Foto: Håkan Röjder
Se fler bilder från Social Innovation Summit på Flickr
Tillsammans med en panel fick två sociala innovationsprojekt hjälp att identifiera möjligheter och utmaningar i sina nystartade verksamheter, med fokus på att gå från lokal till global etablering. Allt hände på Social Innovation Summit och de goda råden var både goda och gratis.
De två utvalda innovationsprojekten ingår i VINNOVA:s program Social Innovation. Vi fick möta Niss Jonas Carlsson, från Språkkraft som startat appen Språkkraft Läscoach (och som även världslanserade Språkkraft och SVTs nya app Språkplay på SI Summit) och Hugo Ortiz Dubon från We Link Sweden, som driver samverkanssatsningen Entry Hub.
I panelen fanns Anna Edwall från Vinnova, Jonas Klevhag från Network Agency, Carin Daal från Region Skåne och Johan Rindevall från Stockholms Stadsmission. Allt modererades av Anna Branten.
Niss Jonas Carlsson berättade inledningsvis att Språkkraft är en ideell förening, som drivs av entreprenörer. Deras mål är att samla, stödja och sprida olika lösningar för att öka integrationshastigheten i Sverige, med fokus på bland annat språkinlärning.
Niss Jonas Carlsson. Foto: Håkan Röjder
Appen Språkkraft Läscoach
– När vi såg annonser efter SFI-lärare hösten 2015, under den stora flyktingvågen, tänkte vi att vi måste göra något. Att hitta SFI-lärare kan ta tid och vi insåg att vi ville nå flyktingarna nu, direkt i fickan. Med bland annat VINNOVA:s stöd har vi släppt appen Språkkraft Läscoach, sa Niss Jonas Carlsson.
Appen gör det möjligt att läsa svenska medier, till en början kortare texter, med tillgång till integrerade språkövningar och möjlighet att slå upp ord på 15 olika språk.
– Vi har lyckats hitta en viss skalbarhet och har i dagsläget 25 000 användare och når mellan 1 000 och 2 000 nya användare varje vecka. Men målet är att nå flera hundra tusen användare, sa Jonas.
Entry Hubs första piloter
Hugo Ortiz Dubon berättade därefter om Entry Hub, som snart hoppas starta sina första piloter, i Umeå och i Storstockholm. Tanken är att Entry Hub ska vara lokalt förankrat och skapa fysiska möten mellan nyanlända och relevanta nätverk, att varje Hub ska drivas av nätverk med högt förtroende i lokalsamhället, ge arbetsgivare tillgång till arbetskraft samt ge nyanlända möjlighet att använda sin kompetens dag ett.
– Många nyanlända vittnar om att de saknar dörröppnare, personliga förebilder och tillgång till nätverk, sa Hugo Ortiz Dubon.
Hugo Ortiz Dubon. Foto: Håkan Röjder
Moderatorns fråga till panelen om vad som framför allt skiljer en social entreprenör från en mer traditionell, fick varierande svar. Någon menade att skillnaderna inte är så stora; att de flesta entreprenörer både vill göra gott och se om deras idé fungerar samtidigt som de vill tjäna pengar och skapa en hållbar affär.
Någon annan menade att en social entreprenör ofta möter större utmaningar än andra, dels när det gäller att hitta lämpliga affärsmodeller och strukturer och dels när de ska hitta samarbetspartners som delar deras värdegrund. Att vilja för mycket kombinerat med svårigheten att få andra människor att inse behovet av de idéer man brinner för, nämndes också som exempel på typiska utmaningar för en social entreprenör.
Att skala upp
Många sociala entreprenörer har en tajt lokal förankring, vilket kan leda till problem när det gäller att skala upp verksamheten. Så vad att tänka på när det är dags att skala upp? Frågan ställdes till panelen.
– Något som kan vara en fara initialt är att ens idé kanske sprider sig snabbt, medan fotarbetet, som får det att hända, inte alltid hinner med. Här finns en risk att den starka berättelsen springer ifrån verksamheten, sa Jonas Klevhag.
– Alla idéer är unika. Det spelar ingen roll om det är en social innovation eller inte. Jag tror helt enkelt att vissa idéer är lättare att skala upp än andra, oavsett om det gäller en social eller traditionell entreprenör, sa Carin Daal.
– Jag tror att en god och tydlig idé kan ha lättare att locka till sig människor som vill hjälpa till i början av uppskalningsskedet, sa Johan Rindevall.
Utmaningar och lösningar
Därefter fick både Niss Jonas Carlsson och Hugo Ortiz Dubon chans att berätta om de utmaningar som deras satsningar står inför just nu, för att få panelens synpunkter, reaktioner och idéer kring detta. Panelen var mycket generös och bidrog med en mängd råd och erfarenheter. När de två projektägarna slutligen ombads summera och berätta vad de tar med sig från samtalet blev svaren:
– Jag tar med mig vikten av att tidigt sätta en värdegrund och att skapa återkoppling till våra volontärer, sa Niss Jonas Carlsson.
– Och jag tar med mig era olika tankar kring att tydligare konkretisera vår modell och att skapa mervärde för de aktörer som vi vill samarbeta med, sa Hugo Ortiz Dubon.
Se hela masterklassen från Social Innovation Summit nedan eller genom att klicka här.
]]>Foto: Håkan Röjder
Se fler bilder från Social Innovation Summit på Flickr
Sociala investeringar växer sig allt starkare globalt, men i Skandinavien går det fortfarande lite trögt. Nyfikenheten är stor och det bubblar här och var, men frågan är: när slår de igenom hos oss och vad krävs för att det ska ske?
På en av Social Innovation Summits master klasser granskades just dessa frågor under lupp, under skarp ledning av moderator Maja Frankel från Ashoka. I panelen fanns: Lars Jannick Johansen och Anne Skovgaard från Den Sociale Kapitalfond i Danmark, Henrik Storm Dyrssen från Leksell Social Ventures, Robert Vass från Almi Invest och Cecilia Kragsterman, från CKCC Catalyst for Change.
Efter att paneldeltagarna presenterat sig fick de alla chansen att svara på frågan om när genombrottet kan tänkas komma och vad som kan vara hindren för att sociala investeringar ännu inte slagit igenom brett.
– Genombrottet kommer nu! Gröna investeringar och mikrolån har vi ju redan, så varför skulle vi inte kunna investera för att motverka exempelvis utanförskap? Så beroende på vad vi menar med social investering, så är genombrottet redan här, sa Lars Jannick Johansen.
Saknas entreprenörer
Henrik Leksell menade å sin sida att en anledning till att det inte hänt så mycket kan vara att det ännu inte finns så många entreprenörer som klarar nålsögat.
– Vi har tittat på 400 entreprenörer, men inte investerat i någon än så länge, eftersom vi ansåg att de inte hade någon marknad. Det vi gör istället, i väntan på att hitta entreprenörer att investera i, är att stötta köpkraften för social innovation, så att det ska kunna komma fram bättre och bättre cases. Och vi ser absolut potentialen växa, sa han.
Robert Vass höll inte riktigt med och berättade att de på Almi Invest investerar i genomsnitt ett nytt företag varje vecka, varav en del samhällsentreprenörer.
Samhällsnytta kontra ekonomisk tillväxt
– Det vi ser är dock att kopplingen mellan samhällsnytta och hållbar ekonomisk tillväxt ofta saknas. Om fler kunde se den kopplingen så tror jag att både kapital och vilja faktiskt finns. För många vill verkligen bidra till ökad inkludering och samhällsnytta, sa Robert Vass.
Cecilia Kragstermans höll inte riktigt med:
– Man kan visst förena ekonomisk tillväxt med samhällsnytta! Det finns ingen motsättning mellan dessa två begrepp, utan jag skulle snarare säga att de är en förutsättning för att företag ska kunna växa. Men jag tror att det finns mycket dolt; det finns många entreprenörer som inte ens vet om att de är sociala entreprenörer. Och så finns det många samhällsentreprenörer med driv, som saknar affärskunskap och kunskap om hur man bygger ett företag hållbart. Så till viss del är genombrottet redan här, men det måste upp till ytan, sa hon.
Saknar mätverktyg
Anna Skovgaard höll med om att många samhällsentreprenörer saknar verktyg för att mäta vilken samhällsekonomisk effekt deras företag har. Den Sociale Kapitalfond håller som bäst på att räkna på just detta, tillsammans med ett antal danska kommuner.
När paneldeltagarna ombads lyfta fram förebilder att inspireras av, i väntan på genombrottet, föreslogs bland annat mikrofinansiering och den kollaborativa ekonomin. Och när det gäller vad som skulle krävas ytterligare för att få saker att hända, framhölls önskemål om ett större fokus på frågorna från regeringshåll samt ett större utbud av intermediärer, lite som i Storbritannien. Att få filantroper och investerare att arbeta ihop var ett annat önskemål.
Vilket ansvar har ni själva? Hur gör vi för att påskynda processen, frågade Maja.
– Vi behöver fler högriskinvesterare, som till exempel Norrsken Foundation. Och så behöver vi fler goda exempel att lyfta fram. Kanske finns de bland dem som inte ens vet att de är sociala entreprenörer? Vi måste också bli bättre på att översätta oss själva och skapa ett språk som fler förstår. Lyckas vi med detta så kommer genombrottet, sa Henrik Storm Dyrssen.
– Vi behöver bli bättre på att lyfta fram både de goda exemplen och de siffror och fakta som lyfter branschen, för till exempel politiker och press. Vi behöver också hitta ett gemensamt synsätt och en gemensam metod för hur vi mäter och utvärderar samhällsnytta, sa Anna Skovgaard.
– Vi har ett ansvar att säga nej. Det räcker inte med bra idéer, de måste bära långsiktigt ekonomiskt också. Här behöver vi en större tydlighet kring vad som är ideell sektor och vad som är ”business”. Dessutom tror jag på att lyfta fram och hylla de investerare som finns, så att de blir synliga. Om vi låter dem bli förebilder så kan fler följa efter, sa Lars Jannick Johansen.
Foto: Håkan Röjder
Se fler bilder från Social Innovation Summit på Flickr
Att bo, mötas och göra saker över generationsgränserna utgör en del av en rörelse som kallas re-generation. En av sessionerna på Social Innovation Summit handlade om just detta, med talare från Humanitas i Holland samt Ung Omsorg och IT-Guide från Sverige.
IT-Guide är en mötesplats för nyanlända ungdomar som vill lära sig mer svenska och mer om Sverige, och seniorer som vill lära sig mer om internet och datorer. Via IT-Guide erbjuds de unga sommarjobb, för att arbeta med support och att leda träffar och kurser om IT, för äldre. Gunilla Lundberg, verksamhetschef för IT-Guide, berättade att projektet under 2016 spridits till tio andra kommuner utöver Örebro.
Ung Omsorg drivs sedan 2007 av Arvid Morin och Benjamin Kainz. De erbjuder sommarjobb och därmed möjligheter för ungdomar att få arbetslivserfarenhet samtidigt som de skapar sällskap och aktiviteter för äldre. Med start i Växjö och sju extrajobbande ungdomar finns Ung Omsorg i dag på cirka 100 äldreboenden, med 800 ungdomar anställda.
Gea Sijpkes är vd på holländska Humanitas, som driver ett regeneration-boende i Deventer. Här delas 160 lägenheter av äldre och studenter, där de sistnämnda bor gratis mot att de är bra grannar och umgås med de äldre. Ett innovativt sätt att förbättra situationen för både ensamma äldre personer och fattiga studenter.
– Jag brukar säga att jag är ”in the business of happiness”. Via vårt boende skapar vi värde för många och möten över generationsgränserna, sa Gea.
Utmaningar och möjligheter
Tillsammans, under ledning av moderator Åsa Minoz, diskuterade dessa tre representanter både utmaningar och möjligheter med sina uppdrag. Arvid nämnde bland annat att de arbetar medvetet med att skapa en bra stämning bland sina anställda ungdomar, för att få dem att känna stolthet över att arbeta på Ung Omsorg. De andra nickade instämmande.
– Vi vill skapa en stämning och en positiv attityd till att arbeta inom äldresektorn. Många unga har fördomar om både äldre människor och äldreboenden innan de börjar jobba hos oss och vi ger dem en chans att bekanta sig med området, sa Arvid Morin.
– Vi arbetar mycket med inkludering och har det som ett ledord, för både de unga och de äldre. Något vi märkt är att mötet mellan de äldre och de utlandsfödda ungdomarna ger de äldre chans att ställa frågor och skapa större förståelse för de unga och deras situation, sa Gunilla Lundberg.
Att skala upp
Bland de utmaningar de stött på nämnde de alla tre bland annat konsten att skala upp sin verksamhet, att anställa rätt personer samt att behålla en god stämning, ett bra arbetsklimat och ett gott rykte. Att släppa taget, delegera och även släppa viss kontroll upplevdes också som utmaningar. Att löpande inspirera eldsjälar och via dem sprida engagemang och kunskap vidare inom organisationen var andra gemensamma erfarenheter och utmaningar.
Talarna verkar klart intresserade av varandras verksamheter och de två svenskarna tyckte att det holländska exemplet verkade klart inspirerande inför framtiden. Återstår att se hur länge det dröjer det tills det dyker upp ett liknande boende i Sverige.
Ett av Social Innovations Summits fyra teman var jobb, där ett antal talare presenterade konkreta exempel och initiativ. Sessionen inleddes med ett europeiskt perspektiv, via Leonardo Quattrucci från EU-kommissionens tankesmedja, och fortsatte med tre nordiska exempel.
– Framtiden är cirkulär, kollaborativ och sammanhängande. Allt hänger ihop. Och det gäller att vara med och skapa framtiden och se utvecklingens möjligheter, istället för att stillatigande förfasa sig över till exempel automatisering och urbanisering, sa Leonardo Quattrucci, policyrådgivaren på European Political Strategy Centre.
Istället för att ge sig in på att sia om hur framtiden kommer att se ut i detalj, förklarade Leonardo att han hellre fokuserar på hur vi kan behålla vår europeiska livsstil även framåt, medan världen dramatiskt förändras.
Fokusera på möjligheter
– Jag tror att det gäller att leva nu och fokusera på de möjligheter som vi ser omkring oss. I framtiden kommer allt fler människor att bo i städer och då gäller det att fundera över hur vi bäst skapar en inkluderande urban miljö. Här tror jag att det gäller att vara smart och göra smarta investeringar, sa Leonardo Quattrucci.
I framtiden kommer allt fler arbetsmoment att automatiseras och skötas av robotar. Leonardo menade att det är viktigt att inte motarbeta den utvecklingen, utan istället anpassa sig och se hur vi aktivt kan skapa ett så bra och humant liv som möjligt.
– Allra bäst blir det när vi möts och skapar tillsammans; då skapar vi de mest värdefulla insikterna. Vi måste också se till att skapa rätt förutsättningar och drivkrafter för ledare och politiker, så att de kan göra sitt bästa för att hitta nya och innovativa lösningar, sa Leonardo Quattrucci.
Louise Samet, Norrsken Foundation
Norrsken Foundation och Just Arrived
Därefter gavs plats på scenen för Louise Samet från Norrsken Foundation, ett nytt svenskt initiativ som stöttar sociala innovationer och sociala entreprenörer. I januari öppnar de Europas största hub för samhällsentreprenörer, i Stockholm. Louise berättade lite om företaget och satsningen, innan hon lämnade över till Per Clingweld från Just Arrived, som ingår i Norrsken Foundations inkubator.
Just Arrived ger nyanlända en chans att komma in på arbetsmarknaden. Företaget startade den flyktingintensiva hösten 2015, i samarbete med en rad aktörer. Deras mål är att alla Sveriges nyanlända ska ha haft kontakt med arbetsmarknaden inom två år från sin ankomst.
Per Clingweld, Just Arrived
– Den lösning vi skapat är en webbapp, där vi matchar företag med jobbsökande. Med den hoppas vi kunna ta bort trösklarna för de nyanlända att få jobb. Under de sju veckor som appen varit i gång har 2 000 nyanlända registrerat sig, 43 jobb förmedlats och 50 företag varit inne och lagt upp jobb, sa Per Clingweld.
Medborgarlön i Finland
Därefter fick vi en kort inblick i Finlands stundande försök med att införa medborgarlön. Piloten inleds 2017 och ska pågå i två år, med en testgrupp på 2 000 arbetslösa personer. De kommer alla att få motsvarande cirka 6 000 svenska kronor i månaden, utan några som helst motkrav. De kommer inte att behöva fylla i några blanketter eller papper, träffa handläggare eller söka vissa angivna jobb.
Henna Keränen, Sitra
– Frågan är hur de här arbetssökande personernas beteende kommer att förändras när de får sin medborgarlön. Och hur kommer arbetslösheten att förändras? Regeringen har redan nu sagt att de kan tänka sig att utvidga experimentet från och med 2018, sa Henna Keränen.
Slutligen fick vi, via Jens Magnusson från SEB, en inblick i de demografiska samhällsutmaningar som vi står inför. Vår medellivslängd ökar och kommer att fortsätta öka, vilket gör att allt färre människor arbetar medan gruppen de ska försörja ökar.
Jens Magnusson, SEB
Social innovation viktig roll
– Här kan social innovation spela en viktig roll. På SEB har vi bestämt oss för att stötta ett antal initiativ, som till exempel Just Arrived, Bo tillsammans, Engaging Care, Aldrig ensam och Ortens vatten, sa Jens Magnusson.
Hur stor del av den här problematiken kan social innovation ta? undrade moderator Lena Friblick.
– Klart mer än i dag! Social innovation utgör en på tok för liten del i dag, så det behövs absolut fler insatser. Politiker och näringsliv har hittills inte lyckats lösa den demografiska utmaningen.
Vems ansvar är det att lösa detta?
– Vi har alla ett ansvar. Och Social Innovation Summit är ett steg bort från ”nån-annan-ismen”; det vill säga att det är någon annans ansvar att lösa frågan, avslutade Jens Magnusson.
Foto: Håkan Röjder
Se fler bilder på Flickr
– SVT:s utbud är perfekt för att börja förstå det svenska samhället och i appen kan du nu dessutom träna på det svenska språket, säger Niss Jonas Carlsson, ordförande i Språkkraft.
Hur fungerar appen?
Välj fritt bland alla program med valbar text eller välj bland appens rekommenderade program, till exempel ”Nyheter på lätt svenska”. Då öppnas en videospelare där orden i undertexterna är klickbara. Översättningen av orden visas på det språk som du tidigare har angivit som ditt förstaspråk. Det går också att göra integrerade språkövningar i undertexterna.
Vilka språkstöd ges i appen?
Engelska, ryska, spanska, arabiska, turkiska, albanska, bosniska, kroatiska, persiska, finska, grekiska, kurdiska, serbiska, somaliska och azeriska.
Var hittar jag appen?
Sök på ”SVT Språkplay” i App store (iOS version 8 och senare) och Playstore (Android version 4.1 och senare)
Vilka står bakom appen?
Appen har tagits fram i ett samarbete mellan den ideella organisationen Språkkraft och Sveriges Television. För att testa appen arbetar Språkkraft med bland annat Sveriges Ensamkommandes Förening som besöker HVB-hem, gruppboenden och asylboenden. Där hjälper de användare komma igång och lyssnar på deras kommentarer. Språkkraft har erhållit finansiering från bland andra Vinnova, Internetfonden, Axfoundation, Dusan Stojanovic, Studiefrämjandet och TNG rekrytering och bemanning.
]]>Foto: Håkan Röjder
Hur ökar vi chanserna för att fler goda projekt ska leda till bestående samhällsförändring? Vad krävs för att lysande stjärnor ska bli ”business as usual”? Det var några av frågorna som diskuterades vid ett av rundabordssamtalen på Social Innovation Summit 2016.
Som inramning till diskussionen fick vi lyssna till fyra personer som alla varit med om att antingen genomföra förändring internt eller försökt göra det som utomstående entreprenörer. De delgav oss sina erfarenheter och visade på några projekt, uppdrag eller utmaningar som de stött på.
Först ut var Catja Appelros, från E.ON Sverige, där hon i dag arbetar som strategichef inom försäljning (efter att ha varit hållbarhetschef några år). Hon berättade först om en utmaning hon och E.ON stött på, kring sociala klausuler. I samarbetet med fastighetsägare blir de med jämna mellanrum uppmanade att anställa någon från ett speciellt bostadsområde, som kanske ska renoveras. Uppmaningen går dock stick i stäv med de principer som finns inom E.ON, där kravet är att alla lediga tjänster måste utlysas offentligt och brett.
– I det här fallet blir den sociala klausulen ett problem för oss som företag. Här tycker jag att vi snarare borde ha fokus på det långsiktiga målet istället för medlet, alltså se till vilka större problem vi vill lösa och inte bara snäva in på själva projektet eller visstidsanställningen, sa hon.
Platt till marken
Catja berättade också om ett stort projekt som de gjort i ett område i Malmö, där alla möjligheter att lyckas såg ut att finnas, för att göra stor nytta inom många områden. Istället föll satsningen platt till marken, vilket fick Catja att, i efterhand, dra några lärdomar:
– För att lyckas i den här typen av samverkansprojekt gäller det att ta tid i början till att fundera över såväl de egna som övrigas drivkrafter och vilken nytta alla vill ha ut av projektet. Jag menar också att man behöver fundera över hur mycket tid och pengar alla är beredda att investera i projektet och hur riskerna ska balanseras eller fördelas. Och slutligen tycker jag att alla aktörer behöver ta ställning till hur länge alla inblandade förväntas hålla ut i väntan på resultat, sa Catja.
Mångfald rakt igenom
Fadi Barakat från Manpower berättade bland annat att de inom Manpower försöker att inte bara öka mångfalden bland sina jobbsökande, utan att också öka mångfalden inom företaget. Det gäller att inte bara prata, utan att också göra. Han gav oss ett konkret exempel på hur de arbetat för att nå ut till fler och nya målgrupper:
– I samarbete med Stena Fastigheter sände vi ut olika arbetserbjudanden via Stenas hyresavi, för att nå ut bredare och nå ut i vissa bostadsområden, sa Fadi.
Slutligen fick vi möta Arvid Morin och Benjamin Kainz, som för nio år sedan tillsammans startade företaget Ung Omsorg, som låter äldre människor som bor på äldreboenden få besök av unga människor, som därmed får en chans till ett första extrajobb. Det som började som en idé hos dessa två personer och till en början nio extrajobbande ungdomar, har i dag vuxit till 800 ungdomar som regelbundet möter äldre människor på 100 boenden från Haparanda i norr till Lund i söder.
Tydlighet och tålamod
En utmaning som Benjamin och Arvid ofta möter är konsten att som liten extern aktör samarbeta med offentlig sektor, oftast kommuner. Ett samarbete som kräver tid, tydlighet och tålamod. Och som ofta slutar i offentlig upphandling.
– Vi vill skapa långsiktiga relationer, så vi utrustar oss med tålamod, sa Benjamin.
Efter dessa inspel var det tid för diskussion runt borden, kring frågor som bland annat rörde mötet mellan entreprenörer och större företag eller offentliga verksamheter. Vad göra som entreprenör när det projekt eller den verksamhet man föreslagit för exempelvis en kommun, slutligen upphandlas via offentlig upphandling och kanske går till någon annan? Och hur förankrar vi social innovation som en del av den dagliga verksamheten i ett företag eller en kommun, utan att riskera att innovationen tappar sin förankring över tid?
Engagerat samtal
Surret och sorlet steg mycket snabbt; frågorna engagerade och satte fart på diskussionen. Många betonade vikten av att hitta bra ingångspersoner i exempelvis en kommun, någon som kan föra ens idé vidare och förankra den internt. Från Australien och Danmark kom exempel om någon form av process-ledare, som lotsar entreprenören in i den kommunala verksamheten. Att tidigt vara tydlig och ta reda på vem som är projektägare på sikt lyftes av flera, samt vikten av att hitta affärsmässighet även i en ideell eller social verksamhet.
Att få slut på diskussionen var klart svårt för moderator Lena Friblick och diskussionerna fortsatte långt efter att sessionen var över.
]]>Foto: Håkan Röjder
Statssekreterare Niklas Johansson och samhällsentreprenören Caroline Casey var först ut på Social Innovations stora scen. Konferensens drygt 600 deltagare kommer under två dagar att utforska, diskutera och fokusera på fyra globala teman med utmaningar som berör oss alla: jobb, hälsa, metod och integration.
Niklas Johansson, som är statssekreterare hos näringsminister Mikael Damberg, inledde konferensen med att konstatera att eftersom Social Innovation Summit nu äger rum för andra gången, så har den redan blivit ”lite av en vana”.
– Innovation är centralt i samhällsbygget och i den svenska modellen. Konkurrenskraften kräver smarta lösningar och nya vägar framåt. Just nu är Sverige nummer ett inom EU när det gäller innovation och bland de bästa i världen. Det finns kraft i svensk innovation och ni är en del av detta, sa han inledningsvis.
Mer utmaningsdrivet
Niklas Johansson menade att några av förklaringarna till att Sverige är ett bra innovationsland är att Sverige är byggt på bland annat jämställdhet, icke hierarkiska system, samverkan och ett välutvecklat trygghetssystem.
– Nu behöver vi låta innovationsarbetet bli mer utmaningsdrivet och här behöver vi peka ut ett antal områden. Innovation är lite av hjärtat i innovationspolitiken och vi vill främja alla typer av innovation, där social innovation har varit historiskt viktigt, är viktigt i dag och kommer att fortsätta vara viktigt framöver, sa Niklas Johansson.
Innan han avslutade kom han med en glad nyhet till alla samhällsentreprenörer:
– I december kommer VINNOVA med en ny utlysning för social innovation, som omfattar 15 miljoner. Så ni är alla välkomna att söka! Ni har en betydelsefull roll i vår uppgift att driva framåt mot ett innovativt och inkluderande samhälle.
Utmanar attityder
Därefter plats på scen för Caroline Casey, en samhällsentreprenör som utmanar våra attityder kring hur vi ser på människors förmågor. Hon är själv blind och är ett levande exempel på hur man kan vända ett funktionshinder från ett hinder till en möjlighet. Rubriken på hennes anförande, ”Impossible is an opinion”, visade sig mer än väl beskriva Carolins liv i med-som motgång.
När Caroline var sex månader förstod hennes föräldrar att hon var blind, men bestämde sig där och då för att låta henne gå i en vanlig skola och kämpa för att hon skulle få ett så ”normalt” liv som möjligt.
– Mina föräldrar ville inte att jag skulle ”stämplas” som funktionshindrad. För, som min pappa säger, etiketter hör hemma på förpackningar, inte på människor, sa Caroline Casey.
Inget ska hindra
Hennes berättelse på scenen om hur föräldrarna från den dagen och framåt bestämde sig för att inget skulle hindra dottern från att leva ett ”vanligt liv” fångade oss alla i publiken och har också starkt präglat Carolines liv.
Inte förrän vid 17 års ålder insåg Caroline själv att hon faktiskt var blind och ägnade därefter 11 år att förneka och sörja detta faktum. Från 28 års ålder medgav hon för sig själv att hon hade begränsningar och insåg att hennes förnekelse av funktionshindret ytterst hade handlat om hennes förtvivlade kamp om att få höra till.
Självförtroendet fick sig där och då en törn, men därefter har hon rest sig både en och flera gånger. Caroline ägnar sig i dag år att synliggöra problem som funktionsnedsatta möter i samhället och kämpar för att få dem, och oss alla att höra till och få möjlighet att följa sina drömmar.
Att få en chans
– För sex veckor sedan startade jag min senaste satsning, som inte handlar om välgörenhet utan är ett företag. Vi arbetar för att funktionshindrade inte ska stå utanför, att allas liv är värdefulla och att alla ska få en chans, sa Caroline och avslutade:
– Det som är viktigt nu är att vi ser till att social innovation inte är en avgränsad sektor. Vi måste in i alla sektorer och vi måste hitta företagsledare som blir en del av utvecklingen. Vi måste lära oss det specifika språk som finns i varje bransch för att bli förstådda och vi behöver hitta finansiering. Många av de samhällsutmaningar vi står inför är komplicerade, men därmed inte olösbara! Det får vi inte glömma. Dock får vi se till att lämna alla egon utanför rummet och se till att släppa in alla, så att alla får möjlighet att vara sitt bästa jag.
Handiscover, Goda Gårdar och Human Centered Business Index är bland de tio som har valts ut av Mötesplats Social Innovation från satsningen ”100 sociala innovationer” för att delta på årets Social Innovation Summit och pitcha sin sociala innovation på stora scenen under några minuter.
Läs mer om dem nedan och se när de pitchade live inför alla deltagare på Slagthuset i Malmö idag:
Handiscover – ett AIRBNB för funktionsnedsatta
Goda Gårdar – erbjuder EU-emigranter jobb genom hjälp- till självhjälp satsningar för att skapa en väg bort från tiggeriets destruktiva vardag.
Human Centered Business Index – en ny metod som mäter hur väl företag arbetar med parametrarna empati, mening, system strategi och motståndskraft i sin kärnverksamhet. Syftet är att visa på hur väl de är rustade för att möta sin omvärld i en föränderlig framtid – där just dessa parametrar är en förutsättning för framgång.
Imorgon kommer fler samhällsentreprenörer pitcha sin sociala innovation under Social Innovation Summit. Se dem och andra delar ur programmet här på Social Innovation Summit
Läs mer om bakgrunden till 100 sociala innovationer här och läs fler nyheter om 100 sociala innovationer här
Se pitcharna här:
Idag inleds Social Innovation Summit i Malmö och en av talarna under konferensen är Beatrice Andrews från UK Policy Lab. De är en del av det brittiska regeringskansliet och syftet med deras arbete är att ta fram nya verktyg för policyskapande till den brittiska regeringen.
Dessa nya verktyg, metoder och processer ska ta hänsyn till vad som behövs för att skapa relevant policy idag; hur man arbetar över gränser och sektorer, mellan förvaltningar och departement och hur man involverar användare och medborgare i processen som ska vara öppen och inkluderande.
Ett exempel är deras arbete med användningen av stora mängder data (big data) för att förbättra samhällsfunktioner. De regler som styr användning av data är såväl komplexa som föråldrade. Men genom att ta fram ett etiskt ramverk för hur tjänstemän ska förhålla sig till användning av data, skapas en beteendeförändring hos tjänstemännen och de vågar arbeta innovativt. I dialog med allmänheten diskuterades hur vanliga människor ser på risker och möjligheter med arbetet, vilket sedan blev vägledande för vidare utveckling.
Förutom i Storbritannien så finns det liknande policy labb i Danmark (MindLab, som också drivs som en integrerad del i det danska regeringskansliet), i Singapore, Kanada, USA, Nederländerna och Frankrike.
Det viktigaste med labbens funktion är att de har ett prövande arbetssätt. Det handlar om att testa, utforska, misslyckas och göra om – gemensamt. Men det är lika mycket en fråga om att arbeta långsiktigt med en kulturförändring mot ökad öppenhet och delaktighet.
UK Policy labb definierar några viktiga steg i det som de kallar ”open policy making”
• Identifiera problemet
• Förstå användarnas behov
• Ta fram nya idéer och lösningar
• Utveckla prototyper och förbättra idéer
De senaste årens fokus på behovet av samhällsinnovation för att vi ska kunna möta stora samhällsutmaningar har givit en viss effekt. Inte minst i form av att initiativen och idéerna blir fler och bättre. Vi på Mötesplats Social Innovation märker det i vårt arbete med att sammanställa 100 sociala innovationer i Sverige som vi finner särskilt lovande för framtiden.
Men för att fler sociala innovationer ska se dagens ljus behöver vi också se över strukturer som förhindrar dessa idéer att spridas. Ofta hindras social innovation från att växa på grund av regler, lagar, praxis och policy som ibland är klubbade för flera decennier sedan, då vi inte pratade om hållbar utveckling, tvärsektoriellt arbete, social innovation eller flyktingkriser och klimathot.
När hindrande strukturer väl har identifierats och möjligen korrigerats, så är risken stor att samhällsutmaningen växt och innovationen begravts i byråkrati eller att allt det som är nyskapande har slipats bort för att ta hänsyn till dessa regler.
Detta är såklart inte bara ett svenskt problem. Den klassiska förvaltningsstrukturen med sina silos är inte uppbyggd för att hantera komplexa samhällsutmaningar som kräver helhetssyn och förmåga att arbeta över såväl politikområden som förvaltningsgränser.
Men i många andra länder har man vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med detta, och på så vis snabbare identifiera vad som hindrar sociala innovationer från att ta form och växa.
Vi vill därför rikta en uppmaning till Sveriges regering att lyssna på det växande antal röster som vill se ett svenskt policy labb. En plattform som har mandat att agera snabbt för att öka förmågan att utforma politik med ett helhetsperspektiv och skapa bättre förutsättningar för utveckling av policy mellan departement, förvaltningar och discipliner. Men framförallt genom sitt prövande arbetssätt bygga upp en förmåga och mod att tänka nytt och bemöta risker allt eftersom de dyker upp.
Texten är från Dagens Samhälle
Mer läsning
Utmärkt karta över de labb som finns
Läs mer om vårt arbete med labb och testbäddar
Vår kartläggning av internationella designlabb
Läs vår rådgivare Åsa Minoz artikel där hon diskuterar utvecklingen av innovationslabb
ABC i design för social innovation
DESIGNLABB FÖR SOCIAL INNOVATION – En förstudie
DESIGNLABB FÖR SOCIAL INNOVATION – En kartläggning
Applying Design Approaches to Policy Making: Discovering Policy Lab
En forskningsrapport författad av Lucy Kimbell och illustrerad av Holly Macdonald
I morgon inleds Social Innovation Summit. Ca 600 personer har anmält sig och det myllrande programmet med en mängd talare och lockande kringaktiviteter står otåligt på tå och väntar. Välkommen till Sveriges årliga mötesplats för social innovation!
Under konferensens två dagar kommer vi tillsammans att vända och vrida på begreppet social innovation, med utgångspunkt i årets fyra teman: jobb, integration, hälsa och metoder. Tanken är att ge besökarna många, och förhoppningsvis en del nya, perspektiv och utblickar, praktiska tips, goda exempel och metoder för att arbeta med social innovation, senaste nytt på forskningsfronten samt en mängd olika möjligheter att nätverka och träffa nya människor från alla sektorer.
Låt dig inspireras
Bland höjdpunkterna i det fasta programmet föreslår vi att du låter dig inspireras av Johan H. Andresen, en norsk pionjär som valt att investera i samhällsentreprenörer. Är du mer intresserad av att få med dig verktyg och metoder för hur man kan arbeta med social innovation? Då föreslår vi att du lyssnar på Lisa Lindström eller Beatrice Andrews.
Lisa Lindström är chef och grundare av designföretaget Doberman och arbetar dagligen med att hitta metoder för att lösa samhällsutmaningar. Beatrice Andrews är chef för Storbritanniens Policy labb och delar med sig av sina erfarenheter av att förstärka kopplingen mellan praktik och politik inom social innovation.
Lyssna, prata, göra
Under rubriken ”Lyssna, prata, göra” arrangeras 24 sessioner med möjlighet att lyssna och diskutera med pionjärer och igångsättare. Varför inte höra mer om hur vi kan arbeta med social innovation inom Agenda 2030-arbetet i Sverige? Eller var med i ett runda-bordssamtal kring utveckling av lokala ekonomier!
På Social Innovation Summit är ambitionen att skapa en rad olika sätt och möjligheter för människor att mötas. En av nyheterna i Summit Salongen, som i år utökats ytterligare, är att du kan vara med på Matchmaking. Ge dig själv chansen att möta människor som du inte ens visste om att du borde träffa.
Lunch-picknick med nya vänner
Nytt för i år också möjligheten att boka en picknick-korg och avnjuta lunchen i samtal med nya vänner. Eller varför inte besöka nyheten ”UnConference Space”, där Impact Hub välkomnar dig. Här kan du inspireras, diskutera, jobba, ladda mobilen eller hålla ett möte.
I Summit Salongen finns även en Pop-up scen, som var mycket populär förra året. Under tre minuter kan du ta plats och berätta just din historia om social innovation, din utmaning, efterlysning eller uppmaning till publiken. Pop-Up Scenen leds av professionella moderatorer.
Vi livesänder!
Har du inte möjlighet att närvara på konferensen? Lugn, det finns tröst att få – vi livesänder alla programpunkter från huvudscenen Teatern samt vissa andra sessioner livesänds också. Nytt för i år är att UR Samtiden och Kunskapskanalen också kommer sända live från Summiten. Inspelningarna publiceras på UR Play och i Kunskapskanalen och kommer att vara tillgängliga där i flera årl
Du kan även följa konferensen på twitter, via #sisummit16 eller på vår Facebook-sida. Läs mer om konferensens samtliga programpunkter här.