och hans hustru Stina Ersdotter.
Brita Stinas föräldrar Olof och Stina fick sin första son 1810 när Olof föddes. Brita Stina blev parets första dotter och andra barn när hon föddes 1812. Familjen bodde vid tillfället vid Hållsta Norrgård i Frustuna socken, men kom snart att flytta vidare till Kattnäs socken och Nälje. Vid Nälje så utökades familjen ytterligare med döttrarna Maria och Cathrina. Maria blev dock enbart 6 dagar gammal innan hon avled. Det skulle snart bli en flytt till när familjen 1817 flyttade vidare till Nytorp i Frustuna socken.
Vid Nytorp så föddes systern Maria 1820. Det var också vid Nytorp som modern Stina Ersdotter kom att avlida i februari 1824, när Brita Stina enbart var 11 år gammal. Fadern Olof gifte om sig redan i oktober samma år med Brita Greta Andersdotter. Faderns nya giftemål skulle medföra tre nya halvsystrarför Brita Stina.
Brita Stina Olofsdotter lämnar barndomshemmet vid Nytorp och flyttar till Vårdinge socken 1826. Här blir hon först tjänsteflicka och senare piga vid Lillsa Svalsta och Oxsundet. 1832 går sedan flyttlasset vidare till Vagnhärad socken och Vrålöt för en ny position som piga.
Den 26:e december 1835 så vigdes i Vagnhärad drängen Eric Jonsson och pigan Brita Christina Olsdotter. De blev bosatta vid Fredriksdal i Vagnhärads socken och fick redan i maj nästkommande år ett dödfött flickebarn. Maken fick 1837 en ny position som dräng vid Grönkärret, men det kom att bli fler flyttar inom socken. Grönkärret följdes av Kumla Övergård, Risevid, Hallsta och Trössla Södra. Under tiden så utökades tillslut också familjen med döttrarna Christina Charlotta och Johanna Wilhelmina.
Det var vid Trössla som familjen skulle komma att splittras. Den 7:e april 1846 föddes sonen Carl Eric. Knappt en månad senare, den 5:e maj avlider Brita Stina. Hennes främsta symptom är frossa och hon blir enbart 34 år gammal. Lille sonen Carl Eric dör sen tillslut i augusti, knappt 4 månader gammal.
Förstabilden är från Arkiv Digital: Frustuna (D) C:2 (1751-1844) Bild 197 / sid 193 (AID: v55152.b197.s193, NAD: SE/ULA/10283)
Här finner du en lista på mina anor >>
The post Brita Stina Olofsdotter (1812-1846) -Släktforskning appeared first on Biveros Bulletin.
]]>